1 / 23

Metafysiska teorier om ting & om ting och tid

Metafysiska teorier om ting & om ting och tid. Kort repetition. Tre sorters teorier om ting: 1. T ing är ej fundamentala : komplexa sakförhållanden 2. Ting är ej fundamentala : egenskaper relaterade i en “bundle” 3. Ting är fundamentala . Idag :

diallo
Télécharger la présentation

Metafysiska teorier om ting & om ting och tid

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Metafysiska teorier om ting & om ting och tid

  2. Kort repetition • Tre sorters teorierom ting: • 1. Ting ärejfundamentala: komplexasakförhållanden • 2. Ting ärejfundamentala: egenskaperrelateradei en “bundle” • 3. Ting ärfundamentala. • Idag: • 1. Problem förallateorierenligtvilka ting ejärfundamentala: Bradleys regress • 2. Introduktion till teorieromtid

  3. Bradleys regress • Med Armstrongs ord: • States ofaffairsarethoughttolabour under a certainfurtherdifficulty, though. It is a difficultymostusuallyarticulated for the particularcaseof an ontologyofparticulars and universals, butseemsto be a general one. It is the difficultyofpredication, the difficultyof the nexus ofinstantiation (as theysay in Iowa), the difficultyof the non-relationaltie (W. E. Johnson and P. F. Strawson), the difficultyof the formal distinction (as Scotusput it), the difficultyof participation (as Platohad it). Is not bringing the constituentsof a stateofaffairs, the particulars, the properties and the relations, togetherintostatesofaffairs, a further relation in which all the constituentsstand? Butthen the new relation is just a further element whichrequiresto be integratedalongwith the otherconstituents. Most contemporary opponents ofuniversalstakecomfort from the argument. Often it seemsto be the only argument theyhaveto set againstmultifariousdifficultiesfacingtheirparticularvarietyofNominalism. • D. M. Armstrong, 1993: 432.

  4. Bradleys regress i en sanningsgörarteoretisk kontext TM: Om ett (kontingent) påstående är sant måste det finnas något i världen som gör det sant (det måste ha en sanningsgörare). ”a är F” = sant ”a är F” = falskt a, F, ? a, F

  5. En regress genereras… ”a är F” = sant a, F, Ex, ? Etcetera ad infinitum ”a är F” = falskt ”a är F” = sant a, F, Ex a, F, Ex, ? ”a är F” = falskt a, F, Ex, ?

  6. Armstrongs lösning på bradleys regress • Well, thoseofuswho accept statesofaffairs do haveto accept whatonemightthinkof as an operator thattakesconstituentsofstatesofaffairstostatesofaffairs (and, in thought, tomerelypossiblestatesofaffairs). ButI thinkthatweare under no compulsiontotakethis ’formation’ ofstatesofaffairs as a furtherconstituent, something on the same level as the original constituents. Onereason for this, I suggest, is thatonce the putativestatesofaffairsarereached, all further ’relations’ in the regress thatour Nominalist friendssaythatwe must accept superveneupon the statesofaffairs. That a stateofaffairshavingcertainconstituentsexists, is, I take it, a contingentmatter. But all the allegedfurther relations in the regress flownecessarily from the structureofstatesofaffairs. So I suggestthatthissupervenience is a signthatthese ’extra’ relations do not haveto be taken seriouslyontologically. • D. M. Armstrong, ibid.

  7. Möjligt problem… Armstrongs lösning ”a är F” = sant ”a är F” = falskt a, F, a är F a, F Förutsätter Armstrongs ”lösning” det den är satt att förklara? Vad är sakförhållandet? …

  8. Ting och tid

  9. A- vs. B-tid • ”oföränderliga” relationer såsom före och efter och simultan med: B-relationer • ”föränderliga” egenskaper såsom vara framtida, vara nutida, och vara dåtida: A-egenskaper • Tillsammans fångar A- och B-sättet att tänka på det som gör påståenden om tid sant, hur vi faktiskt tänker på tiden… • …som något genom vilket händelser i bokstavlig mening passerar, när de går från framtida till nutida till dåtida (fångas av idén om A-egenskaper) • …som något längs vilket händelser ligger (evigt och oföränderligt) utplacerade i en viss ordning (fångas av idén om B-relationer)

  10. Mctaggart och tidens overklighet (1908) • 1. För att tiden ska vara verklig måste den ha A-egenskaper: Tiden är oupplösligt förbunden med förändring. Utan förändring, ingen tid. I (ren) B-tid förändras ingenting. • 2. Men, isåfall har varje händelse egenskapen att vara framtida, nutida, och dåtida. • 3. Detta är motsägelsefullt. • ----------------------- • Alltså: tiden är inte verklig • Varför (2)? • (1) Attsägaatthändelserinteärnutida, dåtida, ochframtidadärföratt de snarareärnutida, vardåtida, ochkommerattbliframtidakräverA-tid: “Accordingly the A series has to be pre-supposed in order to account for the A series. And this is clearly a vicious circle” (p. 468); • (2) Alternativt, attsägaatthändelserinteärnutida, dåtida, ochframtidadärföratt de snarareärnutida, vardåtida, ochkommerattbliframtidagerupphov till en oändlig regressdådetinnebäratt man konstruerar en “second A series, within which the first falls, in the same way in which events fall within the first” (p. 469). Ochdennaandra A-seriedrabbasavsamma problem som den första… etc., ad infinitum…

  11. Mctaggart och tidens overklighet • Whatwehavedone is this – tomeet the difficultythat my writingofthisarticle has the characteristicsofpast, present, and future, wesaythat it is present, has beenfuture, and will be past. But ’has been’ is onlydistinguished from ’is’ by beingexistence in the past and not in the present, and ’will be’ is onlydistinguished from both by beingexistence in the future. Thus ourstatementcomestothis – that the event in question is present in the present, future in the past, past in the future. • McTaggart, 1908: 468-9

  12. Respons på Mctaggart • 1. Acceptera tidens overklighet (mycket ovanligt). • 2. Förespråka att A-tiden trots allt inte är motsägelsefull. • 3. Hävda att B-tid är tillräcklig för tidens verklighet: (i) därför att B-tid är kompatibelt med (en sorts) förändring, och/eller, (ii) därför att tidens verklighet inte är oupplösligt förbunden med förändring.

