510 likes | 697 Vues
Analys av kommunens ekonomiska läge 2007–2013 Munkedals kommun 2008-11-26 Björn Sundström Anders Nilsson bjorn.sundstrom@skl.se anders.nilsson@skl.se. Vår grundanalys. Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? - Verksamheterna?
E N D
Analys av kommunens ekonomiska läge 2007–2013 Munkedals kommun 2008-11-26 Björn SundströmAnders Nilssonbjorn.sundstrom@skl.seanders.nilsson@skl.se
Vår grundanalys • Nulägesanalys av ekonomin- Kommunens läge idag? - Verksamheterna? • Framtidsanalys av ekonomin- Hur ser det ut de närmaste åren? • Analys av ekonomistyrningen - Hur fungerar det idag? - Förbättringsmöjligheter? ”Vi vill skapa en gemensam bild av situationen och behovet av åtgärder.”
Kommunalskatt år 2008 1 krona på skatten = ca 15,7 mkr i Munkedal (Redovisade skattesatser är ej viktade efter befolkning)
Jämförbara kommuner Kommuner med liknande: • Standardkostnad samtliga delmodeller • Folkmängd • Skattekraft = Munkedal jämförbara Obs! Olika för olika verksamheterDessa kommuner avser all verksamhet
Investeringar som andel av skatter och generella statsbidrag o. utjämning
Reflektioner läget 2007 • En skattesats som är förhållandevis hög • Liten reserv – stora skulder ger höga räntekostnader – litet eget kapital • Begränsat utrymme för satsningar • Negativ soliditet i kommunen (inkl pensioner) - kommunen har levt över sina tillgångar, sett i ett historiskt perspektiv.
Era finansiella mål om överskott, finansiering av investeringar och förbättrad soliditet är mycket relevanta! Se bara till att målen blir skarpa och styrande !! Kommande lågkonjunktur är en utmaning !!! Reflexioner (forts.)
Nyckeltal via Internet På Kommunförbundets webbplats finns databasen WebOr http://www.webor.se Här kan man: • hitta ”liknande kommuner” • studera nyckeltal på karta • jämföra kommuner och grupper av kommuner, i tidsserier för nyckeltal om bl a ekonomi, verksamhet och demografi. Databasen innehåller även färdiga analyser om bl a vård och omsorgsverksamheten (s k boxanalyser)
Avvikelser från utjämningssystemets standardkostnader (ersättning)
Grundskolans kostnader • = 2006 års värden beroende på att elevvård och skolmåltider inte separerats från övrigt i Munkedal år 2007
Kostnader inom äldreomsorgen(per vårdtagare i ordinärt resp. särskilt boende,per invånare 65-w för öppen verksamhet)
Servicenivå inom äldreomsorgen(%-andel 65 åringar och äldre som erhåller omsorg)
Kostnadsutvecklingen för socialtjänstens olika verksamheter i Munkedal
Reflektioner kring verksamheten • Kostnadsnivån är högre än standardkostnaden för samtliga kärnverksamheter, speciellt beträffande barn- och äldreomsorgen • Socialtjänstens kostnader, speciellt beträffande barn- och ungdomsvården samt missbruksvården, har ökat oroväckande mycket under senare år • För övriga verksamheter är kostnaderna inte anmärkningsvärt höga • Nettokostnadernas andel av intäkterna (skatter o bidrag) uppgår f.n. till cirka 96 procent vilket svarar upp mot god ekonomisk hushållning och ger ett överskott trots ett negativt finansnetto • God ekonomisk hushållning bör ge ett överskott på minst 2 procent efter finansnettot, helst mer beroende på att kommunen behöver resurser för erforderliga nyinvesteringar
Den ekonomiska utvecklingen 2007-2013 Framtidsanalys baserad på en demografisk framskrivning
