390 likes | 626 Vues
Begrepp???. "Ett f?rest?llnings- eller id?komplex som manifesterar sig i, men inte kan reduceras till, en viss term.". teorin om minsta gemensamma n?mnaren:. Alla f?reteelser som faller under ett begrepp har n?gonting som f?renar dem, n?gonting som g?r dem till begreppet. PROBLEM:Sv?rt att bry
E N D
1. Frelsning 1 Begreppshistoria begreppsanalys
Kulturbegreppet
Clifford Geertz, tjock beskrivning
2. Begrepp???
Ett frestllnings- eller idkomplex som manifesterar sig i, men inte kan reduceras till, en viss term.
3. teorin om minsta gemensamma nmnaren: Alla freteelser som faller under ett begrepp har ngonting som frenar dem, ngonting som gr dem till begreppet.
PROBLEM:
Svrt att bryta ner begreppet i sina bestndsdelar
Begreppen frutstts vara eviga och ofrnderliga: en stol r alltid en stol, definieras alltid p samma stt.
4. Begreppshistoria: ngra utgngspunkter Begrepp r sprkliga fenomen (och drmed knutna till oss mnniskor)
Ett begrepp mste definieras och frsts utifrn dess anvndning och funktion i olika sammanhang
Ett begrepp kan ha olika betydelse och funktion i olika sammanhang
Begrepp r dynamiska, ppna fr frndringar
Skillnad mellan term och begrepp!
5. Ludwig wittgenstein Sprkspel: begrepp mste frsts utifrn hur de anvnds och fungerar i ett visst socialt sammanhang.
Familjelikhet: ett omfattande nt av relationer, associativa likheter
6. Problem och fallgropar Termen kan betyda annat n begreppet
Begrepp kan existera utan att term finns
Risk fr anakronistiska tolkningar
7. Flera temporala niver Gammal anvndning och frstelse fr begreppen pverkar hur vi frstr och anvnder begreppen idag, samtidigt som vi genom att anvnda begreppen ocks kan frndra dem
? I begreppen mts det frflutna, nutiden och framtiden
8. Begreppshistoria: hur gra? Utg frn begreppet spra det bakt
Utg frn termen flj den framt (etymologisk genomgng)
Vilka andra termer och begrepp har begreppet relaterats till vid olika tider och sammanhang? (synkron respektive diakron jmfrelse)
Begrepp och motbegrepp
9. kulturbegreppet
10. Ngra teman Etymologisk bakgrund termen kultur
Olika kulturbegrepp historia, innebrd och funktion:
Ett socialt kulturbegrepp
Kultur och folk Herder
Ett estetiskt kulturbegrepp
Kultur och konst
Kultur som perfektion Matthew Arnold
Ett antropologiskt kulturbegrepp E.B. Tylor
Kultur som a whole way of life (R. Williams)
11. Kulturbegreppet: tv idealtyper Snvt
Vrderande
Kultur = konst, perfektion, kvalitet, mnniskans bildning och frfining
Form
Universellt, objektivt Brett
Beskrivande
Kultur = levnadsstt, sedvnjor, traditioner, institutioner, vrderingar, etc.
Process
Partikuljrt, specifikt Estetiskt/traditionellt kulturbegrepp Antropologiskt/sociologiskt kulturbegrepp
12. som ofta glider in i varandra: Ex. arbetarkultur kultur om och fr arbetare (arbetarlitteratur, arbetarteater etc.) eller de levnadsstt och sedvnjor som frenar arbetarna som grupp (och som drmed skiljer dem frn andra grupper)?
Ofta bde-och!
13. Med andra ord Kultur kan, p en och samma gng, vara: Totalitet
Sammanhngande
Enhetligt
Frenande (inom gruppen)
? identitet! (genom likheten inom gruppen) Differentiellt
Srskiljande
Utprglat
Separerande (mellan olika grupper)
? identitet! (genom olikheterna gentemot andra grupper)
14. Kulturbegreppets etymologiska ursprung Cultura: bruka, dyrka, dekorera, bearbeta
Colere: koloni, kolonisering
Cultus: kult
15. Kultur betyder odling
Odling av jord (agrikultur, jordbruk)
Odling av mnniskan, mnniskans sjlsegenskaper, andliga daning etc.
16. Kultur: bde process och resultat!!! Att kultivera, kultiveringsprocessen En kultiverad mnniska
Kultur blir en kvalitet, en egenskap man kan besitta! Process Resultat
17. Betydelseglidningar Individuellt Socialt
?1600 1600?
18. som mjliggjorde vissa uppdelningar och tskillnader: Sofistikerade kulturfolk barbariska naturfolk
Uppdelningen i stnder uppdelningen i kultiverade och okultiverade
? Kultur en social markr
19. Kulturbegreppet och konstbegreppet 1700-tal
Uppkomsten av det moderna konstbegreppet
de skna konsterna
20. Kulturbegreppet: funktion i vissa tider och sammanhang Socialt kulturbegrepp alla folk har kultur
Utvecklings- och processbegrepp
? Hierarkiskt kulturbegrepp vissa folk och kulturer har kommit lngre n andra (legitimerade kolonialismen!)
Egenskapsbegrepp
Inom det europeiska samhllet: social markr. Uppdelningen i stnder ersatt av uppdelningen mellan kultiverade och okultiverade.
21. JOHANN GOTTFRIED HERDER (1744-1803) Det moderna kulturbegreppets grundare
Alla folk har kultur och alla kulturer r lika mycket vrda! Dvs. avstndstagande frn hierarkiskt kulturbegrepp
Volksgeist, folksjl
Sprket centralt
Insamling av folkvisor, folksagor etc.
