Download
info om avfalls sortering och tervinning 2012 maria skog n.
Skip this Video
Loading SlideShow in 5 Seconds..
Info om avfalls- sortering och återvinning 2012 Maria Skog PowerPoint Presentation
Download Presentation
Info om avfalls- sortering och återvinning 2012 Maria Skog

Info om avfalls- sortering och återvinning 2012 Maria Skog

276 Views Download Presentation
Download Presentation

Info om avfalls- sortering och återvinning 2012 Maria Skog

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - E N D - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Presentation Transcript

  1. Info om avfalls- sortering och återvinning 2012 Maria Skog

  2. Innehåll • Miljöns framtid • Miljömärken • Avfallsslagen (1072/3.12.1993) Filmer: - Klimatet http://www.youtube.com/watch?v=p1KxC-S7QgA10 min - Visste du att... http://www.youtube.com/watch?v=n2JX5DZLH9o (2 min)- Mat & Miljö http://www.youtube.com/watch?feature=endscreen&v=towSthwSTec&NR=1(4 min) - Avfallssortering http://www.youtube.com/watch?v=0h08cv18eWc (4:30 min) - Avfallshanteringens korta historia i Finland http://jatehuolto.z-media.fi/

  3. Miljöns framtid och mål Kommunalt avfall 2010 ca. 2,5 milj. ton Regeringens mål 2016: 34 % återanvänds 50 % återanvändning 22 % återanvänds i energiproduktionen 30 % energiproduktion 44 % soptippen <20 % soptippen Regeringens principbeslut angående allmänna anskaffningar för kommuner och statliga lokalförvaltningar: 25 % hållbara investeringar 2010 50 % hållbara investeringar 2015 EU:s klimat mål Minska växthusgasutsläppen med 20 % före 2020. Energi effektivitets mål 20 % och öka förnybar energi med 20 %. Resurserna minskar, tillgängligheten försvåras och kvalitén ändrar!

  4. Mänsklighetens behov av naturresurser Uppskattat behov: ca. 1,7 ggr jordens resurser för att fylla förnybara behovet av naturresurser 2020. Under de kommande 50 åren ökar efterfrågan på mat med 70-85% och vatten 30–85%. (Global FootprintNetwork)

  5. Hur ska vi nå våra mål? • Strama åt lagstiftningen • Nya teknologier • Personliga val och handlingar

  6. = Mera och renare av mindre För att öka produktiviteten krävs det att know-how och teknologin kontinuerligt förbättras. Samtidigt kräver det också en effektivering av resurserna dvs en effektiv förbrukning av naturresurserna. Produktionens globala miljöpåverkan beror på efterfrågan och produktionens effektivitet. Öka produktiviteten (materialeffektiviteten)

  7. 1. Använd elektronisk dokumentering/arkivering. Minska användningen av papper och printa dubbelsidigt. 2. Aktivera inställningen för energisparande på din dator och andra apparater. Stäng av apparaterna när arbetsdagen är slut. 3. Spara energi på alla möjliga sätt laddare och värmare 4. Minska på arbetsresorna, ordna telefonkonferenser.  5. Utnyttja nyttomotion på arbetsresor eller använd allmänna fortskaffningsmedel. Utnyttja möjligheten till distansjobb. 6. Välj vegetariska bjudningsalternativ och luncher. 7. Använd sparsamt med vatten. 8. Ge lokala tjänster som gåva eller bonus. 9. Överväg din förbrukning, återanvänd, för till återanvändning. Sortera ditt avfall. 10. Köp miljövänliga produkter och tjänster. Föredra hyres och leasing-avtal. Modifierade WWFs råd 10 ekoråd på jobbet

  8. Miljömärken • Hjälper vid förbruknings- och köpbeslut. • Flera olika miljömärken finns. • En del av märkena är officiella, såsom Nordens miljömärke. Mål • Öka den neutrala kunskapen om miljökonsekvenser och styra tillverkningen och förbrukningen i en miljövänligare riktning. • Företag kan utnyttja miljömärkta produkter i sina egna anskaffningar. • Grundtanken är att endast de mest miljövänliga produkterna i varje produktgrupp kan få användningsrätten till miljömärket.

