1 / 160

Ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden

Ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden. 2 maj 2012. KONJUNKTURINSTITUTET Ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden. Inledning Susanne Ackum , statssekreterare Finansdepartementet Mikael Sjöberg , ordförande Delegationen för jämställdhet i arbetslivet. Norra Latin, den 2 maj 2012.

Télécharger la présentation

Ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Ekonomisk jämställdhetpå arbetsmarknaden 2 maj 2012

  2. KONJUNKTURINSTITUTET Ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden • Inledning • Susanne Ackum, statssekreterare Finansdepartementet • Mikael Sjöberg, ordförande Delegationen för jämställdhet i arbetslivet Norra Latin, den 2 maj 2012

  3. KONJUNKTURINSTITUTET Ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden Juhana Vartiainen Konjunkturinstitutet

  4. KONJUNKTURINSTITUTET Ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden Anita Nyberg Stockholms universitet

  5. Femtio år av svensk jämställdhetspolitik Anita Nyberg Genusvetenskap Stockholms universitet

  6. ”I själva verket finns det ju inte något som helst biologiskt samband mellan funktionen att föda och amma ett barn, och funktionen att tvätta dess kläder, laga dess mat och försöka fostra det till en god och harmonisk människa. För att inte tala om funktionen att skura golv, tvätta fönster, sy kläder, gå till mjölkaffären och polera möbler” (Eva Moberg 1961, s. 70).

  7. En ny familjemodell – slutet av 1960-talet Tvåförsörjar/tvåvårdarmodell Avlönat arbete och ansvar för vård av barn för både mödrar och fäder Offentligt finansierad barnomsorg Omvandla mödraledighet till föräldraledighet Ökade valmöjligheter för föräldrar (avlönat och oavlönat arbete) Ökad jämställdhet (avlönat och oavlönat arbete)

  8. 1970 gymnasieskolan får ny läroplan och skolan bör verka för jämställdhet, 1971 särbeskattning 1972 rätt till smärtlindring vid förlossning, Jämställdhetsenheten på departementsnivå etableras 1973 nya familje­lagar 1974 föräldraförsäkring införs 1975 ny abort­lag 1976 förordning om jämställdhet i den statliga sektorn, första jämställdhetsministern utses, beslut om expansion av barnomsorgen 1977 jämställdhetsavtal mellan SAF och LO–PTK 1979 rätt till kortare arbetsdag för småbarnsföräldrar 1980 lag mot könsdiskriminering i arbetslivet, Jämställdhetsombuds-mannen (JämO) etableras, äktamakeprövning för studiemedel avskaffas, jämställdhetsavtal mellan kommuner och landsting, ny lag om tronföljd som innebär att även en flicka kan hon ärva tronen.

  9. Andel sysselsatta kvinnor och män, 16-64 år, mödrar och fäder med barn 0-6 år, %, 1960/63-2011

  10. Andel deltidssysselsatta av sysselsatta, mödrar med yngsta barn 0-6 år, kvinnor och män, %, 1965-2011*

  11. Enligt Skatteverket motsvarade antalet köpta RUT-tjänster ca 5000 årsarbeten år 2010. Nästan två tredjedelar av de som köper RUT-tjänster gjorde jobbet själva förut, en fjärdedel köpte vita tjänster redan tidigare, medan 6 procent hade gått från att ha svart städhjälp till vitt (Skattverket 2011).

  12. I en uppföljning av SCB publicerad 2012 anges att 113 kommuner infört vårdnadsbidrag, men också att fem kommuner avslutat det. 177 kommuner hade inte infört vårdnadsbidrag.

  13. Antalet barn 1-3 år som fick kommunalt vårdnadsbidrag under någon period 2011 uppgick till knappt 8 600 barn, vilket motsvarar 2,5 procent av alla barn i denna ålderskategori och 4,7 procent av alla barn i kommuner som infört vårdnadsbidrag. I Markaryd uppgick andelen till 48 procent av barnen mellan 1-3 år, medan det endast gäller 0,7 procent i Uppsala. I Stockholmsområdet uppgick andelen till 15 procent i Rinkeby-Kista och 2 procent i Hägersten-Liljeholmen.

