1 / 15

Medicinska och ekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens

Medicinska och ekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens. MRSA -världen. Rapporter fr. Wales/USA: S aureus-bakteriemier: 50 % är MRSA! MRSA ofta multiresistenta →vankomycin enda alternativet

jered
Télécharger la présentation

Medicinska och ekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Medicinska och ekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens

  2. MRSA -världen • Rapporter fr. Wales/USA: • S aureus-bakteriemier: 50 % är MRSA! • MRSA ofta multiresistenta→vankomycin enda alternativet • Då MRSA endemiskt→ändrad empirisk terapi (isoxzolylpc→vankomycin) →↑ risk för selektion/spridning av VRE →↑ risk för MRSA förvärvar vankomycin-resistensgen→ selektion/spridning av VRSA

  3. MRSA-Sverige • Utbrott på och utanför sjukhus • Hittills endast enstaka allvarliga infektioner • Däremot: stor andel KNS på svenska sjukhus (ssk intensivvårdsavd) förvärvat multiresistens utom för vankomycin→ ökad empirisk användning av vankomycin→ ökade kostnader • (Ex Lund: 50-80 % MRSE beroende på typ av avdelning)

  4. Effekter av antibiotikaresistensHolmberg et.al.Rev.Inf.Dis 1987; 9:1065-78 • 175 publ studier och CDC-rapporter om utbrott av bakteriella infektioner mellan 1971 och 1980 • Jämförde kliniska data och kostnader för infektioner orsakade av känsliga respektive resistenta bakterier • Diverse olika bakterier, ffa G- och S aureus

  5. Effekter av antibiotikaresistensHolmberg et.al. Rev.Inf.Dis 1987;9:1065-78 • Pat infekterade med resistenta bakterier hade i genomsnitt 2 ggr • Förlängd sjukhusvistelse • Ökad mortalitet • Ökat behov av sjukhusvård • Dessutom innebar infektion med resistenta bakterier högre kostnader • Ofta små studier, ofta dåligt justerade för confounders

  6. Inadekvat empirisk antibiotikabeh. • > 600 IVA-vårdade pat med nosokomiala/samhälls-förvärvade infektioner • 26 % fick inadekvat empirisk ab-beh • > 2 ggr högre mortalitet för pat som fått inadekvat beh • Logistisk regression → inadekvat ab-beh var den viktigaste bidragande orsaken till mortalitet • Främsta anledningen till inadekvat ab-beh. var infektion med resistent stam • Liknande resultat då studerat IVA-vårdade pat med bakteriemi Kollef et al, Chest 1999;115:462-74 Ibrahim et al, Chest 2000;118:146-55 Valles et al, Chest 2003;123:1615-24

  7. Mortalitet-MRSA bakteriemi • 1990-2003: flertal publ. studier av mortalitet i MRSA/MSSA bakteriemi • Fortfarande ofta ganska små studier • Matchning/justering för confounders på många olika sätt • Vissa→inga skillnader, men flertal→1,5-3 ggr ökad mortalitet pga bakteriemi orsakad av MRSA • 2 meta-analyser (9 resp. 31 studier): både poolade resultat och analys av subgrupper→ ca. 2 ggr högre mortalitet pga bakteriemi orsakad av MRSA Whitby et al, Med J Aust 2001;175:264-7 Cosgrove et al, Clin Infect Dis 2003;36:53-9

  8. Mortalitet-MRSA Crowcroft et al, BMJ, 325: 1390-1 • England/Wales-studie av dödsbevis: • Antal dödsbevis där infektion med S aureus angavs som den primära dödsorsaken ökat 1993-1998 • Infektion med MRSA stod för hela ökningen

  9. Räkneexempel mortalitet S aureus-bakteriemi, Sverige • Förutsättningar: • Ca 1800 S aureus bakteriemier/år • Konstant incidens S aureus bakteriemier • 20 % mortalitet • A) Dagens läge 0 % MRSA • B) Vid 50 % MRSA • a) 0,2*1800=360 dödsfall/år • b) 0,2*900+0,4*900=540 dödsfall/år Dvs. 180 extra dödsfall orsakade av MRSA/år

  10. Varför ökad mortalitet av MRSA ”i sig”? • Inga hållpunkter för att MRSA i sig själva är mer virulenta än MSSA. • Vankomycin ej lika effektivt stafylokockmedel som isoxazolylpc. Studier visat sämre utläkning/ökad mortalitet hos vankomycin-behandlade pat med allvarliga S aureusinfektioner. • Inadekvat empirisk antibiotikabehandling.

  11. Kostnader-komponenter A) Patientrelaterade • Dyrare antibiotikabehandling • Dyrare preparat, kombinationsbehandling • Förlängd vårdtid • ↑ behov av IVA-vård, kirurgi, eftervård på institution mm • Uteblivna/fördröjda behandlingsresultat • ↑ kostnader för odlingar och resistensbestämning

  12. Kostnader-komponenter B) Kostnader för att begränsa spridning • Isolering • Smittspårning • Stängda vårdavdelningar/vårdplatser • Ökade vårdhygienresusrser

  13. Exempel på ökade kostnader • Sjukhus USA: 4 000 US dollar dyrare att behandla EN MRSA-bakteriemi jmf motsv. MSSA pga ↑vårdtid, dyrare antibiotika, isolering • Engelskt räkneexempel, sjukhus: ökad empirisk vankomycin-användning pga hög frekvens MRSA→ fördubbla sjukhusets antibiotikabudget • USA: Kostnader för åtgärder vid ett sjukhusutbrott med MRSA= halva kostnaden för att behandla EN MRSA-bakteriemi

  14. Perspektiv • Sjukhusperspektivet av hälso- och sjukvårds-konsekvenser av antibiotika-resistens-endast en del av problemet: • Vård av pat på sjukhem, rehabkliniker, äldreboenden • Infektioner som behandlas i öppen vård • Konsekvenser för samhället i form av sjukskrivningar, bortfall av arbetskraft etc.

  15. Sammanfattning • Finns tillräckligt med dokumentation på att antibiotikaresistens leder till ökad mortalitet och ökade kostnader • Därför i Sverige lönsamt att vidta alla tänkbara åtgärder i och utanför sjukvården för att förhindra en utveckling mot den situation med resistenta bakterier som redan råder i många andra länder idag

More Related