UTVÄG VÄSTRA GÖTALAND Skaraborg1996 Södra Älvsborg 2001 Göteborg 2003

1. UTVÄG VÄSTRA GÖTALANDSkaraborg1996 Södra Älvsborg 2001 Göteborg 2003 MYNDIGHETSSAMVERKAN Hälso- och sjukvården, Socialtjänsten, Polisen, Kriminalvårdsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, INDIVIDUELLA SAMTAL OCH GRUPPVERKSAMHET Män, Kvinnor, Barn METODUTVECKLING Samverkande myndigheter

2. Utvägs uppdrag: • Att öka kunskapen och medvetenheten om våld i nära relationer • Att verka för att samtliga myndigheter som kommer i kontakt med denna problematik ska bemöta alla berörda på ett samordnat och konsekvent sätt • Ökad lagföring • Att utifrån en helhetssyn erbjuda stöd till barn, kvinnor och män

3. Deltagande kommuner • Mark • Svenljunga • Tranemo • Ulricehamn • Vårgårda • Alingsås • Bollebygd • Borås • Herrljunga • Lerum

4. Utvägs arbete med våld • • Våld är våld - Att sätta ord på och allvarliggöra våldet • Våld är utövarens ansvar • Respekt, stöd och empati • Bearbetning; enskilt/grupp

6. Att skapa en våldsperson Du får hand om en nyfött barn. Din uppgift är att göra barnet till en våldsverkare. Vad är receptet, hur skulle du gå till väga?

8. NORMALISERINGS TRAPPAN Kärlek / Smekmånad Förvåning Isolering Rädsla Hopp om bättring Uppgivenhet Avslöjandet för omvärlden

9. Psykolog Per Isdal - ALTERNATIV TIL VOLD

11. Våld förändrar fundamentala interaktionsmönster - Tillit - Omsorg Konsekvenser av våld - Makt hemlighet, ensamhet, skam och skuld, isolering, traumatisering, PTSD…

12. Föräldraskap och våld • Våld följer våld: båda föräldrarna kan utöva våld mot barnen • Föräldrarna kommer in i en värld av att bara se varandra – inte barnen • Föräldrarna kan uppträda som om allt är bra • Depression kan förekomma hos båda föräldrarna • Missbruk

13. Barn som är utsatta för våld Barn som upplever våld i familjen • ser • hör • anar • ser förändringarna • märker stämningen Att som barn uppleva våld i familjen ger en känsla av vanmakt som är lika stor eller större än att vara utsatt för direkt våld

14. Vad behöver barn? Att våldet upphör Att man pratar om/sätter ord på våldet som ett problem i familjen Beskydd och säkerhet i förhållande till nytt våld Att den våldsutsatte får hjälp och stöd Att den våldsutövande tar ansvar En del barn kan behöva egen behandling

15. Arbetet med våldsutövaren • Fokus på våldet • Vad hände; när och hur • Fokus på ansvar • Flytta förklaringsfokus från partnern till sig själv • Fokus på sammanhang, kontext • Förståelse av våldet som ger ”mening”, varför det uppstod, inkl identifiera och känna igen maktlöshetskänslan bakom våldet • Alternativ till våld! • Fokus verkan/konsekvens • Kunna förstå andras (offrets) ångest och smärta

16. Icke-våldsgruppen är en metod för män som har våldsproblem i nära relationer. Gruppen omfattar 24 gruppmöten och är uppbyggd som tre ”arbetscirklar”. Huvudcirkeln utgörs av åtta temaområden knutna till våld, nästa cirkel innebär en bearbetning av de egna erfarenheterna av våldsutövning och löper parallellt med temana. Den innersta cirkeln är arbetet med aktuella och våldsrelevanta episoder som äger rum medan mannen går i gruppen. En ny gruppmedlem kan komma in i huvudcirkeln i vilket som helst av de åtta temana. Efter 24 veckor kommer han att ha kommit igenom alla temana, han har presenterat tre egna våldhändelser och han har fått kontinuerliga frågor om aktuell våldsanvändning eller situationer som hade kunnat leda till våld

17. gull-maj.larsson@vgregion.setel 033 – 10 35 93mikael.p.persson@vgregion.setel 033 – 10 36 01 ann.yngve@vgregion.setel 033 – 10 35 96ulla.kristiansson@vgregion.setel 033 – 10 35 94kirsi.dufva@vgregion.setel 0703 – 20 19 49 claes.f.nilsson@vgregion.setel 0701 – 70 29 19 www.utvag.com VerksamhetsledareManssamordnareKvinnosamordnareBarnsamordnareSkolinformatörSkolinformatör