  14. Av de som erhållit vårdnadsbidrag var 92 procent kvinnor och 8 procent män. Personer med utländsk bakgrund och med lägre utbildning är överrepresenterade, medan personer med svensk bakgrund och eftergymnasial är underrepresenterade. Bland de sökande är gifta par och de med fler barn än tre överrepresenterade, medan sambofamiljer och ensamstående och familjer med ett barn är underrepresenterade.

  15. Obligatorisk mammaledighet (2 veckor) (år 2000)

  16. Obligatorisk mammaledighet (2 veckor) (år 2000)

  17. Regeringen blockerar jämställdhetsreform (20 oktober 2011) • Pressmeddelande från Socialdemokraterna i Europaparlamentet • Ett förbättrat mammaledighetsdirektiv vore ett stort steg framåt för jämställdheten i Europa och måste därför antas så snabbt som möjligt, säger EU-parlamentarikerna Anna Hedh och Olle Ludvigsson med anledning av att parlamentet idag bjuder in medlemsstaterna i rådet till en kompromiss. (…) • När parlamentet nu visar kompromissvilja måste även den svenska regeringen släppa efter och sluta blockera förhandlingarna. Det är inte acceptabelt att regeringen förhalar en förändring som skulle ge miljontals mammor, pappor och barn en bättre livssituation, säger Hedh och Ludvigsson vidare.

  18. Tack! Anita.Nyberg@gender.su.se

  19. KONJUNKTURINSTITUTET Ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden Jill Rubery Manchester Business School

  20. How to sustain interest in gender equality policies during a recession? Jill Rubery Manchester Business School

  21. Outline From He-cession to She-(au)sterity Resisting marginalisation Maintaining visibility and legitimation Preserving the public space Future for gender equality

  22. From He-cession to She-(au)sterity Initial recession hit male employment- concentrated in manufacturing and construction Employment protection partially provided by public expenditure- continuing increases in health and education Reduction in gender gaps through levelling down

  23. He-cession closes gender gap by levelling down

  24. Unemployment_rates_by_gender,_EU,_seasonally_adjusted,

  25. Countering the he-cession perceptions Women’s employment losses need to be considered in context of need to ‘catch up’ with men - should be considered against trends not just in absolute terms The levelling down process may be reinforcing the flexibilisation of the labour market- women’s poor quality job standards becoming the norm for some men as well as women. The switch to austerity policies makes it almost certain that women will suffer most in the current/next phase- unless the indirect impact on the private sector is even greater.

  26. Importance of public sector for gender equality

  27. From he-cession to she-(au)sterity Public sector adjustment impacts on women through: Wage cuts and freezes Job cuts/ freezes Outsourcing Reductions in services Reductions in benefits- lone mothers/ child support

  28. 2. Resisting marginalisation Limited evidence of voluntary withdrawal of women Rise in female headed households ( whether planned or unplanned) High level of open unemployment where previously more hidden (UK) Major rise in involuntary part-time work

  29. Reasons why policy-makers may not be able to marginalise gender equality issues Women’s non marginal contribution to household income makes back to the home policy often not feasible Women’s independent attachment to the labour market especially among higher educated makes them less of a reserve army. Need for state support for parents will not disappear- for example policy of forcing lone parents into work undermined by lack of jobs and need for care provision.

