Vilka bakgrundsfaktorer ökar risken för narkotikamissbruk?

1. Vilka bakgrundsfaktorer ökar risken för narkotikamissbruk? Växjö 10 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Inst för Socialt Arbete Stockholms Universitet

2. Meny • Snabbkurs i epidemiologisk analys • Färsk analys av registerdata • Resultat från andra registerstudier som pekar i samma riktning • Lite annat smått och gott från registeranalyser

3. Vad är risk? • Ökad/minskad sannolikhet • För något specifikt “För vad?” • ett relativt begrepp “Jämfört med vem/vad?” • ett kvantitativt begrepp “Hur mycket? • Referensgruppen har alltid Relativ Risk (RR) =1 • RR=2 gånger fler är 100% fler • RR >2-3 anses som “höga överrisker” • 3% av alla tjejer blir mamma före 20-årsdagen • 0,75% av alla killar blir pappa före 20-årsdagen • Risken att bli förälder under tonåren är 4 gånger större för tjejer än för killar (RR = 4) • Säger ingenting om “hur många”

4. Att justera för bakgrundsfaktorer.. • “Om fördelningen av dessa bakgrundsfaktorer var de samma i grupperna som jämförs – hur är det då med överrisker?” • Exempel: kön, ålder, föräldrars utbildning • Görs i multivariatanalyser

6. Statistisk analys • Multivariatanalys/Regressionsanalys • Om alla andra bakgrundsfaktorer/-variabler är lika – hur är det då med just denna variabel? Exempel: ”mor tonårsmamma”. • Beskriver en faktors ”unika” inflytande (om/när allt annat är lika) • Resultat visas i Relativa Risker (RR)

7. Population • Alla födda i Sverige 1973-90 som levde när de var 16 år. • Definierad i Medicinska Födelseregistret (MFR). • N = 1,6 millioner • Följs i register till 2008

8. Metod: samkörning av nationella register: Personerna följda till 2008 • MFR • SCB’s Befolkningsregister • SCB’s Flergenerationsregister • SCB’s LISA-register (utbildning, soc bidrag m m) • FoB 1980, 1985, 1990 • Socialstyrelsens Patientregister • Socialstyrelsens Dödsorsaksregister • BRÅ’s Lagfördaregister • Skolverkets/SCB’s Betygsregister

9. Utfall:Indikation på narkotikamissbruk • Död med narkotikamissbruk som huvudsaklig eller bidragande dödsorsak • Vårdad på sjukhus med nark diagnos • Straffad för narkotikabrott

10. Ovanligt utfall – därför bra med data för hela befolkningen • 20.000 män (2,4%) • 8.500 kvinnor (1,1%) • 28.500 totalt (1,7%) • Obs delvis ung population: 18-35 år vid sista uppföljningsåret (2008)

11. Bakgrundsfaktorer: Familj (13 st) • Mors födelseland (Sverige, Norden, EU, utanför EU) • Mors utbildning när barnet var 17 (grundskola/gymn/högskola) • Mor ensamstående när barnet var 17 • Mor tonåring vid första barnets födelse • Mor förvärvsarbetade inte när barnet var 17 • Mor förtidspension när barnet var 17 • Mor socialbidragsberoende när barnet var 17 • Mor allvarlig psykisk ohälsa • Mor missbruk • Mor allvarlig kriminalitet • Far allvarlig psykisk ohälsa • Far missbruk • Far allvarlig kriminalitet

12. Bakgrundsfaktorer: Individ (3 st) • Kön • Geografisk uppväxtmiljö • Storstad • Annan större tätort • Landsbygd • Inga/ofullständiga/låga betyg i åk 9 (”låga betyg” = tillhör sämsta 1/6 i sin årskull landet) • Summa: 16 bakgrundsfaktorer • (Justerat för födelseår)

13. Fråga: vilka bakgrundsfaktorer har starkast samband med framtida narkotikamissbruk – när allt annat är lika? • Kryssa för de fem som Du tror ökar risken mest för framtida narkotikamissbruk • Det finns en bakgrundsfaktor som är rejält starkare än de andra. Vilken? Rita en ring runt det krysset.

