1 / 46

Ekonomiska bedömningar En uppdatering av rapporten från november 2012 Februari 2013

Ekonomiska bedömningar En uppdatering av rapporten från november 2012 Februari 2013. Kapitel 2 - Omvärlden. 2.1 BNP-utveckling 2001-2014, procent. Källa: Konjunkturinstitutet december 2012. Tabell 2.1 BNP i vissa länder och regioner.

adonai
Télécharger la présentation

Ekonomiska bedömningar En uppdatering av rapporten från november 2012 Februari 2013

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Ekonomiska bedömningarEn uppdatering av rapporten från november 2012Februari 2013

  2. Kapitel 2 - Omvärlden

  3. 2.1 BNP-utveckling 2001-2014, procent Källa: Konjunkturinstitutet december 2012

  4. Tabell 2.1 BNP i vissa länder och regioner Källa: Konjunkturinstitutet december 2012, IMF januari 2013 och egna beräkningar

  5. 2.2 Månadsnoteringar 10-åriga statsobligationer Källa: Macrobond

  6. Omvärlden • 2012 försvagades tillväxten i världsekonomin men botten i den globala nedgången har passerats. • Nya indikatorer visar ljusglimtar och förbättrad framtidstro hos företag och hushåll. • Långsam återhämtning förväntas 2013 men åtstramningspolitik och hög arbetslöshet i många länder bromsar konsumtion och investeringar. • En fortsatt expansiv penningpolitik ger stöd till den globala återhämtningen. • 2014 kan återhämtningen av världsekonomin fortsätta med Kina och USA som viktigaste draglok.

  7. Kapitel 3 – Industrins konkurrenskraft

  8. 3.1 Produktion, leveranser och order, gruv- och tillverkningsindustrin 2012, index 2005=100 Källa: SCB

  9. 3.2 Industriproduktionen Europa, index 2012-02-01=100 Källa: Datastream, industriproduktionsindex säsongrensade data

  10. 3.3 Industriproduktionen Norden, index 2012-02-15=100 Källa: Datastream, industriproduktionsindex säsongrensade data

  11. 3.4 Utveckling av konjunktur och växelkurs Källa: Konjunkturinstitutet och Riksbanken

  12. 3.5 Svensk valutautveckling 2012 – feb 2013 Källa: Riksbanken

  13. 3.6 Svenska kronans kurs mot Euron, US-dollarn och pundet Källa: Riksbanken

  14. 3.7 Lönsamhet inom gruv- och tillverkningsindustrin, procent Källa: SCB, Företagens ekonomi

  15. 3.8 Lönsamhet industrin, nettotal, kv1 1998 – kv4 2012 Källa: Konjunkturinstitutet, Konjunkturbarometern, januari 2013

  16. 3.9 Omsättning-rörelsemarginal, börsnoterade bolag, tillverkningsindustrin, procent Källa: Unionen, Thomson Reuters

  17. 3.10 Vinstandel i industrin, procent Källa: Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget december 2012

  18. 3.11 Exportchefers omdöme om exportens lönsamhet, diffusionsindex Källa: Business Sweden

  19. 3.11 Rörelsemarginal och Kapacitetsutnyttjandet, procent Källa: SCB och egna beräkningar

  20. Industrins konkurrenskraft • Svag utveckling av industriproduktionen 2012 i Sverige och i EU. • Nya indikatorer visar förbättrat stämningsläge och att industrikonjunkturen har bottnat och kan börja stiga under 2013. • Stark krona i lågkonjunktur ökar strukturomvandlingen och kraven på industris förnyelse- och omställningsförmåga. • Lönsamheten i industrin sjönk under 2012 men var förhållandevis hög i rådande konjunkturläge. • 2013 pressas lönsamheten i företag som är känsliga för en stark krona. • Ökad efterfrågan och högre kapacitetsutnyttjande kan höja vinstläget jämfört med 2012.