  30. 3.Maintaining visibility and legitimation Visibility Gender equality has been removed from central status in EU employment strategy- reappearance in piecemeal fashion Dismantling of equality institutions and equality budgets in some countries – e.g. Ireland, Spain, UK

  31. EU2020 Overview • Three priorities plus enhanced economic governance • Smart Growth - an economy based on knowledge and innovation • Sustainable Development - a low carbon economy • Inclusive Growth - high employment, acquisition of skills, fight poverty and exclusion • Ten Guidelines • Four mention gender but rest gender blind • Four on employment (no mention of gender in education and training systems) • Seven Flagship Policies • None focused on gender • All with no evidence of gender mainstreaming and only the (delayed) European Platform against Poverty recognised greater risks for women • Eight Targets • Four on employment • One mentions women but no separate targets (75% employment rate “for women and men”)

  32. 3.Maintaining visibility and legitimation Legitimation of gender equality policy challenged by arguments that • Recession is only a he-cession • Equality is a luxury good • Targeted help for households through means-testing has to replace individual rights under austerity Prospects for success may depend upon   • Embeddedness of equality norms in society • Embeddedness of female participation norm in family economy • Whether emergent equality gender ideology has replaced or coexists with conservative gender ideology

  33. 4. Preserving the public space Importance of public space for gender equality Space for alternative society values- (human and social investment) Alternative to female unpaid domestic labour ( limited evidence of male unpaid domestic labour as substitute) Source of support for women in comparison to private sector (discriminatory wages, male patterns of working time etc)

  34. Key challenge How to maintain the public space when the government is shrinking the size eroding the quality and blurring boundaries of public/private space- That is, the state may be moving from promoter to underminer of gender equality.

  35. 5. Future for gender equality Optimistic scenario • Stalled progress- then back to gradual move upward to equality Pessimistic scenario Critical juncture involving for example: • Reversal of normalisation of adult worker model- pressure on women to return to the home • Generalisation of flexible labour market- equality through levelling down • Increasing variation among women (more inactivity, more flexible, and more effective competition for top jobs) • Reinforcement of country differences (dependent on equality norms) or erosion ( through decreasing scope for welfare state ) Outcome unclear but • progress can no longer be assumed • and reversal of gains likely to be both resisted and uneven.

  36. KONJUNKTURINSTITUTET Ekonomisk jämställdhet på arbetsmarknaden Hadas Mandel Tel Aviv University

  37. Hadas Mandel Tel-Aviv University Which Social Policies Sustain Gender Equality in the Labour Market? PRESENTED AT THE CONFERENCE “GENDER EQUALITY IN THE LABOUR MARKET” MAY 2nd, STOCKHOLM

  38. Two questions Which aspects of gender equality are we referring to? Social policies that promote some aspects of gender equality may, at the same time, aggravate others To whom are we referring when we talk about gender equality? Some policies advance equality among disadvantaged women, while others are more beneficial for advantaged women

  39. The first question: Which aspects of gender equality? Access of women to paid work? Economic attainments of those women already in the labour market? Poverty rates? The ability of single mothers to establish an independent household?

  40. Prevalent indicators of gender in/equality in comparative analysis Access of women to paid work Labour force participation (all women, mothers of preschoolers) Working continuity (% of mothers who work after giving birth and during the child-rearing period) Levels of women’s earnings dependency (range 0-100) Occupational and earning attainments Occupational sex segregation  Women's representation in managerial positions  Women's representation in highly paid positions Class inequality Wage gap between high- and low-educated women  Poverty rate among single mothers 

  41. Countries • Italy • Spain Social Democratic (Scandinavia) Sweden Denmark Finland Norway Liberal (Anglo-Saxon) USA Canada UK Australia Conservative (Continental and Southern Europe) Germany Netherlands France Belgium

  42. Countries If welfare state strategies indeed affect patterns of gender inequality, then countries with similar policies should resemble each other in their patterns of gender inequality. • Italy • Spain Social Democratic (Scandinavia) Sweden Denmark Finland Norway Liberal (Anglo-Saxon) USA Canada UK Australia Conservative (Continental and southern Europe) Germany Netherlands France Belgium

More Related