14. Resultat – vad är en ”överrisk” ? • ingen påtaglig överrisk RR < 1,3 -- • mindre överrisk RR = 1,3-1,5 * • moderat överrisk RR = >1,5- 2,0 ** • hög överrisk RR > 2,0 ***

16. Narkotikamissbruk från 20 års ålder efter soc ekon bakgrund och betyg i årskurs 9 (Social Rapport 2010)

17. Allvarlig kriminalitet från 20 års ålder efter soc ekon bakgrund och betyg i årskurs 9

18. Självmordsförsök efter socioekonomisk bakgrund och betyg i årskurs 9

19. Vad betyder det här för socialt utsatta barn?

20. Inga/ofullst/låga betyg Över medel Pojkar Normalgrupp 22% 41% Kontaktfam före tonåren 55% 15% Barn i fam med mkt soc bidr 57% 13% Växt upp i fosterhem 60% 11% Flickor Normalgrupp 11% 60% Kontaktfam före tonåren 37% 27% Barn i fam med mkt soc bid 40% 25% Växt upp i fosterhem 43% 23% Växt upp i f-hem: mer än fem år i vård, lämnade vård efter 17-årsdagen (M = 11 år i vård)

21. Vilka faktorer ökar risken för låga betyg bland fosterbarn? • Kön *** • Födelseår -- • Ålder vid placering -- • Antal år i vård -- • Mor psyk vård -- • Mor missbruk -- • Far psyk vård -- • Far missbruk --

22. Vilka faktorer ökar risken för låga betyg bland barn i familjer med soc bidrag? • Kön *** • Födelseår * • Mor grundskola/gymn vs högskola * • Uppväxtregion -- • Familjen hyr bostad (vs äger) -- • Mor psyk vård -- • Mor missbruk -- • Far psyk vård -- • Far missbruk --

23. Barn som växer upp i fosterhem..... • Har mycket dåliga skolprestationer • Får sämre skolbetyg i åk 9 - jämfört med andra barn med samma begåvning • Blir lågutbildade – fler max grundskola, färre högskola • jämfört med andra barn med samma begåvning • jämfört med andra barn med samma betyg • Rejält färre f-barn med låga betyg har gymnasieutbildning vid 26 år, jämfört med ”normalbarn” med låga betyg • Situationen är samma för socialt utsatta barn som växer upp hemma

24. Förekomst av problem: exempel F-barn ”Normalgr” Bara grundskola vid 25 år, pojkar 27% 6% Självmordsförsök efter 20 år, flickor 14% 2% Allvarlig krim efter 20 år, pojkar 37% 5% Nark missbruk efter 20 år, pojkar 22% 4% Lever på socialbidrag vid 25 år, pojkar 14% 1% Växt upp i f-hem: >5år i vård, lämnade vård efter 17-årsdagen (M = 11 år i vård)

25. Barn som växer upp i fosterhem har höga överrisker för framtida..... • Självmord RR = 6.4 • Självmordsförsök RR = 6.2 • Allvarlig psykisk ohälsa RR = 5.0 • Narkotikamissbruk RR = 6.8 • Alkoholmissbruk RR = 4.9 • Allvarlig kriminalitet RR = 7.5 • Att bli tonårsförälder RR = 3.8 • Bidragsberoende RR = 9.8 (justerat för f-år och kön)

26. Barn födda 1974-1978 från familjer med återkommande socialbidrag • Självmord efter åk 9 3,6 • Självmordsförsök efter åk 9 3,6 • Nark missbruk efter 20-årsdagen 4,6 • Allvarlig krim efter 20-årsdagen 5,1 • Tonårsförälder 5,5 • Lever på soc bidrag vid 25 år 7,4 • Max grundskola 3,8 • Eftergymn utbildning 0,3 Justerat för kön och f-år

27. Samband “skolmisslyckande” – framtida psykosociala problem • Hur mycket av överriskerna för socialt utsatta/placerade barn kan statistiskt förklaras av ofullständiga/låga betyg (“skolmisslyckande”)? • Svar: 40-60% .

