1 / 44

Vad händer med klimatet och vad betyder det för Blekinge?

Vad händer med klimatet och vad betyder det för Blekinge?. Elin Löwendahl SMHI. Atmosfärens CO 2 - halt förändras. Koldioxiden ökar även hos oss i Norden Source: Finnish Meteorological Institute. Finska Lappland. CO2 measurements in Finnish Lapland Source: Finnish Meteorological Institute.

clive
Télécharger la présentation

Vad händer med klimatet och vad betyder det för Blekinge?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Vad händer med klimatet och vad betyder det för Blekinge? • Elin LöwendahlSMHI

  2. Atmosfärens CO2- halt förändras

  3. Koldioxiden ökar även hos oss i Norden Source: Finnish Meteorological Institute Finska Lappland

  4. CO2 measurements in Finnish LaplandSource: Finnish Meteorological Institute

  5. Jordens medeltemperatur förändras Brohan m fl 2006. J. Geophysical Research 111, D12106 + uppdateringar.

  6. Sveriges årsmedeltemperatur 1860-2007

  7. Jordens framtida uppvärmning (referensnivå 1980-99) IPCC AR4 WG I SPM 2007

  8. Några möjliga utvecklingar av Sveriges medeltemperatur under 2000-talet Klimatförändringen: ett klimat som förändras! RCA3/ECHAM4-B2 RCA3/ECHAM4-A2 RCAO, 4 scenarier Observerad variabilitet under 1900-talet

  9. Klimatförändringar innebär ett klimat som förändras • Naturlig variabilitet • Orsakar viss osäkerhet speciellt på kort sikt -Förstärker eller motverkar långsiktiga klimatförändr • Klimatförändringarna • - Blir allt mer uppenbara med tiden (RCA3/ECHAM4-B2, -A2, Rossby Centre, SMHI)

  10. Nederbördsändringar från 1990 NH sommar IPCC AR4 WG I SPM 2007

  11. Sveriges årsnederbörd 1860-2007

  12. Temperatur - det normala medelvärdet 1961-1990 och beräknad förändring 1961-2100 Blekinge

  13. Årsnederbörd - det normala medelvärdet 1961-1990 och beräknad förändring 1961-2100 Blekinge

  14. Beräknad höjning av havsvattenstånden från 1989-1999 års nivå fram till 2100 enligt IPCC (2001) och IPCC (2007) • IPCC 2001 9 - 88 cm • IPCC 2007 18 - 59 cm • Lokalt kan haven stiga mer • Havet beräknas just nu stiga med ca 3 mm/år (1993-2003) mot 1,8 mm/år under perioden 1961- 2003 • Grönlandsisen motsvarar 7 meter

  15. Lokala ändringar av havsvattenståndet Figure 10.32. Local sea level change (m) due to ocean density and circulation change relative to the global average (i.e., positive values indicate greater local sea level change than global) during the 21st century, calculated as the difference between averages for 2080 to 2099 and 1980 to 1999, as an ensemble mean over 16 AOGCMs forced with the SRES A1B scenario. Stippling denotes regions where the magnitude of the multi-model ensemble mean divided by the multi-model standard deviation exceeds 1.0.

  16. Landhöjningen i Sverige

  17. Havet stiger runt Sveriges kuster…

  18. Regional Global Klimatmodellering vid Rossby Centre

  19. Beräkningsgången för framtidens klimat Utsläpps- scenarier GCM RCM GCM Globala klimat- modeller (internationella forsknings- centra) Regionala klimat- modeller (SMHI m.fl.) FN:s klimat- panel

  20. Typisk horisontell upplösning hos en regional klimat modell 25 x 25 km 50 x 50 km

  21. Förändring i temperatur jämfört med 1961-1990:Olika GCMs och utsläppsscenarier • 1981-2010 2011-2040 2041-2070 2071-2100 ECHAM4 B2 ECHAM5 A1B ECHAM4 A2

  22. Ändring i 2m-temperatur jämfört med 1961-1990RCA3 ECHAM5 A1B • 1981-2010 2011-2040 2041-2070 2071-2100 K JJA DJF

  23. Ändring i nederbörd 2071-2100 jämfört med 1961-1990 • DJF MAM JJA SON % RCA3ECHAM4 B2 RCA3ECHAM5 A1B RCA3ECHAM4 A2

  24. Årstiderna förändras Referensperiod och framtida förändring i växtsäsongens längd, T2m > 5 oC (RCA3 ECHAM4 A2) 1961-90 2011-40 2041-70 2071-2100

  25. Ökad risk för översvämningar: det blir blötare på många håll … Referensperiod och framtida förändring i maximal nederbörd under 7-dagarsintervall i DJF (RCA3 ECHAM4 B2) 2011-40 1961-90 2041-70 2071-2100

