1 / 50

Datorernas Historia

Datorernas Historia. Anders Sandberg NADA, KTH. Räknehjälpmedel. Räkna med saker Abacus. Muhammad Ibn Al’khwarizimi. Algoritmer: en process för att uppnå ett givet mål. Logaritmer. Multiplikation är svårt - kan man göra om den till addition?

feleti
Télécharger la présentation

Datorernas Historia

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Datorernas Historia • Anders Sandberg • NADA, KTH

  2. Räknehjälpmedel • Räkna med saker • Abacus

  3. Muhammad Ibn Al’khwarizimi • Algoritmer: en process för att uppnå ett givet mål

  4. Logaritmer • Multiplikation är svårt - kan man göra om den till addition? • 1612: John Napier inför logaritmer log(xy)=log(x)+log(y) • Napiers ben

  5. Räknestickan • 1622: William Oughtreds Räknesticka

  6. Räknemekanismer • 1642: Blaise Pascal uppfinner en additionsmaskin.

  7. Var Pascal först? • Leonardo da Vinci? • William Schickard 1623

  8. Additionsmaskiner • Leibnitz multiplikationsmaskin (1673) • Kalkyleringsmaskiner • Differensmaskiner

  9. Something completely different... • 1801: Joseph-Marie Jacquards automatiska vävstol med hålkort

  10. Charles Babbage • En analytisk maskin med program • Ada Lovelace: första hackern

  11. Kontorsmaskineri • 1890: Amerikansk folkräkning. • Holerith Tabulating Corporation

  12. Förkrigstidens protodatorer • Analoga räknemaskiner blir digitala • Flera samtidiga och oberoende maskiner

  13. 1935-38 Konrad Zuse

  14. 1936-39 John Atanasoff & Clifford Berry

  15. 1937 Alan Turing • Universell Turing Maskin: alla datorer är egentligen likadana • Beräkningsbarhet: det finns saker man inte kan beräkna

  16. Enigma • 1940-44 knäckandet av Enigma i Bletchley park • Bombe och Colossus

  17. 1944 Harvard Mark I • Howard Aitken (med Grace Hopper)

  18. ENIAC • Planering startade 1943 • 1945 von Neumann föreslår att man ska lagra program snarare än bygga om datorn • 1946 ENIAC klar i Philadelphia

  19. 40-talets datorer • Reläer och radiorör • Programmering genom omkoppling

  20. 1945: Hopper finner den första buggen

  21. 50-talets datorer • Kärnminnen och trumminnen • Diskminne • Sverige: BARK 1950 och BESK 1954

  22. Kompilatorer • Hopper: varför återuppfinna hjulet hela tiden? • Fortran • LISP • 1960 COBOL och Algol

  23. 60 Talet • Transistorer istället för radiorör • Datorer i affärslivet • IBM 360 familjen • Minidatorer • Tidsdelning • MULTICS till UNIX

  24. Augmentation Research Center 1959-64 • Douglas Engelbart & Co. uppfinner nästan allt: hypertext, dispositionsverktyg, videokonferenser, musen, 2D editering, fönster, multimedia och idébehandling.

  25. Hackerkulturen • Real Programmers • MIT Railroad club • Programmering som konst och nöje

  26. 70 Talet • Mikroprocessorer • Mikrodatorer • Datornät • 1977 Diffie & Hellman sparkar igång civil kryptografi.

  27. Chip • Moores lag

  28. Hemdatorer • Hembyggen • 1975 Altair

  29. Apple • 1976 Apple II (samma år som Cray I) • 1978 Visicalc, den första ”killer application”

  30. 1981: IBM PC, ZX 81

  31. 1983 ADA

  32. 1984: Macintosh

  33. 1986: Cray XMP

  34. Internet • Arpanet 1969 • Från militär till universitet • Domännamn 1983 • Internet worm 1988 • Tim Benners-Lee skapar WWW 1989 • 1993 märker världen nätet.

  35. Dagsläget • Gränssnitt fortfarande usla • Snabb förändring (“Internet-tid”) • Kommersialisering mot “gamla skolans” datorfolk • Ännu inte integrerat i kultur, politik, ekonomi - eller vice versa

  36. Heta Potatisar • Intellectual Property • Yttrandefrihet • Standarder • E-konomi • Kommer att avgöra hur den globala kulturen fungerar

  37. Länkar • http://www.nada.kth.se/~asa/Multimedia/

More Related