Spr kst rningar i tal och skrift

1. Spr�kst�rningar i tal och skrift Eva Berglund Lektor i Barn- och Ungdomsvetenskap

2. Spr�kst�rning Spr�kst�rningar kan f�rekomma utan att barn har andra typer av diagnoser eller problem, samt givetvis i samband med andra problem Om spr�kst�rningen inte kan f�rklaras av andra sv�righeter kallas det Prim�r spr�kst�rning Om spr�kst�rningen f�ljer som en orsak av andra sv�righeter som h�rselneds�ttning eller utvecklingsst�rning kallas det Sekund�r spr�kst�rning

3. Spr�kst�rning och l�s- och skrivsv�righeter Forskarna har under senare �r livligt diskuterat om det �r �ett� eller olika grundproblem till spr�kst�rningar och l�s- och skrivsv�righeter Man verkar tro att orsakerna delvis kan vara gemensamma men att de kan f� olika uttryck hos olika barn - de uppfattas allts� som tv� skilda saker

4. SLI I forskningssammanhang har man intresserat sig f�r Specifik Spr�kst�rning (Specific Language Impairment - SLI) d�r spr�kst�rningen upptr�der som ett �enskilt� fenomen hos i �vrigt normalbeg�vade barn utan speciella diagnoser Anledningen till detta �r att man ville studera om spr�kst�rning �r ett problem �i sig� eller endast en f�ljd av andra problem hos barnet

5. Dyslexi P� samma s�tt �r dyslexi definierat som ett likartat tillst�nd n�r det g�ller l�s- och skrivf�rm�ga Dvs Barnen har inga �vriga problem d�r deras l�s- och skrivsv�righeter endast skulle vara en bieffekt Barn kan givetvis ha l�s- och skrivsv�righeter i samband med att de har andra problem

6. SLI - Dyslexi Det man funnit n�r man tittat n�rmare p� f�rh�llandet mellan SLI och Dyslexi �r att de kan f�rekomma tillsammans men ocks� var och en f�r sig De �r allts� inte �samma sak� men kan ha vissa gemensamma grundorsaker som ger olika effekter Vanligtvis har barnen vissa fonologiska problem och ofta problem med korttidsminnet

7. Diagnoser - n�r det g�ller spr�kst�rningar Logopeder kan s�tta diagnoser n�r det g�ller spr�kst�rningar Diagnoserna �r n�rmast �funktions� diagnoser, dvs preciseringar av exakt vad som barnet har sv�righeter med f�r �gonblicket I det svenska diagnossystemet tar man f�rst fasta p� om spr�kst�rningen �r Expressiv (uttryck) eller Impressiv (f�rst�else). D�refter preciserar man vilka spr�kliga niv�er st�rningen g�ller Diagnoserna kommer ofta att f�r�ndras eller f�rsvinna i och med att barnet v�xer och utvecklas

8. Hur vanligt �r det med spr�kst�rningar? Det beror p� � �Spr�kf�rm�ga� kan man ju se som en normalf�rdelad variabel och hur stor grupp som �r spr�kst�rd beror d� p� var man v�ljer att l�gga gr�nsen

9. Var b�r man d� l�gga gr�nsen f�r spr�kst�rning? Ett riktm�rke kan vara att man inte b�r ge fler barn en diagnos �n man har m�jligheter att ge n�gon form av st�d Ett annat riktm�rke �r om barnet b�rjar f� problem med sin kommunikation med kamrater eller �r kraftigt avvikande fr�n sina j�mn�riga Ytterligare ett riktm�rke �r f�r�ldraoro som alltid ska tas p� allvar

10. Leonard (1998) anger att 7% av 5-�ringarna har SLI och att det �r en sjunkande andel med �lder Westerlund (1994) fann att cirka 2% av alla barn har grav spr�kst�rning, dvs problem p� flera niv�er av spr�kanv�ndningen