  13. B-teorin: eternalism • Alla händelser existerar • Alla händelser står i B-relationer till varandra • Detta ”nätverk” av B-relationer är tillräckligt för att garantera tidens verklighet • Fyra frågor: • 1. Vad gör sant tempusböjda påståenden givet att all tid är B-tid? • 2. Hur förklaras förändring? • 3. Hur förklaras vår erfarenhet av att tiden ”går”? • 4. Hur förklaras våra intuitioner om en ”tidslig asymmetri”?

  14. B-teorin & tempussanningar • Tempussanningar görs sanna av (tempuslösa) B-relationer… • For anysentence token u, of the form, ’x is present’, u is trueiff x is simultaneouswithu. • For anysentence token u, of the form, ’x is past’, u is trueiffx is earlierthanu. • For anysentence token u, of the form, ’x is future’, u is trueiff, x is later thanu.

  15. B-teorin om tid & förändring Eldgaffelns temperatur varierar från en ände till den andra. Vilka händelser som existerar över (B-)tid varierar likaledes. Förändring = variation av detta slag… Fråga: Men är det förändring???

  16. B-teorin om tidens ”gång” • Hur kommer det sig att vi har denna erfarenhet av att tiden ”går”? • 1. Denna erfarenhet ör illusorisk. • 2. Även om erfarenheten är verklig kan den förklaras i B-teoretiska termer: min erfarenhet av att befinna mig i ett (rörligt) NU bör förstås som erfarenheten av att ett visst sakförhållande föreligger och är nutida (dvs. samtida med sakförhållandet att jag existerar).

  17. B-teorin och tidens asymmetri • Asymmetrin: • Det är något särskilt med det framtida: trots att både dåtida och framtida händelser existerar i B-tiden, så fruktar vi bara de framtida. Varför? • Det är något särskilt med det nutida: trots att både nutida, dåtida, och framtida händelser existerar, är vi endast omedelbart ”drabbade” av de nutida (tycks det oss). Hur är detta ens möjligt i ett B-teoretiskt ramverk?

  18. A-teorin: presentism • Endast nuet existerar. • Ting förändras (i genuin mening). • Trefrågor: • Hurärnuet till sin natur (ärdet t ex ögonblickligt/utsträckt)? • Hurgörssanningaromframtidenrespektivedetförflutnasannaiett A-teoretisktramverk? • Hurgörssanningaromframtidarespektiveförflutnatidsspannsannaiett A-teoretisktramverk?

  19. Presentismen om sanningar om det förflutna/framtiden <Jag var hungrig> Egenskapssvar: Nuet är sådant att egenskapen att ha innehållit mig hungrig är instantierad i det. Ersatzsvar: Nuet är sådant att en mängd maximalt konsistenta propositioner (som inkluderar propositionen <jag är hungrig>) står i ersatz-B-relationen ”före” en annan mängd maximalt konsistenta propositioner, nämligen den som råkar beskriva det som existerar NU.

  20. Problem …med egenskapssvaret Innebär att vi måste acceptera egenskaper som är essentiellt ”tensed” – något som gör att de kan ”peka bortom det som existerar”. Tempus-egenskaper gör ingen skillnad för naturen hos det som existerar. Detta plus faktum att tempusegenskaper endast postuleras för att klara sanningsgörarinvändningen mot presentismen (det finns med andra ord inga positiva skäl att acceptera deras existens), innebär att vi bör ge upp dem! …med ersatz-svaret Vad är en ersatz B-relation? Varför är ersatz tidpunkterna relaterade så som de är?

  21. Presentismen om sanningar om tidsspann <Det har funnits två Engelska kungar som heter Charles> Problem för presentismen: Det har aldrig varit fallet att mer än en engelsk kung vid namn Charles funnits (eftersom endast det som finns nu finn, och våra kungar, om de funnits, funnits vid skilda tidpunkter) <Regnet orsakade översvämningen> Det finns inga ”cross timerelational” sanningar (Crisp)! Analysera som: Regnet inträffade och översvämningen inträffar, och om inte regnet hade inträffat så hade översvämningen inte nu inträffat.

  22. Ett särskilt problem för A-teoretiker (?): Speciella relativitetsteorin • Att vara nutida: att vara nutida relativt en referensram • Problem för presentisten (?): om det inte finns någon absolut samtidighet, vad är då detta NU som presentisten talar om? • Presentistiska svar: • 1. ignorera speciella relativitetsteorin • 2. revidera presentismen (t ex hävda att det enda som finns är det som finns HÄR-NU) • 3. Omtolka relativitetsteorin (t ex genom att hävda att denna är kompatibel med existensen av en ”preferredframeofreference” något som i sin tur kan användas för att finna fram till en absolut idé om samtidighet s.a.s. inom den speciella relativitetsteorins gränser.

More Related