Portfolio

1. Portfolio “Ett ark man bär med sig” • Visar upp resultaten och produkter (yrkeskunnandet) • Följer upp inlärningsprocesser • Fungerar som utgångspunkt och stöd i utveckling (instrument för fortlöpande reflektion) Kan innehålla föremål, produkter, provbitar, ritningar, skisser, fotografier, videofilmer, kassetter, disketter, intyg, utlåtanden, tidningsurklipp, priser, rapporter, litteratur, beskrivningar.....

2. Portfolio Fördelar - styrka • Möjlighet att få fram processen och utvecklingen • Ger ett helhetsperspektiv • Anknuten till verkligheten ute i arbetslivet • Är inte beroende av tillfälligheter/situationsfaktorer • Möjlighet till profilering • Har redan utvärderats

3. Fem frågor åt fritidsbastubyggaren med sikte på timmermansexamen • - På vilket sätt har du beaktat arbetsskyddsbestämmelser/brandsäkerhet då du byggt bastun? • - Hur motiverar du val av de material och träslag du använt • - Redogör för hur avloppsvattnet leds bort samt golvets lutning • Hur lång tid uppskattade du att bastubygget skulle ta och hur lång tid tog det i verkligheten • Gick något snett så att tidsåtgången blev längre än beräknat? • - Vad anser du att är bra och dåligt med ditt bastubygge? Motivera ditt svar. • - Vilken tejp använder du vid tejpning av aluminiumfilmen (ångspärren) i bastun? • - Hur väljer du träslag i bastun? • - Vilka är säkerhetskriterierna beträffande bastuugnen? • - Vilka är huvudskedena, arbetssekvensen i bygget? • - På vilka sätt har du tagit beställaren / kunden i beaktande? • - Beskriv kort de mest kritiska/avgörande skedena i byggprocessen samt redogör för dina val? - Redogör för de olika momentens tidsanvändning? • - Hur har du beaktat gällande föreskrifter under projektet? • - Beskriv arbetsprocessen från planeringen till färdig bastu? • - Hur skulle du bedöma ditt arbete i detta projekt? • - Vilka är konstruktionerna och anläggningarna som ingår i ditt vattenförsörjningssystem? Kan du tolka de kommunaltekniska ritningarna och utföra de arbeten som behövs? • - Hur ser din vattenisolerings plan ut, och varifrån fick du anvisningarna? • - Vilka arbetsskyddsaspekter har du tagit i beaktande under byggprocessen? • - Kunde du fullfölja arbetsskedena enligt din plan? • - Fick du anmärkningar i slutgranskningen?

4. Identifiera de centrala aspekterna av yrkesskicklighet i de 20 frågor ni ville ställa mig!

5. Fem frågor åt fritidsbastubyggaren med sikte på timmermansexamen - På vilket sätt har du beaktat arbetsskyddsbestämmelser och brandsäkerhet då du byggt bastun? - Hur motiverar du val av de material och träslag du använt - Redogör för hur avloppsvattnet leds bort samt golvets lutning - Hur lång tid uppskattade du att bastubygget skulle ta och hur lång tid tog det i verkligheten Gick något snett så att tidsåtgången blev längre än beräknat? - Vad anser du att är bra och dåligt med ditt bastubygge? Motivera ditt svar. - Vilken tejp använder du vid tejpning av aluminiumfilmen (ångspärren) i bastun? - Hur väljer du träslag i bastun? - Vilka är säkerhetskriterierna beträffande bastuugnen? - Vilka är huvudskedena, arbetssekvensen i bygget? - På vilka sätt har du tagit beställaren / kunden i beaktande? - Beskriv kort de mest kritiska och avgörande skedena i byggprocessen samt redogör för dina val? - Redogör för de olika momentens tidsanvändning? - Hur har du beaktat gällande föreskrifter under projektet? - Beskriv arbetsprocessen från planeringen till färdig bastu? - Hur skulle du bedöma ditt arbete i detta projekt? - Vilka är konstruktionerna och anläggningarna som ingår i ditt vattenförsörjningssystem? Kan du tolka de kommunaltekniska ritningarna och utföra de arbeten som behövs? - Hur ser din vattenisolerings plan ut, och varifrån fick du anvisningarna? - Vilka arbetsskyddsaspekter har du tagit i beaktande under byggprocessen? - Kunde du fullfölja arbetsskedena enligt din plan? - Fick du anmärkningar i slutgranskningen?

