Den könssegregerade arbetsmarknaden och utbildningen

1. Den könssegregeradearbetsmarknadenochutbildningen Alternative title slide Elin Törner & olovwolf-watz

2. Om uppdragen • Beskriva könssegregeringen på arbetsmarknaden i Stokholm-Mälarregionen och sätta den i ett sammanhang • Översikt över relevanta orsaksförklaringar till könssegregering på arbetsmarknaden • Strukturera resonemang kring vilka typer av ekonomiska konsekvenser som könssegregeringen medför • Individnivå • Organisationsnivå • Samhällsnivå Content slide

3. Om uppdragen • Beskriva könssegregregeringen inom högre utbildning i Stockholm-Mälarregionen • Sammanställning av insatser som har genomförts vid lärosäten för att bryta segregeringen

4. genomförande • Sammanställning av befintlig statistik • Forskningsöversikt kring orsaksförklaringar till en könssegregerad arbetsmarknad och utbildning, samt ekonomiska konsekvenser av könssegregeringen på arbetsmarknaden • Intervjuer • Forskare • Utredare vid arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer • Intervjuer med företrädare för lärosäten Content slide

5. Vad är könssegregering? • Könssegregering på arbetsmarknaden tar sig flera uttryck: • Kvinnor och män förvärvsarbetar i olika grad (primär) • Kvinnor och män arbetar inom olika yrken (horisontell) • Kvinnor och män inom samma yrke har olika hierarkisk position (vertikal) • Generellt används segregeringsdefinitionen 60/40. • Är mer än 60% av alla anställda inom ett yrke män (eller kvinnor) är det könssegregerat • Är fördelningen inom 60/40-spannet är yrket könsintegrerat • Svårare att definiera segregeringen vertikalt. • Men, kvinnors andel av sysselsatta bör återspeglas i andelen kvinnliga chefer • I studien om den könssegregerade utbildningen fokuserar vi på den horisontella segregeringen

6. En bild av arbets-marknaden i Stockholmoch dess könsfördelning(Finfördelad) Yrkeskategorins andel av arbetsmarknaden (%) (Arbetsmarknaden sorterad efter SSYK-kod) Andel kvinnor Andel män

7. HurkönssegregeradärarbetsmarknadeN i Stockholms län?- Horisontell segregering 32% 32% 36% Andel män Andel kvinnor Yrkeskategorins andel av arbetsmarknaden (%)

8. Jämförelse med övriga Sverige – Horisont. Män STOCKHOLM Kvinnor Män RIKET Kvinnor

9. Hurkönssegregeradärarbetsmarknaden i Stockholms län? - Vertikal segregeringAndel anställdakvinnor vs. Kvinnliga chefer STOCKHOLM RIKET

10. Hur könssegregerad är arbetsmarknaden i Stockholms län? - Vertikal segregeringAnställda kvinnor och kvinnliga chefer i olika näringsgrenar

11. Ekonomiska konsekvenserbegrepp • Kostnader och intäkter är beroende av perspektiv • En enskild individs perspektiv – varierar mellan individer • Organisationers perspektiv • Samhällets perspektiv • Fokus på ekonomiska värden – kan samverka eller motverka andra värden såsom jämställdhet, demokrati, lycka • Att mäta kostnaderna – ej möjligt, däremot möjligt att resonera kring vilka kostnader/intäkter det kan innebära. Content slide

12. Ekonomiska konsekvenserIndividnivå • Två typer av kostnader på individnivå: • Arbetstid • Kvinnlig deominerade sektorer som vård- och tjänstesektorn har av tradition en högre andel deltidsarbetande än manligt dominerade sektorer • 41 procent av kvinnorna och 12 procent av männen arbetar deltid (2009) • Löneskillnad Content slide

13. Ekonomiska konsekvenserIndividnivå • Löneskillnad • Diagrammet visar att den genomsnittliga lönen inom ett yrke sjunker med andelen kvinnor i yrket Content slide

14. Ekonomiska konsekvenserorganisationsnivå • Kostnader i koppling till i huvudsak två områden: • Segregering leder till en suboptimalt utnyttjande av resurser • Hinder för breddning i rekrytering • Hinder för breddning i befordran • Risk för ekonomiska konsekvenser i situationer med arbetskraftsbrist • Homogenitet begränsar företags lönsamhet • Lägre grad av överlevnad • Sämre ekonomiska prestationer • Intäkter – låga lönekostnader inom exempelvis offentlig sektor Content slide

15. Ekonomiska konsekvensersamhällsnivå • Kostnader relaterade till en dysfunktionell arbetsmarknad • Aggregerade kostnader för felmatchning på organisationsnivå • Suboptimerande att individers förmågor inte används på rätt sätt • Kostnader för svårighet att möta generella bristsituationer på arbetsmarknaden • Könssegregering minskar arbetsmarknadens dynamik • Demografiska förändringar gör det troligt att både partiell och generell brist på arbetskraft kan uppstå • Kostnader på grund av minskad attraktivitet Content slide

