Den svenska modellen I: Utgångspunkter

1. Den svenska modellen I:Utgångspunkter

2. Skadeståndets funktioner • Reparation • Prevention (individual- resp. allmän-) • Pulvrisering • Kostnads- och riskallokering • Bestraffning Kan hållas i åtanke vid funderingar under seminariet.

3. Övergripande funktioner/förklaringar Hur kan funktioner som reparation eller prevention förklaras eller legitimeras? Motstridiga, gäller inte alla fall. Makrosynsätt (moraliska förklaringsmodeller): • Rättsekonomisk effektivitet/kostnadsminimering • Teorin om korrektiv rättvisa Vad har sådana modeller för poäng?

4. Vad är den svenska (nordiska) modellen? • En sammanhållen syn på skadeståndsrättsliga regler och andra regler syftandes till att ersätta skador. • Särskilt i fokus: Personskador • Grundtanke: Ersättning ska i största möjliga utsträckning alltid utgå. Undvika luckor i skyddet.

5. Hur kan ersättning utgå? Det finns ur ett makroperspektiv fyra metoder för att ersätta personskada: • Genom socialförsäkringslösningar • Skadeståndsrättsliga regler (ev. i kombination med ansvarsförsäkring) • Genom privata försäkringar • Genom direkta stödåtgärder från det allmänna

6. Socialförsäkringen • Socialförsäkringen täcker idag en stor del av de skador som kan uppstå. • Viktigaste exemplet: Sjukförsäkringen • Kan aldrig täcka alla skador, inskränkt till personskada • Många personskador faller utanför (ex ideella skador) • Kostnaden tas av skattebetalarna

7. Skadeståndsrätten • Ger rätt till ersättning direkt från skadevållare • Åtskilliga undantag. (Exkluderade: Tredjemansskador, ekonomiska skador etc.) • Grundtanke: Skadeståndskostnader kan allokeras till ansvarsförsäkringar (jmf. principalansvaret) • Kostnaden tas av skadevållaren

8. Privat försäkring • Privat sjukförsäkring? • Viktiga försäkringar: Överfallsförsäkring, sakförsäkring, livförsäkring etc. • Kostnaden tas av försäkringstagarkollektivet

9. Den svenska modellen • Den svenska modellen bygger på en samsyn mellan dessa olika lösningar för att täcka kostnaderna för skador. • Vid personskada: Övervikten av kostnaderna tas av allmän försäkring, samt, i mindre mån, annan försäkring • Vid sakskada: De flesta kostnader tas av försäkring (Främst privat, men inte sällan obligatoriska, försäkring)

10. Fördelar med den svenska modellen • Alla får personskador ersatta, viktigast: Sjukvård/sjukpenning • De flesta sakskador ersätts också ur försäkringar, till exempel hemförsäkring • Leder till trygghet

11. Några principiella problem • I hög grad stannar kostnaden på kollektiv (skattebetalare el. försäkringstagare) = ”oskyldiga” får stå kostnaden för andras skadevållande • Kostnaden blir enorm för kollektiven • Moral hazard • Transaktionskostnader

12. Vad finns kvar av skadeståndsrätten? • Mycket av de regler som utformades hör till försäkringsrätten • Skadeståndsrätten till följd därav mindre betydelsefull, men inte utan betydelse • Ofta försäkringar i bakgrunden på tvister i praxis, kan vara otydligt • Skadeståndsrätten kan bl a sägas ha haft betydelsen av säkerhetsventil vid luckor

13. Liten lagstiftningshistoria • 1950 kom Strahls Förberedande utredning angående lagstiftning på skadeståndsrättens område. Samtidigt presenterades liknande utredningar i Danmark och Norge • 1959 tillsattes en skadeståndskommitté. Ledamöter, bl.a. Jan Hellner och Wallin • Betänkanden kom under 60-talet. • Proposition 1972:5 -> Skadeståndslagen 1972 Nya tankar: Principalansvar m m. • Viktiga ändringar på personskaderättens område 1975.