Kulturbegreppet kopplas till begreppet folk
22. Herders kulturbegrepp: Alla aspekter av folks liv, bde andliga och materiella: sprk, religion, konst, sedvnjor, vetenskap, mm.
Holistiskt kulturbegrepp
23. Konstbegreppet Ars techn
Konst = frdighet
Konst = alla frdigheter en mnniska kan besitta
Kokkonst, lkekonst, skomakarkonst Uppkomsten av ett modernt konstbegrepp
de skna konsterna
Konst = en srskild uppsttning verksamheter: skulptur, mleri, musik ? 1700 1700?
24. Kultur = konst? 1700-talet: kulturbegreppet och konstbegreppet smlter samman
Orsaker
Det moderna konstbegreppet
Sociala omstndigheter
25. MATTHEW ARNOLD (1822-1888) Culture and anarchy, 1869
Kultur perfektion
Det bsta som tnkts och sagts i vrlden
Kultur = enhetligt, existerar i ental: theres only one culture
26. Det moderna antropologiska kulturbegreppet E.B. Tylor, Primitive Culture (1871)
Kultur = den komplexa helhet av kunskap, tro, konst, moral, lag, sedvnjor och alla andra frmgor och vanor som mnniskan frvrvat i egenskap av samhllsmedlem.
tskillnad kultur natur
men frutom naturen r allting kultur???
27. De bda kulturbegreppen: problem Avgrnsningen r kultur bara vissa konstnrliga uttryck, och i s fall vilka?
Glider mot det antropologiska kulturbegreppet
Vrdeladdningen kvalitet
Starkt kopplat till vsterlndsk kontext Avgrnsningen vad r inte kultur?
Vrdeladdningen r maffiaverksamhet och ddsstraff kultur?
Lutar t exotism/orientalism kultur handlar om det andra, det frmmande Det estetiska, snva kulturbegreppet Det antropologiska, breda kulturbegreppet
28. CLIFFORD GEERTZ, 1926 - 2006 Tjock beskrivning
29. Geertz: syften och utgngspunkter Skra ner det antropologiska kulturbegreppet fr att gra det analytiskt anvndbart
? Ge kulturbegreppet fortsatt relevans som studieobjekt och fr vetenskapliga analyser
30. Geertz kultursyn & kulturbegrepp tskillnad mellan de kulturella och sociala aspekterna av ett samhlle
samtidigt som dessa hnger ihop! Dialektiskt frhllande, msesidig pverkan.
Kultur = vvar av betydelse som mnniskan sjlv har spunnit.
Kultur reproduceras och omformas genom mnskligt agerande samtidigt som kulturen styr ver det hr agerandet!
31. Geertz kultursyn & kulturbegrepp Semiotiskt kulturbegrepp tolkande kulturbegrepp
Betecknar processer och hndelsefrlopp
Tecken och symboler r betydelsebrande
Symbol: en skrift, en gest, en handling osv.
32. Om tolkning Samband mellan:
Det som tolkas
Det tolkades kontext (sammanhang)
Grunden fr tolkningen (frfrstelse)
I varje beskrivning ligger en tolkning!
Problematisera fakta ex. statistiken
33. Tjock beskrivning Tolkning och beskrivning sammanfaller
Tjock beskrivning = tolkande beskrivning
ppen fr olika tolkningsmjligheter
Ex. blinkningen: parodisk, flirtig, ironisk, konspirerande
34. En tjock beskrivning tar hnsyn till alla mjligheter som en gest eller symbol kan innebra, och frstr ocks det symbolsystem som symbolen ingr i!
? ex. en tjock beskrivning av mnskligt beteende beskriver och frklarar inte bara sjlva beteendet utan ocks beteendets kontext, s att beteendet blir meningsfullt fr en utomstende.
35. symboler och symbolsystem Blinkningen r en symbol
som mste sttas i relation till ett symbolsystem.
Olika symboler kan frndras och tolkas olika beroende p sammanhanget
och bde symboler och symbolsystem frndras hela tiden.
Utan sammanhang frlorar symbolen betydelse.
36. Symboler r allt som mnniskan kommunicerar med och genom en hndelse, ett freml, en handling, ett begrepp, en relation, osv.
mste uttrycka en frestllning, dvs. en tanke, knsla eller avsikt
r kulturens byggstenar: vi tnker, knner och agerar genom symbolerna
frndras hela tiden i det dagliga umgnget mellan mnniskor (jfr. Wittgensteins sprkspel).
37. Symboler, symbolsystem, tolkning Tolkningshermeneutik delen frklarar helheten, helheten frklarar delen
Helheten: mer n summan av de enskilda delarna
Vr tolkning binder ihop delarna till denna helhet! (och fyller helheten med mening, betydelse)
Handlingen viktigare n det sagda vad r det man gr i och med att man sger ngot?
38. Problem och kritik I Kulturen r offentlig, dvs. symbolerna r ppna fr alla ? dubbelhet:
Kanske mste man ing i ett kulturellt system fr att kunna uppfatta symbolerna?
Kanske r det svrt att uppfatta och tolka de symboler som r en del av ens dagliga liv?
Risk fr relativism?
39. Problem och kritik II Geertz frutstter enhet inom de olika symbolsystemen och konsensus kring de betydelsebrande symbolerna?
Geertz kulturbegrepp sger ingenting om hur man ska analysera historisk frndring: hur uppstr och frndras symboler, och vilka konsekvenser har detta?
Geertz tar inte hnsyn till de mnskliga aktrerna och deras roll i de meningsskapande processerna?