Nordisk Avelsvärdering (NAV)

1. Nordisk Avelsvärdering(NAV) Lars-Inge Gunnarsson

2. Nordisk Avelsvärdering Disposition • Min bakgrund • Organisation • Arbete och resultat • Vad kommer i framtiden? • Vad uppnår lantbrukarna? • Konklusion

4. Nordisk Avelsvärdering (NAV) Etablerat 01.01.2002 av: Finlands Husdjursavelsandelslag (FABA) Svensk Mjölk Dansk Kvæg GENO

5. Nordisk Avelsvärdering • Ansvarig för beräkning av avelsvärden för nötkreatur i Finland, Sverige och Danmark • 2002 – Utveckling startades • 15. april 2005 – första resultat publiceras

6. NAV – Mål • Att ge den praktiska lantbrukaren det bästa selektionsverktyget till att uppnå maximal genetisk framgång

7. Perspektiv – gemensam nordisk avelsvärdering • Mer effektiv användning av resurserna: • Utveckling av nya metoder • Rutin avelsvärdering • Gemensam plattform för praktiskt avelsarbete

9. NAV - ekonomi • Budget 2006 – ca. 5 millioner kr. • Betalning efter 1. ins. pr. land • Danmark 46% • Finland 27% • Sverige 27%

10. NAV Gert Pedersen Aamand

11. NAV - Nätverk NAV projekt

12. Cooperation - Nätverk • Arbets möte • Fysiska möten • Video möte • Email / telefon

13. NAV beslutsproces • Alla beslut i relation till NAV avelsvärden tas av NAVs styrelse • Delavelsmål (eg. Kropp, Ben, M-index) • Presentation av avelsvärden • Start av rutin avelsvärdering • Etc. • NAV styrelsens beslut är baserat på råd och förslag från NAVs teknikergrupp

14. NAV model Danmark Finland Sverige Data NAV model NAV Ko 9 Finland Ko 5 Sverige Ko 1 Danmark Ko 2 Danmark Ko 6 Sverige NAV Avelsvärden

15. NAV- status

16. NAV- status

17. Harmonisering av registreringar • Harmonisering av exteriör eg. • Bedömda egenskaper (Finland 4 nya, Danmark 1) • Användning av linjära skalan (bedömare workshop hölls i Maj 2005)

18. Juver exteriör - 2004

19. Juver exteriör - 2006

20. Nordisk rutin avelsvärdering • Lantbrukare i Danmark, Finland och Sverige har idag samma avelsvärden för: • Produktion • Eksteriör • Mjölktid • Temperament • Fruktsamhet

21. Gemensamma del indexSammanvägt i produktions index

22. Avelsvärden kan jämföras inom de nordiska länderna Nordisk

23. Danskt avelsvärde 1.4xx döttrar Finskt avelsvärde 1.99x döttrar Svenskt avelsvärde 24.xxx döttrar Från nationellt till NordiskSRB-tjur Backgård Nationell Nordisk Nordiskt avelsvärde 28.389 döttrar

24. Exempel – 1. Juni 2006

25. Exempel – 1. Juni 2006

26. Nation. Insamling av data Beräkning av avelsvärden INTERBULL kontakt Beräknin av total index Publicering av avelsvärden och support Avelsmål NAV Beräkning av avelsvärden före NAV

27. Nation. Total index– samlat avelsmål Publicering av avelsvärden support NAV Editering av data Beräkning av avelsvärden INTERBULL kontakt Delavelsmål Beräkning av avelsvärdennation. NAV

28. NAV-registrering utveckling Harmonisering av nuvarande egenskaper Ex. Kalvningsförlopp Registrering av nya egenskaper – tänk nordiskt

29. NAV-avelsvärden utveckling • Avsluta pågående proj. • Mastit och kalvnings eg. • Förbättring av nuvarande avelsvärden • Produktion – svenska TD och genetiska parametrar • Resterande egenskaper • Hållbarhet, övriga sjukdomar och köttproduktion

30. NAV-avelsvärdens utveckling • Benegenskaper • Rörelser, klövhälsa • Automatiska registreringar • Mjölkningstid, progesteron, spenplacering, andra ”Venus mål” • Korsningsavelsvärdering • QTL

31. Renrasiga köttboskapi NAV-länderna Struktur: • Många raser • Små besättningar • Små populationer • Få registreringar • Begränsat bruk av inseminering • Släktskap på tvärs över landsgränserna relativt få

32. Avelsvärdering av köttboskap? Utveckling av internationell avelsvärdering från grunddata syns mer lämplig än NAV avelsvärdering pga. avelsstrukturen NAV önskar att stötta utvecklingen (data och ekonomi) Tidigast internationall avelsvärdering 2010 och endast för enskilda egenskaper

33. Internationell avelsvärdering för köttboskap • För kor och tjurar • Baserat på grunddata • Nationell avelsvärdering kan gradvis upphöra

34. NAVForskning och utveckling • Support – utveckling av metoder för praktisk användning (anpassad forskning) • Sammarbete med forsknings institut är nödvändig • Ex. Ekonomisk ins. i arbetet

35. NAV -research • Etableringen av NAV ger möjlighet för sammarbete tvärs över landsgränserna inom forskning • Sammarbete och koordinering av forskningen inom de tre länderna är från AI industrin de mest effektiva sättet att använda pengarna och att positiva forsknings resultat blir använda i praktiken.

36. Vad får lantbrukaren ut av NAV? • Billigare och bättre utveckling av avelsvärden • Avelsvärden är samma för alla nordiska djur • Förutsättning för sammarbete tvärsöver landsgränserna

37. NAV i framtiden • Deltagande av flera länder? • Island, Norge • Baltiska länderna • ? • Gemensammt avelsmål ?

38. Konklusion I • Vi har NAV avelsvärden för flera eg. och fler är på väg. • En stor del av arbetet med avelsvärden kommer att ske i NAV.s regi i framtiden • NAV.s arbete i nätverk

39. Konklusion II • Beslut kommer att tas gemensamt på nordisk nivå – ej nationellt: • Registrering • Metoder och modeller • Presentation av avelsvärden • Delavelsmål • Framtida forskning och utveckling

40. Konklusion III Tänk nordiskt i alla steg • Registrering av nuvarande och ny data • Statiska modeler och genetiska parametrar • Presentation av resultat

41. Konklusion IV • NAV vill ge: Lantbrukarna de bästa selektionsverktyget för att uppnå maximal genetisk framgång.

42. 1894, en dotter från Ränneslöv Ägare: Lars-Inge Gunnarsson, Ränneslöv