14. Andra viktiga författningar och försäkringar • Trygghetsförsäkring vid arbetsskada • Trafikförsäkring • Patientskadeförsäkring • Läkemedelsförsäkring • Miljöskadeförsäkring och saneringsförsäkring Fråga: Viktigaste lagstiftning för ovan?

15. Några kända luckor i ersättningsskyddet vid personskada • Personskador på barn och ungdomar i skolan. Exempel: Mobbning. (Lagförslag förenklar men problemet finns kvar.) • Allmänt: Ideella skador

16. Den svenska modellen II:Utmaningar – håller den svenska skadeståndsrätten på att ”amerikaniseras”

17. Utmaningar för den svenska modellen • Allmänna försäkringssystem nedmonteras eller utarmas. Tydligast för personskador (karensdagar i sjukförsäkring, undantag för vissa skador etc.). • Liknande tendenser för privata försäkringar: Undantag etc. • I kombination med större krav på ersättningsrätten

18. Resultat av utmaningarna • Skadeståndsrätten får åter igen en viktigare ställning, nya funktioner: • För att erhålla reparation när sådan inte kan erhållas på annan väg men fungerar även… • …som en arena för juridisk aktivism –> • Tendens: Skadeståndsrätten vidgas. • Vidgningen utmanar ytterligare den svenska modellen. (Fler krav, tömmer försäkringarna) • Håller skadeståndsrätten på att amerikaniseras?

19. Men vad är en amerikanisering av skadeståndsrätten?

20. Nidbilden av amerikansk skadeståndsrätt: Stella-awards

21. Exempel på mer berättigad skepticism • Malpractice-stämningar • Punitive damages • Class action-institutet

22. Faktiska särdrag i amerikansk rätt; skillnader Honkas punkter: • Grunden för skadeståndsansvaret skärps • Orsakssambandsbedömningen får nya drag • De ersättningsgilla skadetyperna utvidgas • Ersättningsnivåerna stiger • Skadeståndet (delvis) får karaktär av ekonomiskt straff

23. Nya kausalitetstankar? • Oklart kausalitetsbegrepp möjliggör stora variationer • Adekvanslärans luddighet • Adekvanslärans ännu större luddighet? (Kone-invest och Östersundsfallet) • Bevislättnader

24. Skärps grunderna för skadeståndsansvaret i Sverige? • Rent strikt ansvar i frånvaron av lagstöd? (VA-fallen) • Nya former av strikt ansvar i lagstiftningen? (För det allmänna) • Stränga culpabedömningar? Golf-fallet (kanske)?

25. Nya skadetyper? • Ekologisk skada? • Anhörigskadorna (psykisk skada som personskada) • Kränkning av rättigheter? (Äldre exempel: uteblivet samtycke vid medicinsk behandling. Nyare exempel: Europakonventionen)

26. Stigande ersättningsnivåer? • Ersättning för felaktigt frihetsberövade • Ideella skador (kattfallen): Ersättning över egendomens värde • Anhörigersättningen • Kränkningsersättning vid bl.a. sexualbrott i brottsoffermyndighetens praxis

27. Skadestånd som ekonomiskt straff • Funktionsargument i svensk skadeståndsrätt: Reparation, prevention. (Funktionsargument avs. försäkringsmodellerna: Pulvrisering) • Strafftanken • Tendenser: Pornografifallet. (Axbergers analys)

28. Ytterligare faktorer • Processrättsliga faktorer: Grupptalan • Rättskulturella faktorer – ny advokatkultur? • Samhällsfaktorer: Slutet för den svenska modellen? • Skadeståndsrätten som spelfält för juridisk aktivism

29. Tendenser • Växelverkan: Skadeståndsrätten expanderar när försäkringslösningarna fallerar • Genom att skadeståndsrätten expanderar utmanas försäkringarna än mer • Etc.

30. Slutsatser Således kan skönjas tendenser mot en amerikanisering utifrån Honkas kriterier… …men är det verkligen så illa?