1 / 37

Miljökvalitetsmål

Miljökvalitetsmål. 16 nationella mål för en förbättrad miljö. uppföljning. RIKSDAG. REGERING. uppföljning. MILJÖMÅLS- RÅD. MILJÖMÅLS- KANSLI. samordnar. uppföljning. MILJÖMÅLSANSVARIGA MYNDIGHETER. uppföljning. LÄNS-STYRELSEN. uppföljning. KOMMUN. AKTÖR. Ansvarsfördelning.

gala
Télécharger la présentation

Miljökvalitetsmål

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Miljökvalitetsmål 16 nationella mål för en förbättrad miljö

  2. uppföljning RIKSDAG REGERING uppföljning MILJÖMÅLS- RÅD MILJÖMÅLS- KANSLI samordnar uppföljning MILJÖMÅLSANSVARIGA MYNDIGHETER uppföljning LÄNS-STYRELSEN uppföljning KOMMUN AKTÖR Ansvarsfördelning

  3. Miljömålsansvarig myndighet: • NATURVÅRDSVERKET • KEMIKALIEINSPEKTIONEN • JORDBRUKSVERKET • SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING • SKOGSSTYRELSEN • RIKSANTIKVARIEÄMBETET • STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN • BOVERKET

  4. Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden

  5. Miljögifter • Giftiga • Svårnedbrytbara (persistenta) • Bioackumulerande

  6. Exempel på miljögifter • Metaller – bly, kvicksilver, kadmium, tenn, zink, aluminium • PCB – fogmassor i byggnader fram till ’73 • Bromerade flamskyddsmedel – möbler, elektronisk utrustning • Läkemedelsrester i avloppsvatten • Könshormoner från p-piller

  7. Nuläge • Stor användning, men liten kunskap • REACH – EU’s lagstiftning (2007) Registration, Evaluation, Authorisation (and Restriction) of Chemicals Genomförs stegvis under en 10-års period

  8. Hinder • Omfattande spridning • Ofullständig kunskap om effekter • Ofullständig kunskap om förekomst i bl. a. möbler, elektronik och kläder • Förorenade markområden med risk för spridning

  9. Principer(Örebro kommun) • Substitution – till något mindre farligt • Försiktighetsprincipen • Inga kemiska växtskyddsmedel • Uppmärksamma förorenad mark • Inga miljöfarliga byggnadsmaterial • Öka inköp av ekologiska och miljöanpassade produkter

  10. Exempel på problem • Vattenparken – gammal förorenad industrimark • Läckage från aktiva och nedlagda soptippar • Rester av bottenfärg i sediment i småbåts-hamnen • Lindbackagarveriet • Blyhagel vid skjutbanor • Bygärdesbäcken

  11. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

  12. Vad är våtmark? • Fuktiga och blöta områden inom olika naturtyper. • Syrefattiga miljöer • Ofullständig nedbrytning • Växande torvlager • Artrikt • Ekosystemtjänst som reningsverk

  13. Olika typer av våtmark • Myrar • Mossar • Kärr • Blandmyrar • Stränder • Sumpskog • Övriga myrar

  14. Sumpskog

  15. Stränder

  16. Mosse • Ligger lägre • Får näring från omgivning → ofta näringsrikt

  17. Kärr • Ligger högt • Får näring endast från regnvatten → ofta näringsfattigt

  18. Blandmyr • Mosaik av mosse och kärr

  19. Nuläge • Internationellt sett är Sverige rikt på våtmark (¼ av landarealen). • Dessa finns främst i norra Sverige. • I södra och mellersta Sverige finns endast 5% av de ursprungliga våtmarkerna kvar!!! • 620 av Sveriges 4120 hotade arter finns i våtmarker. • Våtmarkerna utdikas, dräneras och torv bryts • Igenväxning pga markavvattning, luftföroreningar och kulturella förändringar

  20. Hinder • Utdikning för att höja skogsproduktionen • Torvbrytning för energi och jordförbättringsmedel • Luftföroreningar • Kalkning av naturligt sura våtmarker • Exploatering för bebyggelse och vägar

  21. Principer • I alla exploateringsplaner skall stor hänsyn till våtmarkerna tas.(ÖK) • Dikning och kalkning ska undvikas.(ÖK) • Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota mångfalden får inte införas. • Kommunen ska aktivt öka våtmarksarealen.(ÖK) • Svartåns och Täljeåns avrinningsområden ska utnyttjas som kvävefällor.

  22. Exempel på problem/lösningar • Anläggning av kvävefällor. • Vattensalamander • Orkidéer • Restaurering av strandängar • Torrläggningen av Närke • Motorvägsbygge • Golfbanan som ny ”våtmark”

  23. Ett rikt odlings-landskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

  24. Ängsmark - marker med slåtter Ängsmark med hög biologisk mångfald

  25. Hagmark - betade marker Hag-mark på våren

  26. Odlingsröse Odlingsröse framför hässjor Åsens by kulturreservat Småland

  27. Landskapsbild Jordbruksmetoder från förr i historiskt kulturlandskap

  28. Kulturmiljöer By med odlingsrösen och betande får

  29. Öppna landskap Odlingslandskap utanför Ånge - nedläggningshotat?

