1 / 16

Marknadsekonomins grunder

Mikroekonomi studerar enskilda marknader VAD HUR FÖR VEM ska det produceras hur bestäms resursfördelningen: -ekonomiskt system -institutioner: formella: lagar, regler informella: normer, rutiner, regler Ekonomisk politik. Makroekonomi studerar totalen: “aggregerade” variabler

jane
Télécharger la présentation

Marknadsekonomins grunder

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Mikroekonomi studerar enskilda marknader VADHURFÖR VEM ska det produceras hur bestäms resursfördelningen:-ekonomiskt system-institutioner: formella: lagar, reglerinformella: normer, rutiner, regler Ekonomisk politik Makroekonomi studerar totalen: “aggregerade” variabler -BNP -prisnivån (inflation,deflation) -arbetslöshet (sysselsättning) -ekonomiskt system-institutioner(regering o parlament, central-bank, valutasystem…) Ekonomisk politik Marknadsekonomins grunder

  2. Marknadsekonomins grunder:Makroekonomi och konjunkturläge

  3. Makroekonomins målvariabler • BNP = värdet av produktionenpåverkar den materiella levnadsstandarden • önskade mål:-hållbar ekonomisk tillväxt (lång sikt)-stabil utveckling: minimera svängningar (kort sikt)(opreciserat i kvantitativa termer)

  4. Makroekonomins målvariabler • Inflationen: ökningeni den allmännaprisnivånmäter “levnadskostnaderna”-omfördelarvälfärd, delvisgodtyckligt-försvårarplanering -> dämparutveckling-försvagarkonkurrenskraften • önskatmål: låg inflation(preciseratiSverige sedan 1999 som 2 % inflation (tidigare med intervall+1 %)

  5. Makroekonomins målvariabler • Arbetslösheten • -negativa konsekvenser för de drabbade-negativt för alla pga lägre produktion-sysselsättning: bidrar till materiell välfärd (men målkonflikt: fritid ger också välfärd) • önskat mål: “låg”(tidigare: “full sysselsättning”, senare 4 %, nu åter mer opreciserat)(ner till 5 % 2015 enligt Finansplanen)

  6. Andra makrovariabler av intresse • konsumtionen, investeringarna, exporten • räntan • växelkursen • statens budgetsaldo och statsskuld • bytesbalansen • löneökningar och produktivitet • Utvecklingen av aktiebörsen • Framåtblickande (“ledande”) indikatorer: Lagerinvesteringar, orderingång, framtidsförväntningar…

  7. Vad påverkar? • Den inhemskamarknaden:-konsumenter, företag, offentligasektornsverksamhet • Utlandet:-utlandetsefterfråganpåvår export-importpriserochväxelkurser • Ekonomiskpolitik:-finanspolitik (statensinkomster o utgifter)-räntepolitiken (riksbanken)

  8. Viktiga aktörer • Finansdepartementet (-regering – riksdag)StatsbudgeteniseptVårbudgeteniaprilEgnaanalyserochbedömningarFinanspolitik • RiksbankenDirektionen: räntebeslut6 ggr/år = penningpolitikPenningpolitisk rapport • KonjunkturinstitutetEnkäterochkonjunkturbedömningar • SCBNationalräkenskaper, utrikestransaktioner, arbetslöshet, priser (inflation) • Privata banker, SvensktNäringsliv, fackföreningar m flKonjunkturbedömningar

  9. De realekonomiska aktiviteterna “fundamenta” =produktionen och dess användning • Tillgång: det vi producerar själva, BNPdet andra producerat åt oss: import • Användning:hushållens konsumtion, privata bruttoin-vesteringar, offentliga sektorns verksamhet, export • Eventuell differens: lagerinvesteringar (+ eller -)

  10. Nationalräkenskaperna (NR) • Mäts av SCB • Realekonomiska aktiviteter inkl. försörj-ningsbalansen • Andra produktionsrelaterade mått • BNP+IM = C+I+G+X

  11. BNP • Tre sätt att mäta • Löpande och fast pris (nominellt och realt) • BNP, BNI och disponibel nationalinkomst • BNP och NNP • BNP per capita = välfärdsmått?? (isf materiell levnadsstandard)(mätproblem!) • BNP, produktivitet, potentiell BNP och BNP-gap

  12. Inflation • Procentuellaförändringenavprisnivånfrån en tidpunkt till en annan • Mätsocksåav SCB • Olikamåttpåprisnivån:KPI, NPI, HIKP (=konsumtionen)BNP-deflatorn (=produktionen)“underliggande inflation”: där “tillfälliga” prisförändringarexkluderats (lite godtyckligt: fleraolikavarianterfinns, vanligast “KPIF” och “KPIX”)

  13. Arbetslöshet (sysselsättning) • Öppen arbetslöshet(total arbetslöshet, arbetsmarknadspolitis-ka åtgärder, partiell arbetslöshet …) • Mäts av SCB (AKU) men även på annat vis • Svårdefinierat och svårt jämföra • Befolkning->arbetsför ålder-> arbetskraft:sysselsatta eller arbetslösa

  14. Betalningsbalansen(alla ekonomiska transaktioner med omvärlden) • Bytesbalansen:handelsbalans=varortjänstebalans=tjänsterprimärainkomsternetto (löner o avkastn)löpandetransfereringarnetto (bistånd, EU) • (kapitalbalansen) • Finansiellabalansendirektinvesteringar, aktiehandel, obligationer, andralånoch diverse annat; ev. ändringivalutareserven

  15. Förmögenhet • Det sammanlagda värdet av-naturtillgångar-(real-)kapital-finansiella tillgångar minus skuldergäller individ, organisation, landet… • Nationalförmögenhet är sålunda:-totalt värde av naturtillgångar-totalt värde av realkapital-nettofordringar på utlandet(för alla inhemska fordringar och skulder tar ut varann!)

  16. Sparande • =förändringiförmögenheten • =den del av (disponibel) inkomstsomintegår till konsumtion • =omfördelningavkonsumtionitiden(positivtsparande: konsumerasenarenegativtsparande(=lån): konsumeraiförtid) • realtsparande =investering=merrealkapitalfinansielltsparande =ökadenettofordringar • Prispåattomfördelakonsumtionövertiden: räntan!

More Related