Introduktion Samhällsekonomi

Introduktion Samhällsekonomi Carl Kindstedt carl.kindstedt@ts.mah.se tfn: 040 - 574 99 10st föreläs + 1st repetition 3.5p utav 10p totalt på kursen Tenta 45p av 100p, ca 6st frågor Kursbok vår ekonomi av Klas Eklund 10:e upplagan

Introduktion Bok indelad i 3st huvudsakliga områden Del 1 kap 2-8 behandlar den enskilda marknaden samt olika marknadssystem (microteori) Del 2 kap 9-17 behandlar ex tillväxt, arbetslöshet, inflation och ekonomisk politik (macroteori) Del 3 kap 18-20 knyter ihop trådarna från föregående kapitel för att på så sätt ge en beskrivning utav den svenska ekonomins utveckling under efterkrigstiden

FL 1 kap 2 Detta avsnitt 1 (kap 2,3,4,5,7) kommer att behandla marknader och priser, vi skall studera enskilda konsumenter, producenter och dess interaktion på den enskilda marknaden, tillika sk micro-ekonomi Huvuddelar blir : • En ekonomisk modell för beslutsfattande • Prismekanismen • Konkurrens och monopol. Utrikeshandel, valutor samt BNP och tillväxt • Arbetslöshet och inflation

FL 1 kap2 En ekonomisk modell för beslutsfattande Fokus: - Grundproblem: att välja hur knappa resurser ska användas - Rationella val för konsumenter och producenter - Kostnaden för ett val, alternativkostnaden - Varför marginalanalys?

Kap 2 Utbyte och behov Att människor byter varor med varandra och har ett behov är det centrala, huvudfrågan för ekonomerna är hur man löser detta på marknaden Produktionsfaktorer som används till produktion av varor och tjänster är arbete, kapital, naturresurser De som arbetar får lön, för denna köper arbetstagaren varor och tjänster efter behov, ex betalar hyran, köper mat etc Kapitalägaren satsar kapital och får betalt i form utav del i vinst och ränta. På samma sätt används dessa pengar för att tillfredställa behov

Kap 2 Ekonomi är att välja Alla resurser är knappa, dvs att det inte finns oändlig tillgång på arbete, kapital och naturtillgångar (på kort sikt). Detta medför krav på god hushållning med resurserna M.a.o. måste ekonomin/samhället välja vad som skall tillverkas, om konsumtion ska ske idag el imorgon och hur naturresurser ska förbrukas

Kap 2 Produktionsmöjlighetskurva fig 2.2 s 40 Anger vad en ekonomi med tillgängliga resurser (kapital, arbetare, naturresurser) kan tillverka maximalt utav 2 olika nyttigheter samtidigt, ex smör och kanoner Negativ lutning, visar på resursernas knapphet. Ex oftast brist på kapital (maskiner och fabriksbyggnader) på kort sikt Om vi använder våra resurser fullt ut och vill öka prod utav kanoner, måste vi minska prod av smör. Vi kan alltså inte få ut mer av båda samtidigt, kallas även för vår alternativkostnad

Kap 2 Effektivitet i produktionen På linjen innebär det effektivitet i produktionen, dvs att vi inte kan öka produktionen av en vara utan att minska produktionen av den andra Innanför linjen = ineffektiv produktion, vi kan öka total produktion från A till ex B el C utan att minska produktion av den andra varan Alternativkostnad Från A till B blir mer smör, men samma mängd kanoner. Vi avstår dock från ökad produktion av kanoner från A till C, detta är vår alternativkostnad Vidare ex med pengar på bank eller i kakburken

Kap 2 Avtagande avkastning fig 2.1 s 38 Kurvans lutning ökar gradvis. Att lutningen ökar innebär att om vi ska öka kanonproduktionen måste vi gradvis ge upp mer och mer av smörproduktionen om vi tillverkar effektivt längs linjen, mao ökar vår alternativkostnad Att alternativkostnaderna ökar beror på avtagande avkastning Kapital (maskiner och fabriksbyggnad) är givet på kort sikt, vi kan bara öka produktionen genom att öka på resursen arbete . Det innebär att ju mer arbetare vi kastar in, desto mindre av det givna kapitalet (maskiner) får varje anställd till sitt förfogande. Så för varje nyanställning kommer tillskottet till produktionen per anställd att minska. Total produktion ökar som sagt, men ökningen blir mindre och mindre över tiden