  9. Produktmärken förhållbar utveckling

  10. Nordiska miljömärket SvanenOfficiellt miljömärke • Info om råvarornas inverkan på miljön. • Olika kriterier för olika produktgrupper: - förbrukningen av naturresurser och energi - skadliga utsläpp - lukt och buller - avfall och möjligheter till återanvändning • En expertgrupp utvärderar produktens väsentliga miljöpåverkan i olika skeden av dess livscykel: vid tillverkning, distribution, användning och avskrivning. • Märkets kriterium för beviljande förnyas ungefär vart tredje år.

  11. Europas miljömärke BlommanOfficiellt miljömärke • Europas miljömärke är liknande miljömärke som Svanen. • Baserar sej på produktens miljöpåverkan under hela sin livscykel. • Kravnivån är att 5-40 % av produkterna i en produktgrupp kan få användningsrätt till märket. • Miljömärket beviljas endast produkter som uppfyller de på förhand fastställda kraven på miljöbelastning.

  12. Eko produktion Vid eko produktion tillverkas maten på ett hållbart sätt som värnar om naturen. Eko produktion betonar djurens välmående. Genetisk modifiering är förbjuden. Baserar sej på: • Jordmånens goda sammansättning • Näringsämnenas cirkulation • Ekologiskt växtskydd Källa: Agronet

  13. Närmat • Eko mat finns definierat i EU-direktiven, men närmat är en mångfasetterad och brokig helhet. • Enligt arbetsgruppen för Närmat (2000) är närmat ”matproduktion och -förbrukning, som använder råvaror och produktionsinsatser från sin egen närmiljö för att befrämja sitt eget områdes ekonomi och sysselsättning”. • Finlands Livsmedelsindustri r.f. ”Mat tillverkad i Finland” (Suomen Elintarviketeollisuus ry: ”Suomessa tuotettua ruokaa”) • Konsumentforskningscentralens undersökning ”Närmat är producerad i Finland inom en radie på högst 100 km från dess inköpsställe”. Mat & Miljö www.youtube.com/watch?feature=endscreen&v=towSthwSTec&NR=1(4 min)

  14. Ekoenergi   • Ekoenergimärket beviljas av Finlands naturskyddsförbund. • Används sedan 1998. • Märket kan ges år vindkraft, biobränsle, gamla vattenkraftverk och energi producerat med solpaneler samt tjänster som främjar energisparande. • Målet är att öka efterfrågan på förnyelsebar energi och uppmuntra företag att erbjuda energi som producerats från förnyelsebara energikällor. • Naturskyddsförbundet övervakar Ekoenergimärkets användning genom årliga granskningar.

  15. Rainforest Alliance -märket • USAs miljöorganisations certifikat. • Oberoende organisation, som strävar till att bevara naturens mångfald och skapa en hållbar försörjning både för arbetarna och odlarna. • Märkets kriterier fokuserar på miljökontroll, men även på arbetsförhållandenas krav. • I Finland säljs finns bl.a. bananer, choklad och te. • Bananer och kakaobönor från odlingar som har RainforestAlliancen certifikat. • Märkets gröna groda garanterar att produkten innehåller råvaror från odlingar som fyller deras strikta sociala-, ekonomiska- och miljökrav. • Marabou Premium 100 g –chokladplatta är minst 30 % av kakaon från RainforestAlliancen certifierade odlingar, men andelen ökar när antalet certifierade odlingar ökar. Framtidens mål är att 100 % av bönorna kommer från RainforestAlliancen certifierade odlingar.