  26. … och torrare på andra håll (vattenbrist) Referensperiod och förändring i högsta antal konsekutiva dagar med mindre än 1mm nederbörd under JJA (RCA3 ECHAM5 A1B) 1961-90 2011-40 2041-70 2071-2100

  27. Stormar är en omdiskuterad fråga Gudrun den 8 januari 2005

  28. Antal fall med geostrofisk vind större än 25 m/sek för hela Sverige. Det har inte blivit blåsigare!

  29. För Sveriges del pekar klimatscenarierna i huvudsak på: • Det blir varmare, framförallt på vintern och i norr • Kalla dagar påverkas mest • Det blir mer nederbörd, framförallt i väster och norr • Skyfallen blir intensivare • Havet stiger • Det är oklart hur det blir med vind och stormar

  30. …vilket påverkar: • Solskenstimmar • Värmebölja • Uppvärmningsbehov • Behov av kylning • Sista vårfrostdatum • Vegetationsperiodens längd • Längsta torrperiod • Antal dagar med extrem dygnsnederbörd • Extrem 7-dagars nederbörd • Antal dagar med snötäcke • Snöns vatteninnehåll • Dagnr för islossning • Maximal byvind

  31. I Sverige påverkas nästan alla sektorer, t.ex: • Energi • Fysisk planering • Kommunikationer • Skogs- och jordbruk • Vatten och avlopp • Miljö • Hälsa

  32. Annual mean SST changes for the ensemble average (ECHAM4 and HadAM3H) of the B2 (lower left) and A2 (lower right) emission scenarios. The figure is taken from Meier (2006, Figs.13 and 14) with kind permission of Springer Science and Business Media. Ändrad ytvattentemperatur i framtiden Utsläpp B2 Utsläpp A2

  33. Antal dagar med havsis Mean number of ice days averaged for RCAO-H and RCAO-E: control (left panel), B2 scenario (middle panel), and A2 scenario (right panel).Figure is adoptedfrom Meier et al. (2004). Idag I slutet av 2000-talet

  34. Beräknad ändrad salthalt

  35. Slutsatser för Östersjön i framtiden • Vattnet blir varmare • Det blir mindre is • Det blir högre vattenstånd längs kusterna i söder • Det är osäkert om stormarna blir värre • Salthalten påverkas • Vattenkvalitén påverkas • Ekosystemet påverkas, risker för nya arter

  36. Framtida medel och Högvattenstånd i (Skåne och) Blekinge (SMHI-rapport 2007-53, S. Nerheim) • Kungsholmsfort

  37. Det finns många dammar i södra Sverige Källa: SMHIs dammregister

  38. Lokal tillrinning EA2 EB2 Max HA2 Min HB2

  39. tillväxt-ökning Skogsbruket – en vinnare? • + Högre tillväxt • +/-Sämre kvalitet för barrträd, bättre för löv • +/-Nya trädslag men • Vilt hindrar ädellöv • Torka ger problem för gran i Sydsverige Större vindskador Rotröta, granbarkborre, snytbagge Ökad risk för omfattande skogsbränder • Svårare drivningsförhållanden (mindre tjäle, blöta vintrar) Källa: Klimat och sårbarhetsutredningen 2007

  40. Population Trends Megacities 1950 Tokyo London New York Rhine-Ruhr Moscow Shanghai Paris Buenos Aires Source: U.N. Population Division

  41. Population Trends Megacities 2015 Tokyo Dhaka Mumbai Delhi Kolkata Seoul Karachi Beijing Osaka New York Tianjin Mexico City Jakarta Istanbul Moscow Paris Cairo Lahore Rhine-Ruhr London Sao Paulo Shanghai Los Angeles Kabul Baghdad Chicago Ho Chi Minh City Bandung Tehran Yangon Surat Bangkok Jeddah Toronto Rio de Janeiro Lagos Abidjan Bogotá Luanda Guatemala City Belo Horizonte Lima Population worldwide in cities 1950 30% 2007 50% 2030 60% Buenos Aires Santiago Source:U.N. Population Division

  42. Florida 2005 18 million residents Florida slide compiled by: W. Kron, Munich Re. Storm picture from NASA. Cause and effects Florida 1920 100 000 residents 0 tourists 40 million tourists Sources: http://www.awesomeflorida.com/history.htm(http://www.esig.ucar.edu/rp_senate) - Wendler Collection; Roger Pielke http:\\www. worldweb.com; http://www.napa.ufl.edu/98news/bioland.htm http://www.bettertransportation.org/Issues/1999/additional_funding.htm

  43. Kalmar Karlstad Västerås Kristinehamn

More Related