Kap 2 Relativa/absoluta fördelar Igen, ekonomi handlar om val mellan vad som ska produceras och hur det skall produceras Högsta möjliga produktion kräver att prod fördelas mellan producenterna så att den totala alternativkostnaden minimeras. Längs med linjen är vår alternativkostnad minimal, m.a.o. har vi en effektiv och maximal produktion i ekonomin Men hur skall vi uppnå denna effektivitet ?! Vem skall tillverka vad ?! Den som har relativ fördel skall producera, inte den med absolut. Det viktiga är att den med lägst alternativkostnad tillverkar det den är relativt bäst på Foppa s 42

Kap 2 Slutsats : Så länge de relativa fördelarna skiljer sig åt, dvs att alternativkostnaden är olik, lönar det sig för producenterna att specialisera sig på det de är relativt bäst på och dela överskottet

Kap 2 Rationella val Hittills effektiv produktion, nu även effektiv konsumtion Bara kanontillverkning är effektivt, men hur hitta en kombination mellan vad om skall produceras och vad människor vill konsumera? Effektivitet i konsumtionen innebär att väga nyttan utan kanoner mot smör En effektiv punkt på kurvan blir då en kombination utav hur mkt smör och kanoner som efterfrågas. Detta är tillika den totala samhällsmässiga effektiviteten Beslutsregel för att finna denna punkt Varje resursinsats och byte ska organiseras så att den uppoffring som görs, minst svarar mot den behovstillfredsställelse man får utav åtgärden, en uppoffring som är större än nyttan man får ska avstås

Kap 2 Samhällsekonomisk effektivitet Vi eftersträvar just nu samhällsekonomisk effektivitet. Men hur uppnår vi denna? På en fri och öppen marknad kommer det ske genom att alla individer och företag genomför de aktiviteter som ger dem mer tillfredsställelse än vad det kostar = osynliga handen The economic man En modell utav en rationellt nyttomaximerande individ som väger nyttan av varje handling mot dess kostnad (alternativ-) kostnad Denna modell skall inte ses som psykologiskt korrekt människa, bara en relativt tillfredsställande beskrivning av hur människor fungerar

Kap 2 Marginalkostnader och marginalintäkter Människor antas göra rationella val genom att väga behovstillfredsställelse mot insats i syfte att maximera sin totala tillfredsställelse Företag antas på samma sätt väga intäkter mot kostnader i syfte att maximera sin vinst Så hur göra denna avvägning? Kalkylen för beslut görs på marginalen, dvs den nytta man får utav det man kommer att göra. Ex om jag ska köpa/äta ett äpple till el jobba över 1h extra

Kap 2 Marginalnytta- den nytta en konsument upplever av att konsumera ytterliggare en enhet. Minskar med ökad konsumtion Marginalintäkt- den intäkt ett företag får av att sälja ytterliggare en enhet måste minska om man vill kunna sälja mera Marginalavkastning- den avkastning som ytterliggare en resursenhet ger Marginalprodukt- det tillskott till produktionen som en nyanställd ger Marginalkostnad- kostnaden för den sist producerade enheten antas stiga med ökad produktion pga avtagande marginalproduktivitet s 39

Kap 2 Beslutsregel för ekonomiskt rationella val Som sagts, marginalkostnaderna stiger och marginalintäkterna samt marginalnyttan minskar fig 2.3 s 49 Så länge marginalintäkten överstiger marginalkostnaden, lönar sig ytterliggare insatser, det samma gäller för konsumtion (marginalnytta och marginalkost) Alla utbyten i ekonomin skall fortsätta till dess att marginalkostnaden=marginalintäkten och marginalkostnaden=marginalnyttan, isf kommer den totala nyttan och vinsten i samhället att vara maximal

Kap 2 Samhällsekonomisk kalkyl Modeller för enskilda företag och personer tar inte i beräkning kostnader för ex fusk, regleringar och miljöförstöring I samhällsekonomiska kalkyler söker man beräkna samhällets totala intäkter och kostnader för olika insatser, ex likt ovan för regleringar och miljöförstöring Kostnader och effekter utav produktion som inte belastar den enskilde producenten benämns negativa externa effekter (miljö) Positiva externa effekter är motsatsen, ex biodlare vars bi pollinerar omkringliggande fruktodlingar

Kap 2 Sammanfattning: De produktionsfaktorer som finns är arbete, kapital och naturresurser Människans behov är oändliga, dock är resurserna ändliga, leder till att ekonomi mycket handlar om att hushålla för att man så väl som möjligt skall kunna tillfredställa behoven Avkastningen på insatta resurser antas vara avtagande Allt har en kostnad, den sk alternativkostnaden Effektivitet i produktionen innebär att vi inte kan öka produktionen av en vara utan att minska produktionen av en annan vara Beslutsregel som bör styra allt utbyte är att marginalkostnaden = marginalnyttan

Introduktion Samhällsekonomi