  16. Rättvis handel -märket • Tillverkningen av produkten eller råvaran följer de internationella kraven på Rättvis handel. • Kriterierna tar i beaktande både producentens betalda ersättning, arbetarnas rättigheter, arbetsförhållandena samt miljön. • Kriterierna förutsätter också miljöskydd och uppmuntrar till ekologisk odling. www.reilukauppa.fi

  17. Energimärke • Energimärken på apparater visar produktens energi-förbrukning vid användning på en skala A-G. En del produkt-grupper använder också klasser som är bättre än A-klassen: A+, A++ och A+++. www.motiva.fi

  18. Ursprungsmärkning www.avainlippu.fi

  19. Miljöns framtid och mål Kommunalt avfall 2010 ca. 2,5 milj. ton Regeringens mål 2016: 34 % återanvänds 50 % återanvändning 22 % återanvänds i energiproduktionen 30 % energiproduktion 44 % soptippen <20 % soptippen Regeringens principbeslut angående allmänna anskaffningar för kommuner och statliga lokalförvaltningar: 25 % hållbara investeringar 2010 50 % hållbara investeringar 2015 EU:s klimat mål Minska växthusgasutsläppen med 20 % före 2020. Energi effektivitets mål 20 % och öka förnybar energi med 20 %. Mänsklighetens behov av naturresurser Uppskattat behov ca. 1,7 jordens resurser för att fylla förnybara behovet av naturresurser 2020. Under de kommande 50 åren ökar efterfrågan på mat med 70–85 % och vatten 30–85 %. (Global FootprintNetwork) Resurserna minskar, tillgängligheten försvåras och kvalitén ändrar!

  20. Lähteet: PK, HSY, L&T

  21. Spara genom miljökompetens -avfallets kostnadseffekter Avfallshierarkins kostnader Felaktig avfallshantering kan bli dyrt Miljökompetens är en investering

  22. Avfallshierarki enligt avfallslagen www.lassila-tikanoja.fi

  23. Klimatpiloternas månadstema år 2011 • Klimatsmart mat • Energi, värme och vatten • Ekologisk bilkörning • Alternativ till bilkörning • Klimatsmart semester • Närproducerad mat • Avfall och återvinning • Spara elektricitet • Konsumtion och återanvändning • Klimatsmart jul • Klimatsmart fritid • Påverka • Ett exempel på hur man kan öka sin kunskap. • Finns det andra exempel på miljöprojekt? www.klimatpiloterna.fi

  24. Visste du att... http://www.youtube.com/watch?v=n2JX5DZLH9o(2 min)

  25. Avfallslagen 3 §Definitioner: I denna lag avses med: • Avfallett ämne eller föremål som innehavaren har kasserat eller avser eller är skyldig att kassera. • Problemavfallavfall som på grund av en kemisk eller någon annan egenskap kan förorsaka hälsan eller miljön särskild fara eller skada. • Dessutomförklarasdefinitionen avavfallsproducent, fastighetsinnehavare, verksamhetsarrangör, avfallsinnehavare, transportör, avfallshantering, insamling, återvinning, behandling och tillsynsmyndighet.

  26. Ansvaret för avfallshantering är indelat i tre grupper: 1) Kommunen ansvarar för återvinning och behandling av avfall från bosättning samt av annat avfall än problemavfall som kan jämföras med avfall från bosättning. 2) Företag och sammanslutningarska identifiera, sortera och lagra det avfall och problemavfall som uppkommer i deras verksamhet samt leverera det till en mottagningsplats som är ändamålsenlig och har alla de tillstånd som krävs. 3) Enligt principen för producentansvar ansvarar produktens tillverkare eller importör för avfallshanteringen av vissa produkter och för tillhörande kostnader (t.ex. kasserade däck, avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter samt ackumulatorer och batterier).