Förutsättningar för kalkylen • Utgångspunkten är räkenskaperna för år 2007 • Skatteunderlaget ökar enligt vår senaste samhällsekonomiska bedömning för åren fram till 2013 • Antagande om samma löneutveckling i kommunen som på arbetsmarknaden i stort • Antagande om oförändrad servicenivå (2007) • Kostnaderna skrivs fram med de demografiska förändringarna, dvs. befolkningsutvecklingen • Utöver demografin finns ett extra pålägg på 2 procent årligen för LSS-kostnaderna fram till 2011. Om kommunens kostnadsutveckling blir lägre kommer LSS-utjämning att påverkas negativt vilket kommer påverka resultatet i samma riktning • I genomsnitt skrivs 73 procent av kostnaderna fram med löneutvecklingen och 26 procent med prisutvecklingen (KPI)
Kalkylens två delar • En framskrivning av de demografiskt betingade behoven utifrån framtagna befolkningsprognoser. Beräkningen görs i fasta priser. • En beräkning av de ekonomiska resultatet. Prognosen baserar sig på den demografiska framskrivningen och SKL:s bedömning av samhällsekonomin (oktober 2008). Kommunen har bistått med uppgifter om pensioner, avskrivningar samt finansiella kostnader och intäkter. Beräkningen görs i löpande priser.
Verksamhetens kostnader år 2007 och 2013 (i 2007 års priser)
Nödvändig (total) besparing för att uppnå 3 respektive 2 procents överskott inkl. finansnettot 3 procent 2 procent
Slutsatser – demografiska framskrivning • Förutsättningarna att uppnå ekonomisk balans t.o.m. 2011 är goda. • Det krävs dock att kommunen förmår att anpassa verksamheten till förändringarna i befolkningens sammansättning • Fram till 2013 behöver såväl grund- som gymnasieskolan minska sina kostnader med 16-17 procent (totalt ca 20 mkr) enbart beroende på ett minskat elevunderlag • Om kommunen har ambitionen att leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning under den aktuella perioden krävs ytterligare besparingar på 20-30 mkr • Kommunen bör således planera för åtgärder som reducerar kostnaderna med ca 50 mkr under den kommande femårs-perioden
Vår grundanalys Del 1: Nulägesanalys av ekonomin Kommunens ekonomiska läge idag? Verksamheter och kostnader jämfört med andra? Del 2:Framtidsanalys av ekonomin Hur ser det ut de närmaste åren? Del 3: Analys av ekonomistyrningen
Tydliga idéer om vad man vill med verksamheten Se sig själva i helheten Tydliga uppdrag Tydlig finansiell målsättning som ger en långsiktigt hållbar ram för verksamheten Transparent och stödjande resursfördelningssystem Krav på ett fungerande styrsystem Löpande uppföljning som markerar ansvar och ger vägledning Tydliga signaler - Politiskt beredda att sätta ramar i linje med ekonomiska mål - Tilldelade ramar läggs till grund för verksamhetsplaneringen - Önskemål utöver ram bromsas politiskt - Budgeten skall hållas – omprioriteringar inom ram
Styrsystemet – intervjuerna Några synpunkter på styrningen • By- och nämndpolitiken är fortfarande stark. • Helhetsperspektivet kan bli mycket starkare. • Demografiska förändringar har haft marginell påverkan på resursfördelningen. • Svårt att nå samsyn för strukturella förändringar av verksamheten
Utvecklat styrsystemny inriktningsplanering Problemet: • Har anpassningsbehov av verksamhet och ekonomi • Starka by- och nämndsintressen, svagare helhetssyn • Finns oklarheter vid strukturbeslut • Realismen i budgetar delvis ifrågasatt • Nuvarande system skapar något av ’vi och dom’ • Nuvarande system ger inte tillräckligt stark koppling mål -resurser Förutsätter utvecklad planeringsprocess före rambeslut där verksamhetsföreträdare ges aktiv roll
Är nuvarande styrsystem riggat för att hantera utmaningarna?
