1 / 20

Fältarbete och social mobilisering

Fältarbete och social mobilisering. Björn Andersson Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet. Social mobilisering.

kaseem-bond
Télécharger la présentation

Fältarbete och social mobilisering

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Fältarbete och social mobilisering Björn Andersson Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet

  2. Social mobilisering Handlar om att formulera frågor, behov och lösningar utifrån ett kollektivt perspektiv. Viktigt är vad människor och organisationer kan åstadkomma genom gemensamt handlande. Makt är ofta en central dimension, varför det här perspektivet många gånger uppfattas ha en politisk dimension. Problemformuleringsprivilegiet.

  3. Social förändring Social förändring handlar både om problemlösning: att förändra olika förhållanden och deltagande i processer: att få kraft och tillhörighet genom att göra något tillsammans med andra. En central tanke i social mobilisering är att de som berörs av ett socialt problem, ska vara med och arbeta på att förändra situationen. Empowerment.

  4. Enligt UNICEF Social mobilisering inom UNICEF är en process som engagerar och motiverar en bred grupp av partners och allierade, på både nationell och lokal nivå, att resa medvetenhet kring, och krav på, särskilda utvecklingsmål genom att föra dialog ansikte mot ansikte. Medlemmar av institutioner, nätverk, medborgerliga och religiösa grupper samt andra, arbetar på ett koordinerat sätt för att nå vissa grupper av människor och starta dialoger utifrån ett planerat budskap. Med andra ord, social mobilisering försöker att främja förändring genom en rad olika aktörer, vilka är engagerade i samordnade och komplementära insatser. (www.unicef.org/cbsc/index_42347.html, 2014-03-10, min översättning)

  5. Närbesläktade begrepp • Community work – samhällsarbete • Community organization – grannskaps-arbete, lokalt organisationsarbete • Strukturinriktat arbete • Socialpedagogik

  6. Lång tradition i fältarbete:Stockholm ”Raggar-Harry”

  7. … och Göteborg: ”Göteborgs-raggarnas främste skyddsängel.”

  8. Raggarna • Ett av de stora ”ungdomsproblemen” på 1950- och 60-tal. Alkohol, sex, våldsamhet, kriminalitet etc. • Fältarbetare jobbade med raggare som grupp. Bildade föreningar (The Road Jolly Rogers) och hjälpte till att starta motorgårdar. • Parallellt jobbade man med individ- och grupparbete.

  9. ”En social mobilisering kan få stopp på upploppen” ”Vi måste sluta betrakta dessa ungdomar som klienter eller brukare av social service och lyssna i stället på områdets företrädare och tillsammans med dessa låta dem alla bli företrädare för sitt område, för sitt eget liv. Det heter social mobilisering och den kommer äga rum. Antingen som en gemensam kraftansträngning för social upprustning eller med återkommande bilbränder.” Ingvar NilssonChrister Mattsson Nationalekonom författare och enhetschef socialtjänsten i Kungälv (https://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1687971, 2014-03-10)

  10. Olika utgångspunkter • Relatera till existerande rörelser och organisa-tioner, som arbetar mobiliserande. Handlar ofta om att inta en komplementär position. • Initiativ utifrån den egna verksamheten. Innebär som regel att ta ett ledande och organiserande ansvar.

  11. Utgångspunkt i det lokala • Utsatta bostadsområden • Grannskapsarbete • Ungdomar, föräldrar och organisationer i ett lokalt perspektiv • Angeredsfestivalen

  12. Utgångspunkt i gemensam tillhörighet eller kollektiv erfarenhet • Starta i ungas erfarenheter. Handlar ofta om att gå från det individuella till det kollektiva. • Självhjälpsgrupper • Nätverk

  13. Utgångspunkt i aktuella händelser och krissituationer • Situationer att samlas kring och som kräver kollektiva ansatser. Kan både handla om att samla unga och olika organisationer/aktörer. • Exempel: föräldraarbete i Angered, rasistiska attacker, arbete särskilda helger.

  14. Utgångspunkt i särskilda frågor och teman • Ungdomskultur: graffiti, musik • Arbetsmarknad: särskilda projekt • Drogfrågor • Arbete kring huliganism

  15. Utgångspunkt i ett brukar-perspektiv • Olika former för inflytande och delaktighet • Ungdomsfullmäktige, mini-fältisar

  16. Vanliga delar av arbetsprocessen • Uppsökande • Kartläggning • Medverka till möten • Identifiera frågor och problem • Peka ut möjligheter och resurser • Hitta vägar för konkret, praktiskt arbete • Hålla igång processen. Konflikter. • Kontakter, nätverk, samverkan och resurser • Återföra och utvärdera

  17. Vad arbetar socialarbetaren med? • Process • Organisering • Kontaktskapande, -förmedlande • Tolka, formulera, diskutera, idéer • Konfliktlösning • Ideologi • Företrädarskap

  18. Metoder för att arbeta med större grupper • Framtidsverkstad • Open space • Opera • SWOT-analys

  19. Utmaningar för fältarbete • Förena ett brukarperspektiv med en myndighetsposition. Förankring både inåt och utåt. Går mobilisering att förena med vilka andra uppgifter som helst? • Överbrygga motsättningar mellan ungdomsgrupper, i synnerhet i ett lokalt sammanhang. • Identifiera frågor som fungerar. • Utvärderingsproblematiken.

  20. Inför grupparbetet:Är detta ett socialt problem? En fråga för socialtjänsten/fältarbete? Bild: Årskort Guld SJ

More Related