  27. Målet med avfallslagen • Förnuftig användning av råvaror • Förhindra avfallets negativa hälso- och miljöeffekter • Viktigast är förebygga avfallets uppkomst • Återvinna i första hand som råvara och i andra hand som energi • Trygg slutförvaring

  28. Östra Nylands avfallsservice • Egnahems-/Fritidshus ansluter fastigheten till ordnad avfallshantering och skaffar sej ett eget eller hyra ett kärl för blandavfall, alt. komma överens med grannen om ett gemensamt kärl eller använda en blandavfallspunkt. • Hög- och radhus med minst 5 bostäder måste ansluta sig till insamling av förutom blandavfall också bioavfall. För mindre bostadsfastigheter rekommenderas kompostering. • Bostadsbolag med minst 20 bostäder ska också samla upp returkartong. Det är också möjligt att ansluta en fastighet till insamling av metall och glas. • Annat återvinnbart avfall och farligt avfall transporteras själv till Östra Nylands Avfallsservice Ab:s insamlingsplatser. Avfallssortering www.youtube.com/watch?v=0h08cv18eWc(4:30 min)

  29. JA Föråldrade livsmedel Matrester Kaffe- & te sump Filter- och tepåsar Hushållspapper & Servetter Trä bestick Växtdelar, blommylla NEJ Vätskor Is Plast Metall, folie Tobaksfimpar Aska Icke nedbrytbart Kattsand Bioavfall: återanvänds som kompostmylla

  30. JA Wellpapp Kartonglådor Mjölk-/saftburkar Hylsor Omslagspapper Kraftpapper Bruna kuvert Papperskassar och -påsar NEJ Foliebeklädda förpackningar Plast vadderade kuvert Smutsiga och osköljda förpackningar Plast Styrox Returkartong: återanvänds som råvara till hylskartong Platta till lådorna! Etiketter, nitar, gem och tejp behöver INTE tas bort!

  31. Endast en liten del av den totala förpacknings-användningen förblir outnyttjad • Årligen används över 2,1 milj. ton förpackningar • Återanvänds 1,4 milj. ton (korgar, lådor, pallar, flaskor, etc.) • Förpackningsavfall bildas 654 000 ton (2009) • Av dessa återanvänds 600 000 ton (2009) ~91 % • Outnyttjat blir ca 54 000 ton (2009) ~9% Källa: PYR

  32. JA Tidningar Tidskrifter Reklampost Broschyrer Kuvert (även med fönster) Kopieringspapper NEJ Kopieringspappers omslagspapper Kalkerpapper Självhäftande minneslappar Engångskärl Bruna papperskassar Kartong Papper: återanvänds som råvara till nytt papper 1 kg tidningar = energin för ett 4,5 mån långt mobilsamtal Energibesparing vid tillverkningen av 1 kg tidningspapper av återanvänt papper jämfört med nya råvaror motsvara laddning av mobiltelefonen i 4,5 mån i ett sträck.

  33. JA Kopieringspapper ADB-papper och listor Vita rutiga papper & broschyrer NEJ Kopierispappers omslagspapper Kuvert Tejp, dekaler Självhäftande minneslappar Kolpapper Kontorspapper: återanvänds som råvara till nytt mjukpapper

  34. JA Konfidentiella ochinterna papper Kund- och personuppgifter Räkningar, kvitton NEJ OH-film Disketter CD-skivor Micro film ljudband Dior Papper för makulering: konfidentiellt behandlat som råvara till mjukpapper

  35. JA Metall lock Metall kärl och bestick Metall burkar Aluminiumfolie och -formar Torra och tomma målarburkar Kronkorkar Nyårstenn NEJ Vajrar Spännband Kablar Förpackningar av farligt avfall Små metallföremål När konservburkar tillverkas av återanvänt material sparas energi som motsvara 7 h TV – tittande.

