1 / 24

Semantik och Pragmatik VT2009 Ordbetydelse

Semantik och Pragmatik VT2009 Ordbetydelse. Lektion 2 Jordan Zlatev. Strukturalistisk semantik. “…to leave these issues to philosophers and psychologists and decide that linguists should concentrate on sense relations within a language, or between languages” (:46)

knoton
Télécharger la présentation

Semantik och Pragmatik VT2009 Ordbetydelse

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Semantik och Pragmatik VT2009Ordbetydelse Lektion 2 Jordan Zlatev

  2. Strukturalistisk semantik • “…to leave these issues to philosophers and psychologists and decide that linguists should concentrate on sense relations within a language, or between languages” (:46) • “We can follow structuralist thought and recognize that as well as being in relation with other words in the same sentence [syntagmatiska relationer], a word is also in relationship with other, related but absent words. [associativa/paradigmatiska relationer]” (:53)

  3. Vad är ett ”ord”? • “En enkel form som uttrycker ett visst begrepp”? • Nej, för ”begrepp” anses vara språkspecifika, och ord kan uttrycka både ”enkla” och ”komplexa” betydelser • ”The word is merely a form, a definitely molded entity that takes in as much or as little of the conceptual material of the whole thought as the genius of the language cares to allow” (Sapir 1949, i Saeed: 56) • Englishpurple blue green yellow orange red • Shonacipswuka citema cicena cipswuka • Bassahui zðza • Men det kanske finns (universiella) principer som begränsar detta...

  4. Vad är ett ”ord”? (formella kriterier) • ”Mimimum free form” (Bloomfield) kan bilda ett yttrande (hej, Pelle, min, där, spelar, stor…) men artiklar? (den, det, en, ett…) • Inte kopplad till ett specifikt annat ord (Lyons) Den - söta, lilla, underbara… - flickan vs. *flick-söta-an • Kan ta (kontrastiv) huvudbetoning (Givón) Den söta flicka(n) vs. den-söta flickan, *den-stora flickan

  5. 1 eller 2 ”ord”? • Han spelar fotboll och hon spelar fotboll. 2 ord (förekomster), men 1 ord (typ) • Det är typerna (kategorierna) som räknas!

  6. 1 eller 2 ”ord”? • spelar, spelade • tomte, tomten olika ordformer (”grammatical words”) men samma lexem (”lexeme”)

  7. 1 eller 2 ”ord”? • kungens kronavs. krona(ett slags mynt) • Han spelar fotboll och hon spelar i teatern. olika lexem, men samma uppslagsord (”lexical entry”) – om betydelserna är ”besläktade”: polysemi krona1. huvuddekoration för en kung; 2. mynt…

  8. 1 eller 2 ”ord”? Uppslagsord Lexem1 Lexem2 Lexem3 Ordform1 Ordform2 Ordform3 (spelar) (spelade) (spelat)

  9. 1 eller 2 ”ord”? • fil (ett slags mat) vs. fil (enhet data för ett datorprogram) – betydelserna är inte besläktade: homonymi olika uppslagsord (”lexical entries”) fil1 ett slags mat fil2 enhet data för ett datorprogram

  10. 1 eller 2 ”ord”? UppslagsordA UppslagsordB LexemA1 LexemB1 LexemB2 LexemB3 OrdformA1 OrdformB1 OrdformB2 (´tomten) (to^mte) (to^mten)

  11. En ytterligare komplikation • Varje användning av en ordform kan skilja sig i betydelse (pragmatiskt) från en annan användning av samma ordform pga. kontextuella faktorer. T.ex. • Han är lärare. Hon är lärare. • Pojken sparkade bollen och slog sönder fönstret. Målaren målade fönstret. • Ordformerna ”lärare” och ”fönstret” här är varken polysema eller homonyma, utan semantiskt generella (”vagueness”).

  12. Olika test att skilja generalitet från ambiguitet 1. ”Identity of sense anafora” (anaforer med samma betydelse) testet Han är lärare och det är hon också. Jag klippte gräset, och hon 0 trädet. Pojken skog sönder fönstretsom målaren hade just målat. => generalitet ?? Kungen har en krona på huvudet och jag har en i fickan. ? Jag klippte gräset, och hon 0 håret/ och det gjorde hon (med) håret. ?? Pojken åt filensom programmeraren hade just skapat. => ambiguitet (polysemi eller homonymi) och inte generalitet

  13. Olika test att skilja generalitet från ambiguitet 2. ”Sense relations test” • Byt ut varje användning med ord som är (nästan) synonymt. Om resultaten behåller den ursprungliga betydelser av satserna: generalitet, annars: ambiguitet! Han är pedagog. Hon är pedagog. (=> generalitet) Kungen har en huvuddekoration på huvudet. ??Pojken har en huvuddekoration i fickan. (=> ambiguitet)

  14. Olika test att skilja generalitet från ambiguitet 3. Det logiska testet *Han är lärare men inte en lärare. (samma betydelse – generalitet) Detta är en fil men inte en fil. (olika betydelser – ambiguitet)

  15. Problem: Ibland ger olika test olika resultat • logiska testet: Detta är ett fönster (fönsterram) men inte ett fönster (fönsterglass). => ambiguitet? • ”identity of sense anafora” testet: Kungens krona liknar trädets 0 – båda är riktigt vackra! => generalitet?