  21. Kapitel 3 – Sveriges ekonomi

  22. 4.1 Sveriges tillväxt till och med fjärde kvartalet 2014 Källa: SCB, Konjunkturinstitutet december 2012

  23. Tabell 4.1 Försörjningsbalans för Sverige enligt Konjunkturinstitutet och Riksbanken Källa: Konjunkturinstitutet, december 2012 och Riksbanken, februari 2013

  24. 4.2 Hushållens konsumtionsutveckling kv1 2011 – kv4 2014 Källa: Konjunkturinstitutet, december 2012 och Riksbanken, februari 2013

  25. Svensk ekonomi • Svag BNP-tillväxt 2013 men mycket tyder på att botten nåtts i slutet av 2012 eller i början av 2013. • Tillväxten förstärks stegvis under 2013 och 2014. • Hushållens konsumtion kan överraska positivt om fokus flyttas från sparande till konsumtion i takt med att synen på den svenska ekonomin blir allt mer positiv. • Exportutvecklingen är svag men en återhämtning kan inledas under 2013och förväntas ta fart under 2014

  26. Kapitel 5 – Inflation

  27. 5.1 KPI och KPIF mätt som 12-månadersförändring, procent Källa: SCB

  28. 5.2 IMPI, EXPI och KIX, 12-månadersförändring, procent Källa: SCB

  29. 5.3 Centralbankernas styrräntor Källa:Datastream

  30. 5.4 Riksbankens styrränta och räntan på statsobligationer Källa:Riksbanken

  31. 5.5 Riksbankens prognos och utfall för inflation helåret 2012 Källa:Riksbanken och egna bearbetningar

  32. Tabell 5.1 Riksbankens prognos och utfall för inflation helåret 2012 Källa:Konjunkturinstitutet december 2012 och Riksbanken februari 2013

  33. Inflation • Inflationen 2012 blev 0,9 procent och 2,9 procent 2011. I genomsnitt blev inflationen nära två procent 2011-2012. • Den svenska penningpolitiken lär även under den närmaste tiden sammantaget vara stramare än i omvärlden. • De senaste månadernas debatt och oenighet inom Riksbanken om penningpolitikens utformning kan skada tilltron till Riksbankens inflationsmål. • Inflationen lär hamna under två procent 2013. Enligt Riksbankens senaste prognos kommer inflationen 2014 att hamna i närheten av två procent och under 2015 en bit över inflationsmålet. • Erfarenhetsmässigt kan skillnaden mellan prognos och utfall bli stora.

  34. Kapitel 6– Sysselsättning och arbetsmarknad

  35. 6.1Utveckling för sysselsättning och sysselsättningsgraden,15-74 år, index 2010=100 Källa:SCB, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar

  36. 6.2Industrisysselsättningen i Sverige, SNI 05-33 Källa:SCB, kortperiodisk sysselsättningsstatistik

  37. 6.3Varselutvecklingen januari 2012 januari 2013, antal Källa:Arbetsförmedlingen

  38. 6.4Beveridgekurva för Sverige januari 2007 – december 2012 Källa:Industrins ekonomiska råd

  39. Sysselsättning och arbetsmarknad • Sysselsättningen fortsätter att öka svagt men inte i takt med antalet personer i arbetskraften • Arbetslösheten förväntas öka under 2013 och överstiger då åtta procent. • Varslen om uppsägning har minskat under december 2012 och januari 2013 efter den kraftiga uppgången under oktober och november 2012. Industrins andel av varslen minskar något. • Arbetsmarknadens funktionssätt blir kontinuerligt sämre och andelen arbetslösa med långa arbetslöshetstider är konstant hög.

  40. Kapitel 7– Löner

  41. 7.1Löneutveckling inom industrin 2007-2012 Källa:Facken inom industrin 2007-2011 och konjunkturlönestatistiken jan-nov 2012

  42. Tabell 7.1 Löneutveckling olika sektorer, 2008-2012* Tabell 7.2 Prognos timlön, hela ekonomin 2012-2014 Källa:Konjunkturinstitutet december 2012 och Riksbanken februari 2013 *Fram till nov 2012 Källa: Medlingsinstitutet

  43. 7.2Löneutveckling i Sverige och Europa, tillverkningsindustrin 2012* inkluderar data för kvartal 1-kvartal 3 Källa: Eurostat LCI och Facken inom industrins lönedatabas

  44. Tabell 7.3Löneutvecklingen i Europa 2012, tillverkningsindustrin Källa: Eurostat LCI

  45. Tabell 7.4Löne- och arbetskostnadsökningar i euroområdet Källa: ECB

  46. Löner • Löneutvecklingen inom industrin i Sverige under 2012 väntas bli ungefär fyra procent. • Med en inflation på 0,9 procent ökar reallönen med cirka tre procent. • Vår bedömning att löneökningstakten i Europa är 2,5–3,0 procent kvarstår. • Spridningen mellan länderna är stor, Norge i topp med 4,5 procent löneökningstakt och Nederländerna i botten med en löneutveckling på nära noll procent.

More Related