30. Vilka faktorer ökar risker för ogynnsamma utfall bland fosterbarn? • Kön *** • Födelseår (*) • Ålder vid placering -- • Antal år i vård -- • Mor psyk vård -- • Mor missbruk -- • Far psyk vård -- • Far missbruk -- • Skolmisslyckande ***

31. Vilka faktorer ökar risken för ogynnsamma utfall bland barn i familjer med soc bidrag? • Kön*** • Födelseår -- • Morgrundskola/gymnvshögskola -- • Uppväxtregion -- • Familjenhyrbostad (vsäger) -- • Morpsykvård (*) • Mormissbruk (*) • Far psykvård (*) • Far missbruk * • “Skolmisslyckande” ***

32. Vilka faktorer ökar chansen för gynnsamma utfall bland f-barn? • Kön ** • Födelseår -- • Ålder vid placering -- • Antal år i vård -- • Mor psyk vård -- • Mor missbruk -- • Far psyk vård -- • Far missbruk -- • Ej skolmisslyckande ***

33. Vilka faktorer ökar chansen för gynnsamma utfall bland barn från socialbidragsfamiljer ? • I stort bara frånvaron av skolmisslyckande • plus kön, chansen större för flickor • Ingen/liten betydelse, t ex: • stad/land • boendeform • mors utbildning • föräldrar psykisk sjukdom/missbruk

34. Självmord i tonåren och i ung vuxen ålder - summering av registerstudier från EpC

35. Tonårsplaceringar Omfattande och problematisk vårdsektor • Dyr vård • Bristfällig tillsyn • Outvärderad vård • Potential för skadliga effekter • 40-60% av placeringarna avbryts i förtid • 40-50% placeras igen inom två år efter avslutad vård

38. Flickor plac i tonåren pga beteendeproblem

39. Pojkar plac i tonåren pga beteendeproblem

40. Hur många “klarar sig”? Beror på vad man menar....

41. Samband mellan narkotikamissbruk och psykisk ohälsa bland vuxna(födda 1973-1982)

42. Nark missbruk & psykisk ohälsa(födda 1973-82) Sjukhusvård för suicidförsök efter 16 års ålder: • Nark/kvinnor 42% (grov RR=19.1) • Nark/män 23% (grov RR=12.8) • Ej nark/kvinnor 2% • Ej nark/män <2%,

43. Uthämtad psykofarmaka 2009(födda 1973-82) Nark kvinnor Nark män Normal Neuroleptika 14% 10% <1% Sömnmedel 30% 19% 4/2% Ångestdämpande 27% 17% 4/2% Antidepressiva 36% 22% 9/5% (obs 7% av männen & 4% av kvinnorna är döda) Samkörning med Socialstyrelsens Läkemedelsregister

44. Epidemiologisk forskning, explorativ forskning • hur många, utveckling över tid?, vilka?, samband? • Vårdmönster, avbruten behandling, “comsumer studies” etc Longitudinella studier - riskfaktorer, skyddsfaktorer mm Kliniska försök där man prövar en metod

45. Att läsa… • Social Rapport 2006www.socialstyrelsen.se • Social Rapport 2010www.socialstyrelsen.se • Berlin M, Vinnerljung B & Hjern A (2011) School performance in primary school and psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term foster care. Children and Youth Services Review. doi: 10.1016/j.childyouth.2011.0 • Vinnerljung, B. & Hjern, A. (2011), Cognitive, educational and self-support outcomes of long-term foster care versus adoption. A Swedish national cohort study, Children and Youth Services Review,33, 1902-1910.