  36. JA Klara och färgade glasburkar Tomma glasflaskor utan pant NEJ Dricksglas Värmebeständigt glas (t.ex. pyrex) Glödlampor Kristall, speglar Poslin (kaffekoppar) Keramik Korkar och lock Fönsterglas Glas Flasktillverkning av återanvänt glas minskar energi-förbrukningen med 20 %

  37. JA Förpackningsplast Smutsigt papper, kartong Plast Styrox Kläder Trä förpackningar Kopieringspappers omslagspapper Engångskärl NEJ PVC-plast Metall, glas, keramik Aluminiumpapper Hygienprodukter Bioavfall Farligt avfall Tryckimpregnerat trä Plastaluminium (kaffepåsar) Energifraktion: återanvänds som extra bränsle i energiproduktionen

  38. JA Sträckfilm Krympfilm Tomma råvarusäckar Pallhuvor Andra plastfilmer Innersäckar NEJ Nät, storsäckar Metall spännband Styrox, glasfiber Skumgummi Sand och grus Livsmedel Farligt avfall Energifraktion: Plastfilm (LDPE, HDPE) Kuva PakkausÖhman

  39. Datorer Printer Fax, telefon Kopieringsapparater Bandspelare Ljud-och videoanläggning Ledningar och kablar Bildskärmar Kylapparater TV-apparater Elektriskt och elektroniskt skrot (EES):införlivades i systemet med producentansvar 13.8.2005 EES hör INTE till blandavfallet

  40. Batterier Ackumulatorer Lysrör Energisparlampor Mediciner Febertermometer Giftigt Frätande Målarfärg, lim, lack Rengöringsmedel spillolja Bekämpningsmedel Bildskärmar TV-apparater Kylapparater Tryckimpregnerat trä Brandfarligt Hälsoskadligt Problemavfall eller farligt avfall

  41. Skyldighet att inhämta information (16 §i kemikalielagen) Skyldighet att veta om farligt avfall: • Producenten av farligt avfall • Mottagaren av farligt avfall, även vid samlingspunkterna av farligt avfall • Transportören av farligt avfall • Den som behandlar och återanvänder farligt avfall Företagets ledning sak veta vilka ämnen som används i företaget samt deras risker. Det är företagets skyldighet att utbilda personalen och ordna med lämplig skyddsutrustning. Angående farligt avfall är minikraven på information: Sort, mängden farligt avfall (kg, liter), kvalité och ursprung.

  42. Problemavfall eller farlig avfall Kommunen ordnar återvinning och behandling av problemavfall från bosättning. Elektriskt och elektroniskt skrot får returneras till insamlingspunkter som organiseras av producentsamfund. Håll farligt avfall åtskilt från annat avfall. Blanda dem inte sinsemellan eller i andra avfall. Ämnenas ursprungliga förpackningar är de bästa kärlen för avfallet. Där finns all färdigt all information och faropiktogram.

  43. Bokföring av farligt avfall LAGERBOKFÖRING Lagen ålägger att bokföra problemavfallet. I bokföringen ska framgå vilket avfall som kommer till lagret, vad som finns i lagret samt vad som förs bort. Transportdokument är tillräckligt för avfall som transporteras bort från lagret. TRANSPORTDOKUMENT Transportdokument behövs alltid vid transport av farligt avfall, oberoende av om det farliga avfallet hör till avtalet för transport av farligt gods. Av transportdokumentet skall framgå uppgifter om avfallets sammansättning och egenskaper samt avfallets innehavare och mottagare. Problemavfallets innehavare och mottagare ska uppbevaras transportdokumenten tre år från att de undertecknats.

  44. Ansvaret kvarstår • Problemavfall är i princip aldrig utan ägare. • Ifall ett företag går i konkurs och där blir problemavfall kvar, är det fastighetsägaren som i sista hand är skyldig att transportera problemavfallet till lämplig uppsamling. • När avfallet överlåtes till uppsamlaren överlåts även ansvaret för skyldighet att inhämta information. • Avfallets ägare är skyldig att överlåta all information som följande aktör/mottagaren behöver. • Ifall avfallet överlåts någon annan stans än till den uppsamlare som har tillstånd, övergår inte ansvaret utan förblir hos avfallets ägaren.