6. Styrkor Svagheter - Snabbt och förmånligt (oberoende tid o rum) - Öppet för olika alternativ - Mångsidigt och heltäckande; visa upp process o resultat, framsteg, mognad - Den studerande kan lära sig om sitt eget lärande - Helhet versus profilering - Slutprodukten, processen inte påtaglig - Misstag döljs, arbetstakten Framgår inte - Beroende av förmåga att presentera Fusk - Hur stöda och utvärdera? Yrkesexamen genom portfölj - Kombinera med andra metoder - Stor flexibilitet, valmöjligheter - Övning i självvärdering - Möjlighet till profilering - Tillförlitlighet; vem gjort, hur retuscherats? - Fokus på form ej innehåll - Ensidighet Hot Möjligheter

7. Fritt bildningsarbete - frågesport

8. Lag om fritt bildningsarbete(Nr 632/1998) 1§ Det fria bildningsarbetet syftar till att utgående från principen om livslångt lärande stöda en mångsidig utveckling av individers personlighet och förmåga att fungera i samfund samt främja demokrati, jämlikhet och pluralism i det finländska samhället 2§ Läroanstalter för fritt bildningsarbete är medborgarinstitut, folkhög-skolor, studiecentraler, idrottsutbildningar och sommaruniversitet Medborgarinstitut: lokala och regionala bildningsbehov, möjligheter till lärande enligt eget val och utveckling av medborgarfärdigheter Folkhögskolor: är internat som syftar till att främja frivilliga studier genom betoning av sina värderingar, sin ideella grund och pedagogiska mål Studiecentraler: på riksnivå, ordnar studier självständigt eller i samband med medborgar- och kulturorganisationer

9. Hur definierar man FBA inom FBA? • Medborgarinstituten • Hänvisning till lagen om FBA • Allmänbildande kommunal (vuxen)läroanstalt • En lokal aktör som svarar mot lokala behov • Ett medel för att inhämta kunskaper och utveckla färdigheter • Fria och frivilliga aktiviteter på fritiden • Folkhögskolorna • I linje med lagen om FBA • Pedagogisk och innehållslig frihet – inga examen • Kristen syn på världen och människan • Människans holistiska tillväxt • Studiecentralerna • Hänvisning till lagen om FBA • Medborgerlig forstran • De utbildningsbehov som den egna målgruppen har

10. ARBETAR- OCH MEDBORGARINSTITUT Arbetarinstitut, medborgarinstitut, (vuxen)institut

11. Fritt bildningsarbete 2004 IndividerKvinnor Andel FBA Medborgarinstitut 621 923 76 % 60% Studiecentraler 192 187 64 % 18% Folkhögskolor 111 783 62 %  11% Idrottsinstitut 79 258 45 % 8% Sommaruniversitet 35 419 76 % 3% Mest undervsning i (mätt i undervisningstimmar, summa 2,2milj.) Konst, hantverk, praktiska färdigheter 20% Musik 14% Gymnastik och hälsa 12% Bildkonst 9% Källa: Vapaa sivistystyö numeroina 2004

12. Arbetar- och medborgarinstitut ~ heltäckande nätverk av institut (ca. 250 st. varav 31 svensk- eller tvåspråkiga) ~ca. 85 % av kurserna allmänbildande ~ kortare och längre kurser, allmänna föreläsningar, öppna högskolekurser (kurserna blivit allt kortare) ~tre fjärdedelar av deltagare kvinnor ~ de populäraste ämnenpraktiska färdigheter, musik, bildkonst, gymnastik och hälsa ~ skäliga deltagaravgifter(15% av budgeten) ~ hög deltagarprocent i Svenskfinland (Österbotten 30% av den vuxna befolkningen) ~ Kommunala och privata (28 st.) ~ Rektor, heltidsanställda lärare, timlärare ~den minsta i Utsjoki (681 und. timmar) och största i Helsingfors (96 000 und. timmar)

13. Deltagare i svensk- och tvåspråkiga medborgarinstitut 2006/2007 (N 4845) Utb.bakgrund Grundnivå 19% Mellanstadie 46% Högre utb. 34% Yrke/samhällelig position Förvärvsarbete 42% Pensionär 33% Företagare 9% Studerande 7,5% Arbetslös 2,5% Åldersgrupp 55-64 år 26% M 51,1 år 65+ 24% 45-54 år 19%

14. MOTIV FÖR DELTAGANDE

15. Vad studerade man på arbetarinstitut ? Vasa arbetarinstitut 1920-talet (tvåspråkigt) Antalet deltagare årligen mellan 130-300 • Språk (modersmål, svenska, tyska, engelska, esperanto) • Bokföring • Matematik • Kvinnornas handarbete • Kvinnornas gymnastik • Hushållslära • Samhälls-och medborgarkunskap • Maskinskrivning • Sångkör Könsfördelningen bland deltagarna andel kvinnor 1920 1930 1940 1950 H:fors (fi) 57 % 62 % 73 % 70 % Vasa (fi) - 79 % 74 % 72 % Källa: Hirvijärvi-Saari 1989, Juusela 1967

16. Kursdeltagare enligt yrkesgrupp Helsingfors arbetarinstitut 1920 1940 1960 1970 Arbetare 56 % 52 % Småföretagare, kontorister, butiksbiträden, betjänter 28 % 33 % ----- Med kroppsarbete 27 % 14 % Handel och arbetsledning 37 % 34 % Tjänstemän, självständiga yrken 17 % 24 % Hemarbetande 13 % 14 % Deltagarna enligt grundutbildning 1920 1940 1960 ingen/delvis folkskola 36 % 15 % 3 % folkskola 61 % 76 % 41 % yrkesutbildning 22 % studentexamen 27 % Källa: Hirvijärvi-Saari 1989