16. Ekonomiska konsekvenserStockholmsregionen • Demografiska prognoser visar på en ökad försörjningsbörda i regionen • Stockholms arbetsmarknad kan till 2/3 klassas som segregerad • Mycket talar för att Stockholm står bättre rustad än andra delar av landet, men det gör inte regionen immun mot problem. Content slide

17. Arenordärkönssegregeringenreproduceras Segregeringen ”skapas” vid ett antal specifika situationer där individer (arbetstagare) och arbetsgivare gör val • Individens val av familjesituation/hemsituation • Individens val av bostadsort • Individens val av arbete • Individens val av utbildning • Arbetsgivarens val vid anställning och befordran Content slide

18. Den könssegregerade utbildningen • Grundutbildning i fokus • Yrkesexamensprogram • Generella program • Fristående kurser • Beskrivande ambition • Jämförelser över tid

19. Generell utveckling i stockholm-mälarregionen • Antalet studenter har ökat 1998-2008

20. Könsfördelningen totalt på grundutbildningen Stockholm-Mälarregionen Riket • Övervikten av kvinnor blir större fram till år 2000, därefter stabilisering • Skillnaden finns framförallt i yrkesexamensprogrammen • Liknande situation i Stockholm-mälarregionen och riket

21. Könsfördelningen på program och kurser 2008 47 % 39 % 14 %

22. Könsfördelningen på program och kurser 1998 41 % 39 % 20 % • Statistiken har förändrats över tid – generella program ihopslagna, lärarutbildningen uppdelad

23. Samlade iakttagelser • Den senaste tioårsperioden har segregeringen ökat något • Utvecklingen har stabiliserats efter år 2000 • Det ökade antalet kvinnor återfinns i traditionellt kvinnliga utbildningar • Utvecklingen i Stockholm-Mälarregionen följer utvecklingen i Riket i stort

24. Slutsatser från de två studierna • Högre utbildning och den ökade andelen kvinnor kommer inte att lösa problemet på arbetsmarknaden, eftersom utbildningen är könsuppdelad • Segregeringen inom utbildningen har ökat, medan den tycks ha minskat på arbetsmarknaden • Relationen mellan Stockholm-Mälarregionen och Riket ser olika ut • Inom utbildningen inga skillnader • På arbetsmarknaden är segregeringen större i Riket • Stockholms särart på arbetsmarknaden förklaras inte med hänvisning till utbildning • Pekar mot att arbetsmarknadens karaktär i Stockholm är en förklaringsfaktor • Utbildning har ”neutral ingång” – Direkt diskriminering inte en trolig förklaringsfaktor

25. Tack! Elin Törner Telefon: 08-410 579 63 E-post: elin.torner@r-m.com Olov Wolf-Watz Telefon: 08-562 494 68 E-post: olov.wolf-watz@r-m.com

26. Den könssegregerade utbildningen • Grundutbildning i fokus • Yrkesexamensprogram • Generella program • Fristående kurser • Beskrivning av lärosätenas insatser för att påverka könsfördelningen

27. Generell utveckling • Antalet studenter har ökat 1998-2008

28. Könsfördelningen totalt på grundutbildningen • Övervikten av kvinnor blir större fram till år 2000, därefter utplaning • Liknande situation i Stockholm-mälarregionen och riket Stockholm-Mälarregionen Riket

29. Insatser genomförs med olika fokus

30. Generella insatser • Jämn representation av kvinnor och män i informationsmaterial, • Både kvinnor och män som informatörer/studentambassadörer • Tydliggör bredden av möjliga yrken – ex veterinär kan arbeta med livsmedelsäkerhet och djurskyddsfrågor • Fokus på bredd, som en del i en generell strategi att locka studenter • Alternativa bilder/berättelser skapas i syfte att bryta stereotypa föreställningar om utbildningarna

31. Särskilda insatser • Särskilda satsningar på rekrytering av det underrepresenterade könet • Grundas i forskning om kvinnors och mäns utbildningsval • Såväl budskapet som kanalen att föra ut budskapet anpassas • Näringslivet kan medverka vid stort arbetskraftsbehov, förekommer främst inom natur och teknik och riktas mot tjejer • Samarbete med skolor och föreningslivet förekommer • Satsningar görs under utbildningstiden • Exempelvis mentorskapsprogram • Andra lärosäten vill ej använda ”särbehandlande åtgärder”

32. Slutsatser Lärosätenas verksamhet • Vilja och ambitioner finns, men inga tydliga resultat framgår • På civilingenjörsutbildningar görs stora satsningar, men segregeringen är kvar på samma nivå • Lärosäten vet inte vad som ”fungerar” eller varför på grund av bristande uppföljning och utvärdering • Två huvudsakliga anledningar till att resultatet uteblir • Könsfördelning är inte utbildningsvärldens kärnverksamhet, vilket gör att frågorna inte ges högsta prioritet • Könssegregation reproduceras i hela samhället, vilket gör det svårt för lärosätena att uppnå större förändringar

33. frågor • Varför är det problematiskt att maskulinisera kvinnliga utbildningar? • Var går gränsen för lärosätenas påverkansarbete? Vilket ansvar kan de ta givet uppdraget och incitamentsstrukturen? Vem tar annars ansvaret?