  16. Lexikala relationer • Homonymi: får (subst.) - får (verb) • Polysemi: spika (en spik) - spika (en avhandling) • Talares intuitioner om ”besläktning” (inte normativa, så det är svårt att vara överens) • Etymologi (historiska processer): gay • Jämförelse mellan språk? (t ex mål : goal, meal) • Synonymi: pojke – kille… • Finns det ”fullständiga” synonymer?

  17. Lexikala relationer • Antonymi • Binära motsatser: levande – död, man – kvinna • Gradmotsatser: vacker - ful • Reverser (omvändbara riktningar): komma – gå, upp – ner • Konverser (omvändbara relationer): X över Y – Y under X, X förälder till Y – Y barn till X • Ko-hyponymer: abbore, gädda, lax, sik, öring, mört… (”taxonomic systers”)

  18. Lexikala relationer • Hyponymi: djur – fisk – abbore Hyperonym/hyponym (vilken sorts relation?) • Meronymi: kropp – huvud – hår (inte transitiva, till skillnad från hyponymi) • Avledningar • Tillstånd-Inkoativ: öppen - öppnas • Tillstånd-Kausativ: öppen - öppna • Tillstånd-Resultativ: öppen – öppnad

  19. Finns det universella (förspråkliga) färgbegrepp? Ja! Berlin & Kay (1969): universell hierarki för ”basic color terms”: enkla (basala) färgord • ett lexem; (blå men INTE blågrön) • inte hyponym (grön men INTE turkos) • obegränsad användning (gul men INTE blond) • inte baserad på meronymi (gul INTE guld) VIT GRÖN LILA SVART < RÖD < GUL < BLÅ < BRUN < ROSA GRÅ ORANGE

  20. Finns det universella (förspråkliga) färgbegrepp? Ja! • Rosch (=Heider) (1972): studier av dani (ett Papa Nya Guinea språk): två basala färgtermer • talare av dani och engelska gör liknande kategoriseringar av färg i icke-språkliga test • när Dani lär sig engelska färgtermer, väljer de samma bästa exemplar som engelska talare • Kay & McDaniel (1978), Lakoff (1987): ”de bästa” exemplaren motsvarar fysiologiskt bestämda ”känsliga punkter” i färgseende

  21. Finns det universella (förspråkliga) färgbegrepp? Nja… • Roberson, Davies, Davidoff (2000) • Roberson, Davidoff, Davies & Shapiro (2005) • Roschs resultat stämmer inte riktigt: kategoriseringarna som dani talare gjorde stämde bättre med deras benämningar, och de engelska kategoriseringar med sina talares benämningar - än med varandra

  22. Finns det universella (förspråkliga) färgbegrepp? Nja… • Roberson et al. jämförde 2 olika språk med 5 ”basala” färgtermer: himba (Nambia), berinmo (Papa Nya Guinea) och med engelska: • Ganska stor individuell variation, särskilt om ”de bästa exemplen” • De ”bästa exemplen” stämmer inte med engelska bästa exempel • Olika språkliga kategoriseringar som ”skär” i varandra • Överensstämmelse med icke-språkliga minnestest • Kategorisk perception! (Vilka 2 av 3 är mest lika?) Gränserna (och inte ”prototyperna”) mellan färgtermerna var viktigaste faktorn.

  23. Finns det universella (förspråkliga) färgbegrepp? Nja… • Den berömda hierarkin: VIT GRÖN LILA SVART < RÖD < GUL < BLÅ < BRUN < ROSA GRÅ ORANG • Felaktigt benämnda termer: Ljus / Mörk… • ”Röd” uppkommer pga. ekologisk signifikans: blod… • Nya termer uppkommer ”vid behov” (miljöfaktorer) och tänjer den semantiska rymden • Dock, allmänt kognitivt villkor: färgbegrepp måste utgöra ”sammanhängande regioner”

  24. Slutatser • Sturkturalistisk semantik (och strukturalism i allmänhet) satte (spårklig) struktur i piedestall • Paradoxallt, den både avgränsade sig från filosofi och psykologi, och fällde (alltför) starka påstående om språkets dominans över tänkande och ”verklighet” • Den ansågs länge uträknat, men många av dess insikter har återupptäkts (t ex Wordnet, att ”lexikonet” är snarrare nät en lista), hierakiska strukturer av typer osv. • Och nyare (psykologisk) forskning ger den viss återupprätelse. (Men känslorna i debatterna är starka!)

More Related