17. FOLKHÖGSKOLOR Västra Nylands folkhögskola, Cityfolkhögskolan

18. Folkhögskolor ~ 90 folkhögskolor (varav 17 svenskspråkiga, AB Svenska folkhögskolan) ~ oberoende (grundtvigianska), kristliga och bundna till olika (politiska) organisationer ~ studerande ofta unga vuxna som tar ett mellanåreller vuxna med föränrad livssituation (drygt 60 % kvinnor i åldern kring 20 år) ~ traditionella folkhögskolekurser(ett halvt år till 2 år) och veckoslutskurser(yrkesexamen, grudskole- och gymnasieunderv.) ~ många olika ämnen, öppen högskoleundervisning, språk (teologi, musik, bildkonst, hantverk och konstindustri, media) ~ en allt tydligare profilering bland folkhögskolor (universitetsförberedande, musik, IKT/flerformsundervisning, media ~ de flesta privata folkhögskolor ~ rektor och heltidsanställda lärare ~ folkhögskolorna blomstrar vid lågkonjunktur ~ internatpedagogiken på väg tillbaka ?

19. Svenska studiecentralen http://www.ssc.fi/information/medlemmar.htm

20. Studiecentraler (bildningsförbund) ~ sammanlagt 11 studiecentraler(Svenska studiecentralen, Työväen Sivistysliitto, Maaseudun sivistysliitto, Vihreä sivistys ja opintokeskus) obundna och bundna till partier, löntagar- eller intresseorganisationer eller religiösa samfund) ~ fungerar i huvudsak genom medlemsorganisationernagenom att förmedla statsstöd åt dem (studiecentralerna själv har hand om publikations-, projekt- ochmera övergripande utbildningsverksamhet) ~ studiecirklar, korta kurser (10-15 timmar), allmännaföreläsningar ~ i huvudsak allmänbildande verksamhet (samhälleliga och medborgerliga färdigheter, konstämnen, idrott och hälsa) ~ goda internationella kontakter ~ rektor, personal som sköter administration, planering och organisering av verksamheten samt ett stort antal kurs- och studiecirkelledare

21. Folkbildning i Vasa 2005 Vasa Arbis 1907 Arbis är folkbildning i tiden: kurser, föreläsningar, temadagar, utställningar, resor och dis-tansundervisning är en mötesplats för kultur och samhällsdebatt Arbis är livsglädje och samvaro, alltid nära, mitt i stan och i förorterna År 2004 8060 undervisningstimmar, 3180 deltagare Vaasa-opisto 1907 Vaasa-opisto – Vaasan työväenopisto tarjoaa oppimiselämyksiä erityisesti aikuisille. Lap-sille on tarjolla mm. taiteen perusopetusta. Tuotamme myös tilauskoulutusta räätälöidysti tilaajan tarpeisiin. Evangeliska folkhögskolan i Österbotten 1926 Här hittar du det mesta om vår skola. Men vi är också mer än en skola, EFÖ är ett hem och en viktig sida i elevernas och personalens liv. Det märker du på rösterna men framför allt om du besöker oss. Hos oss möter du nya vänner, samförstånd, kulturkrockar, svar på dina frågor och du blir samtidigt accepterad. Vårterminen 2003 57 elever, 2002-2003 kortkurser 1441 sv. 2163 sv. Fria kristliga folkhögskolan 1945 Fria kristliga folkhögskolan (FKF) är en utbildningsinstitution av mindre format belägen i centrum av Vasa. Skolans campus finns numera vid Kaserntorget i Vasa, adressen till huvudbyggnaden är Kaserntorget 1. + Svenska studíecentralen + Vasa Sommaruniversitet

22. Idrottsinstitut ~ 11 stycken nationella (Solvalla idrottsinstitut) och tre regionala (Norvalla idrottsinstitut) ~ fritt bildningsarbete (idrott och motion), grundläggande yrkes- utbildning, fortbildning, avgiftsbelagd serviceverksamehet Sommaruniversitet ~20 sommaruniversitet (med undervisning på knappa hundraorter) ~ ca. av deltagare 75 % kvinnor, knappa hälften under 30 år, verksamma inom social- hälsovård, utbildning ~ kursutbud:öppen högskoleundervisning, yrkesmässig fort- bildning, kurser som stöder gymnasiestudier, yrkesutbildning (språk samt social- och hälsovård) ~ betydelse minskat allteftersom fortbildningscentralerna vid universiteten utvecklat sin verksamhet

23. Jag som timlärare vid medborgarinstitut/folkhögskola individuell uppgift (längd en sida Times New Roman/Arial 12 pkt) Ta fasta t.ex. på: Vilka kurser du kunde tänkas hålla? (vad av det du kan är aktuellt/intressant för allmänheten?) Vem kunde vara intresserad av dessa kurser? Vilka förväntningar deltagarna möjligtvis har? Hur du i det stora hela kunde lägga upp kurserna (mål, innehåll, arbetssätt/undervisningsmetoder, organisering av undervisningen, utvärdering) Vad du som lärare kan vänta dig av deltagarna? Vilka dina styrkor/svagheter som lärare är med tanke på att undervisa vuxna