Hur är ekonomin just nu?(enkät vid intervjudagen)3 = mycket goda 2 = goda 1 = ganska goda-1 = ganska dåliga -2 = dåliga -3 = mycket dåliga • Infrastruktur och skydd 0,8 • Kultur och fritid 0,3 • Förskola, skolbarnomsorg 1,1 • Grundskola 1,4 • Gymnasieskola 1,6 • Äldreomsorg -0,9 • Handikappomsorg -0,7 • Individ o familjeomsorg -1,0 • Kommunens företag 1,5 • Kommunen som helhet 0,5
Styrsystemet – hur arbetar ni • Planerar med små marginaler • Finansiell målsättning ej helt styrande • Ni tillåter budgetavvikelser
Utmaningen ligger i att ha kontroll över den ekonomiska utvecklingen. låta de finansiella målen styra. Se helheten och hantera kommande omfördelningsbehov i verksamheten. skapa incitament för verksamhetsförändringar. tydliggöra rollfördelningen mellan KF, KS och nämnder, politik och tjänstemän. skapa utrymme för politiska prioriteringar ”spara för att få råd att satsa” ”våga utvärdera verksamheternas resultat” Ekonomistyrningen kan behöva vässas
Fortsätt att förädla - styrsystem • Fastställ skarpa finansiella mål • Tydliggör styrreglerna • skall ramar hållas i budgetarbetet? • vem har ansvar för vad? • vem skall fatta beslut om strukturförändringar? • Utveckla budgetmodellen • ”fasta” eller ”rörliga” budgetramar • utveckla verksamhetsdialogen vid fastställande av ram • fortsätt med styrkorten och gör dom viktiga i uppföljningen ”Fortsätt med att utveckla ert styrsystem och er budgetprocess. Lär av erfarenheter och justera efterhand.”
För att lyckas krävs • Politiken är aktiv och involverad • Tendenser till ’nämnd-/bypartier’ hålls tillbaka • Politiskt mod, beredd att ifrågasätta ”heliga kor” • Sträva efter bred politisk konsensus, det underlättar • Informera invånarna om omvärldsanalysen • Verksamhetsföreträdarna ges aktiv roll • Mognad att ta helhetsansvar inom tjänstemannaorganisationen • Analyskapacitet centralt • Förtroende i organisationenTänk och agera långsiktigt !
Sammanfattning i tre punkter: • Förstärk helhetsperspektivetHelheten består av kunskaperna om delarna, men helhetsperspektivet måste vara styrande. • Ta fram och förankra en gemensam omvärldsanalys av verksamhetsförut-sättningarna. • Tydliggör rollfördelningen mellan KF, KS, nämnd och förvaltning. - löpande verksamhet- smärre verksamhetsförändringar- större strukturförändringar
Från Budgetfokus Hålla budget Intern förvaltning Tjänstemannamål Innevarande år o nästa år Många mål Försöker fånga allt Följa upp Prat Till Resultatfokus Vad fick vi för pengarna Medborgar-/brukarperspektiv Politikermål (inriktning) De närmaste tre åren Strategiska inriktningar Fokus på viktiga förbättringar Utvärdera Handling Att utveckla styrningen
Några råd på vägen • Förändringar som sparar pengar behöver inte innebära försämrad service (något blir sämre och annat blir bättre). • Det krävs personal (med politisk sanktion) som driver förändringar. • Samförstånd om spelregler, nejsägare måste finansiera ett nej! • Ett tydligt budskap till invånare och personal! • Era styrdokument med målstyrning känns bra, gör dom viktiga i uppföljningen och sprid resultaten. • Ni äger problemen och lösningarna själva. Fortsätt att arbeta med och utveckla och förfina er styrmodell!
Vår uppmaning ! Ta en öppen diskussion av de hinder ni ser för att nödvändiga åtgärder skall kunna genomföras • Inom politiken • Inom tjänstemannaorganisationen • ”I gråzonen” • Kommunikationen med invånarna/brukarna