  30. Hög biologisk mångfald Åkerholme - Norra Munsö Stockholms län

  31. Biologisk mångfald 2000 av odlingslandskapets växt- och djurarter är rödlistade! Uthållig livsmedelsproduktion Flera ”systemfel” finns i jordbruket Genmodifierade organismer (GMO) Örebro tillämpar försiktighetsprincipen Ekologisk produktion Strävar efter att ha en livsmedelsproduktion med så små effekter på den omgivande miljön som möjligt Källa: Örebro Miljömål 2005-2010 Nuläge

  32. Nuläge • Odlingslandskapet utnyttjas inte bara för livsmedelsproduktion • Landskapet har hävdats under årtusenden genom människans markutnyttjande • Detta landskap… utgör en del av vårt kulturarv • Till dess flora och fauna hör en mängd växt- och djurarter som anpassat sig och är beroende av odlingslandskapets olika biotoper för sin överlevnad.

  33. 45 hotade arter - bara i Västra Götaland • Åtgärdsprogram Svenskt artnamn Artgrupp • Alkonblåvinge och klockgentiana Klockgentiana Kärlväxter • Alkonblåvinge Fjärilar • Almblombock på almar i parker Almblombock Skalbaggar • Barbastell Barbastell Däggdjur • Dvärgrosettlav Dvärgrosettlav Lavar • Gentianor i naturliga fodermarker Kustgentiana Kärlväxter • Fältgentiana Kärlväxter • Hotade insekter på krisslor Svartbent sköldbagge Skalbaggar • Krisslegnidmal Fjärilar • Hotade småfjärilar på slåtterängar Slåttergubbemal Fjärilar • Hällebräcka Hällebräcka Kärlväxter • Klot-tegellav Klot-tegellav Lavar • Kornknarr Kornknarr Fåglar • Långhorningar i ekhagar Sexfläckig blombock Skalbaggar • Gulbent grenbock Skalbaggar • Läderbagge med följearter Läderbagge Skalbaggar • Kardinalfärgad rödrock Skalbaggar • Saffransticka Svampar • Dvärgklokrypare Spindeldjur • Gammelekklokrypare Spindeldjur • Några rödlistade Potamogentonarter i sötvatten Spetsnate Kärlväxter • Sandmarkskoprofager Humlekortvinge Skalbaggar • Getinggrovfluga Tvåvingar • Sandödla Sandödla Grod- och kräldjur • Skalbaggar i ek- och boklågor Svart guldbagge Skalbaggar • Spädlosta Spädlosta Kärlväxter • Stortapetserarbi Stortapetserarbi Steklar • Stäppartade torrängar i västsverige många olika arter • Svampar i ängs- och betesmarker Backmåra Kärlväxter • Blåröding Svampar • Fager vaxskivling Svampar • Praktvaxskivling Svampar • Svartfläckig blåvinge på backtimjan Svartfläckig blåvinge Fjärilar • Sydlig kärrsnäppa Sydlig kärrsnäppa Fåglar • Sydvästsvenska ljunghedar många olika arter • Trumgräshoppa Trumgräshoppa Hopprätvingar • Träd med särskilda natur- och kulturvärden många olika arter • Vildbin på ängsmark Väddsandbi Steklar • Kopparsandbi Steklar • Vityxne (sydlig) Vityxne Kärlväxter • Åkerogräs Kamomillkulla Kärlväxter • Dvärgjohannesört Kärlväxter • Kalvnos Kärlväxter • Åkerskallra Kärlväxter • Åkermadd Kärlväxter • Sommarklynne Kärlväxter • Arenprisnätfjäril Angsväddantennmal Fjärilar • Kärrantennmal Fjärilar • Källa: Länsstyrelsen

  34. Hinder • Slåtterängarna har nästan försvunnit • Betesmarkerna har minskat >50% • Småbiotoper har försvunnit • Bekämpningsmedel, handelsgödsel, läckage, GMO • Storskaligt jordbruk med monokultur och jorderosion

  35. Hänsyn till rika och hotade natur- och kulturmiljöer vid planering och exploatering Ökad ekologiskt odlad areal Inte använda bekämpningsmedel och handelsgödsel på kommunägd mark Information till allmänheten om ekologiska produkter Inköp av ekologiska eller miljöanpassade produkter ska öka inom kommunen Tillsynen inom lantbruket ska verka för ett rikt odlingslandskap Principer

  36. Groddjuren i odlingslandskapet Är det ekologiska jordbruket artrikare än det konventionella? Att bevara och sköta äldre jordbrukslandskap Fågelarter i jordbrukslandskapet Vad skiljer ekologiskt jordbruk från konventionellt? Hur går det för rödlistan i Örebro län? Småbiotoper i jordbrukslandskapet Slåttermarkernas arter Gamla beteshagar i Örebro län Hänsyn till arter i jordbrukslandskapet Hur påverkas rödlistade arter av övergödning? ”Systemfelen i jordbruket” - en kartläggning i Örebro Exempel på projektidéer

  37. Länkar • http://www.artdata.slu.se/ artdatabanken • http://www.biodiv.se/jordbruk/ FN:s svenska sida om biologisk mångfald • http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/mo/modok/jordbruk.html Naturvårdsverket om kartläggning av miljöeffekter i jordbruket

More Related