1 / 21

DISKRIMINERING MED ORD Om negativt särbehandlande diskurser och riskfyllda kategorier

DISKRIMINERING MED ORD Om negativt särbehandlande diskurser och riskfyllda kategorier. Kristina Boréus. Föreläsningen. Diskursiv diskriminering Kategoriseringens betydelse Riskfyllda kategorier?.

jatin
Télécharger la présentation

DISKRIMINERING MED ORD Om negativt särbehandlande diskurser och riskfyllda kategorier

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. DISKRIMINERING MED ORDOm negativt särbehandlande diskurser och riskfyllda kategorier Kristina Boréus

  2. Föreläsningen • Diskursiv diskriminering • Kategoriseringens betydelse • Riskfyllda kategorier?

  3. ”Förefintligheten av fysiskt och psykiskt undermåliga individer (...) Dylika individer äro i regel alls icke eller föga samhällsnyttiga (...) och äro de även i övrigt på mångahanda sätt till tunga och obehag för sina anhöriga och omgivningen. Vidare äro de psykiskt undermåliga icke sällan till fara för samhället i så måtto, att många av dem hamna på brottets bana. Därtill kommer så, att dessa individer som själva äro defekta, icke sällan sätta barn till världen, vilka likaledes i stor utsträckning bliva fysiskt och psykiskt defekta...” (Ur Andra lagutskottets utlåtande nr 24, 1922 om Alfred Petréns m fl motion om införande av en steriliseringslag)

  4. Diskriminering • Negativ särbehandling kopplad till (tillskriven) grupptillhörighet (kategorisering central). • Kan förekomma inom samhällets olika institutioner (utbildningsväsende, arbets-marknad, bostadsmarknad, vård och omsorg...). • Kan manifesteras genom olika samhälleliga praktiker, däribland språkliga = diskursiv diskriminering.

  5. Former av diskursiv diskriminering • Nedvärdering: ’de’ framställs som underlägsna ’oss’ • genom benämningar • genom explicita påståenden • genom det som underförstås • Exkludering • ’röster’ utesluts mer eller mindre (vissa talar inte) • adressater utesluts (vissa tilltalas inte) • osynliggörande (vissa omtalas inte) • Förslag som pekar mot negativ särbehandling • som förslag till förändring • som normalisering av pågående negativt särbehandlande praxis

  6. Nedvärderande benämningar • Bokstavliga uttryck: ’idiot’, ’kretin’ • Metaforer: ’de lågt stående’ (jfr. Lakoff & Johnson)

  7. ‘Kretin’ enligt uppslagsboken (…eg.: stackare, som med andra människor blott har dopet gemensamt), person, som lider av kretinism; idiot, stockdum person. (Svensk Uppslagsbok 1933)

  8. Nedvärderande explicita påståenden (generaliseringar) • De är inte samhällsnyttiga • De är till tunga och obehag för anhöriga och omgivning • De blir ofta brottsliga • De är defekta

  9. Underförstådd nedvärdering (analys av “presuppositioner”) • Utvisa invandrare /främlingar/ utlänningar som begår brott! • Ordna frivilliga kurser i demokratiska värderingar och jämställdhet för invandrare.

  10. Kategorisering • Kategorisering är kopplad till makt • Maktanalysen gäller vems kategorisering av vem som blir den dominerande • Kategorier är kontingenta • Hur man kategoriseras kan ha livsavgörande konsekvenser

  11. abnorm/ mindrevärdig defekt/ psykiskt undermålig sinnesslö/ oligofren debil idiot/ obildbar sinnesslö imbecill/ bildbar sinnesslö torpid/ apatisk idiot asocial imbecill eretisk idiot

  12. Riskfyllda kategorier? • Kategorier för “de Andra” kan vara av olika slag vad gäller: • Deras semantiska relation till den högre värderade kategorin • Markerat/omarkerat uttryck • Värdering av individerna i kategorin • Idégrund för individernas tillskrivna värde

  13. Två semantiska relationer av relevans • Asymmetriska binära motsatspar • Norm – avvikelse-relation

  14. Asymmetriska binära motsatspar (Ekenvall, Bourdieu och andra) Manligt Kvinnligt stark svag himmel jord ren oren helig profan över under varm kall höger vänster

  15. Relationen mellan asymmetriska binära motsatspar • Båda poler är semantiskt tydliga • Tvåpartsrelation

  16. Norm – avvikelse-relation • Kategorin för “de Andra” definieras genom sin avvikelse, sin abnormalitet • Den positiva polen tenderar att vara semantiskt otydlig • Kategorin kan ingå i ett system med många kategorier

  17. Markerat/omarkerat uttryck • Asymmetriska motsatspar: båda poler tenderar benämnas “oberoende” • Norm-avvikelse-relation: avvikelsekategorin tenderar vara språkligt markerad

  18. Utmärkande för olika kategorier av “de Andra”

  19. Nödvändiga Andra “Male and female stand opposed within a primordial Mitsein, and woman has not broken it. The couple is a fundamental unity with its two halves riveted together, and the cleavage of society along the line of sex is impossible. Here is to be found the basic trait of woman: she is the Other in a totality of which the two components are necessary to one another.” (Beauvoir: Det andra könet)

  20. Onödiga Andra ”Förefintligheten av fysiskt och psykiskt undermåliga individer (...) Dylika individer äro i regel alls icke eller föga samhällsnyttiga (...) och äro de även i övrigt på mångahanda sätt till tunga och obehag för sina anhöriga och omgivningen.”

  21. Tack för ert intresse!

More Related