  45. Blandavfall:slutdeponering på avfallsstation • Avfall som inte kan återanvändas • Avfall som inte kan återvinnas • Avfall som duger för avfallsstation

  46. Förhindra förstörelsebränder Ca 1/3 av bränderna är anlagda. Förhindra förstörelsebränder genom att hålla objudna gäster på avstånd. Lås förråd, garage, soptak och övriga utrymmen. Sortera rätt och undvik löst skräp. Enligt lag är det inte tillåtet att upp bevara saker vid utgångarna eller i gångarna på vinden, i källaren eller i förråden. Lättantändligt material eller annat material får ej upp bevaras på vinden, i källaren, under byggnaden eller i dess närhet, så att det kan orsakar brandfara eller att elden lättare sprider sej.

  47. Brandsäkerheten för avfallsutrymmet och –kärlen Risken för anlagd brand minskar när utomstående inte kommer åt avfallet. Det är viktigt att avfallspunkten används dagligen för att förhindra anlagda bränder. Undvik löst avfall. Avfallskärl, -uppsamlingsverktyg och- tak ska placeras minsk 8 m från byggnadens vägg. Ifall det inte är möjligt att förhindra eldens spridning, ska byggnadens yttervägg byggas av brandtåligt material. I försäkringsbolagens skyddsföreskrifter finns noggrannare bestämmelser för avfallskärlens skyddsavstånd. Korrekt avfallssortering förbygger det brandsäkerheten. Uppsamlingskärl med brinnande eller glödande avfallsmaterial får inte sättas tillsammans med annat avfall. Tobaksfimpar och –aska sorteras ändamålsenligt förpackat i blandavfallet när det svalnat och är helt igenom slocknat.

  48. Trafiken och miljön • 1/5 av Finlands växthusgaser kommer från trafiken. • Personbilstrafiken står för 60 % och yrkestrafikanterna för 40 % av koldioxidutsläppen. • Trafikmängden ökar och största delen av godstrafiken gåt på landsvägarna. • Under de senaste årtiondena har man försökt minska på leveranspartiernas storlek i godstrafiken, vilket ökar på kör kilometrarna och försvagar transportens energieffektivitet. Lokala, regionala och globala nackdelar • Trafiken är en betydande källa för växthusgaserna, som orsakar klimatuppvärmningen. • Klimatuppvärmningen ökar bl.a. extrema väderförhållanden, höjer havsytan och försvagar naturens mångfald. • Hälsovådliga utsläpp (os, kolväten, kväveoxider och partiklar) är lokala och regionala luftföroreningar.

  49. Planera dina egna resor • En bra utgångspunkt är att välja fortskaffningsmedel enligt behov – inte enligt gammal vana. • Att resa energieffektivt sparar på, förutom miljön, även tid och pengar. • Den som använder allmänna transportmedel behöver inte stressa i rusningstrafik eller för att hitta parkeringsplats. • Att promenera och cyklar är dessutom bra för hälsan. Bilkörning är en stor energibov • Bilkörning förbrukar mesta energin av alla vardagliga reseformer. • Personbilstrafikens andel är nästan hälften av CO2-utsläppen. • Om man åtminstone några dagar i veckan cyklar eller tar bussen till jobbet, minskar den årliga energikonsumtionen betydligt. • Det lönar sej att planera sin bilrutt när man uträttar ärenden och föredra att åka bil tillsammans till jobb/träning samt att hyra bil vid behov. Val av boendeplats påverkar mest behovet av resor i vardagen. Källa: Motiva

  50. Uppvärmning och luftkonditionering • Bra och hälsosam inomhusluft samt en väl omskött byggnad tryggas genom förnuftig energianvändning samt fastighetsskötsel. • Bra inomhusluft är viktigt för hälsan och ökar trivseln. • Av den årliga värmeförbrukningen går 65 -75 % åt till uppvärmning och resten 25- 35 % till varmvatten. • Kontrollera funktionen av termostatventilerna. • Reglera rumstemperaturen enligt användningsändamålet. En grad lägre rumstemperatur motsvarar ca 5 % sparande av den årliga energiförbrukningen. • Energiekonomiskt är den idealiska temperaturen 20–22 ̊C. • Justera temperaturen och luftkonditioneringen lite lägre om du är borta under semestern. • Vädra snabbt och effektivt.