Gamla deponier

1. Gamla deponier Thomas Rihm

2. Gamla deponier – förorenad mark • Avfall är extremt heterogent • Kan innehålla alla typer av föroreningar • Stora volymer • Lokalisering • Organiskt material – gasbildning • Begränsade saneringsmöjligheter

3. Gas Konvektion och diffusion Förr eller senare...

4. Exponeringsvägar Hälsokriterier Miljökvalitetskriterier Påverkan på ytvatten och övrig miljö Krav på biodiversitet Hur fungerar utlakningen

5. Deponeringsfilosofi? High tech 1000-årsperspektivet Förhindra och fördröj Koncentrera Agera snabbt Dyrt Billigt Späd ut Avvakta Flexibilitet, reparerbarhet Påskynda processer Low tech

6. Deponifilosofi • Utlakningen av föroreningar från en deponi skall vara så långsam och föroreningarna skall ha så låga koncentrationer att naturen tål föroreningarna utan oacceptabel påverkan • Det är i viss mån en fråga om fastläggning och nedbrytning men framför allt en fråga om utspädning, dvs. minska Q1. Q1 Q2

7. Biopolymerer som stärkelse, cellulosa och protein samt fett Hydrolys genom hydrolyserande enzym, hydrolaser + vatten Biomonomerer som sockerarter och aminosyror samt glycerol och högre fettsyror Ammoniak Acidogen nedbrytning (syrabildning) Flyktiga fettsyror (VFA), mjölksyra, etanol m.m. Vätgas och koldioxid Ättikssyra Metan och koldioxid Acetogen nedbrytning (ättiksyrabildning) Metanogen nedbrytning (metanbildning)

8. Aerobic Methanogenic Neutral/high pH in leachate NCO2CH4H2O2 Acidogenic Low pH in leachate Oxidation 80 60 Volume-% 40 20 Time 0 Nedbrytningsfaser i ett avfallsupplag

9. Hur lakvattenkvaliteten förändras över tiden

10. Att undersöka en deponi • Gå igenom deponins historia. • Gör med hjälp av kartor och annat befintligt material en ”modell” över hur området fungerar hydrogeologiskt. • Rekognosera terrängen, inventera brunnar, fria vattenytor, källsprång mm. Komplettera din ”modell” • Gräv i deponin, notera och fotografera. • Sätt markrör > 100 mm i groparna • Screeningtest från vattnet i markrören kan ge ledtrådar vad man skall leta efter • Borra utanför deponin • Mät grundvattenytor och gör en bedömning av grundvattnets strömningsriktning. Rita en srömningskarta. • Mät konduktivitet och helst klorid (hittar man inte klorid hittar man sannolikt inget annat heller) • Komplettera vid behov med ledning ”din modell” över hur området fungerar.

11. Att göra en modell

12. Observationer som stöder modellen

13. Grundvattenkarta

14. Exempel slingram

15. Advektion

16. Provtagningsmetoder • provgropar är att föredra i själva avfallet för att få en grov uppfattning om avfallets struktur och innehåll, • Provtagning av lakvatten från t.ex. provgropar, befintliga ledningar eller utströmningsområden och screeninganalyser av lakvattnet är viktiga för att få en bild av föroreningsinnehållet, • borrning är ofta att föredra utanför själva deponin för att inte störa lagerföljder.

17. pH Konduktivitet Ledningsförmåga BOD(7) COD ? TOC DOC Klorid Sulfat Vätekarbonat Ammoniumkväve Totalkväve Totalfosfor Metaller Lakvatten - allmänna parametrar:

18. Lakvatten - screeninganalys • Trikloreten • Tetrakloreten • Vinylklorid • (Gärna ytterligare flyktiga klorerade klorväten) • BTEX • PAH 16 • Pesticider • Di(2etylhexyl)ftalat (Gärna fler ftalater) • Klorbensener • Alifatiska kolväten • Aromatiska kolväten • Tetraklorfenol • Pentaklorfenol (gärna flera klorfenoler)

19. Toxicitet • Det är viktigt att tester sker med salttåliga testorganismer t.ex: • Microtox • Nitocra Sinipes

20. Analys grundvatten och ytvatten • Analys av grundvatten bör omfatta: • Ledningsförmåga • Klorid • Ammomiumkväve • Förhöjda halter föranleder ytterligare analyser (som för lakvatten)

21. Deponigas – fakta • Bildas vid anaerob mikrobiell nedbrytning av organiskt material. Om det finns organiskt material i en deponi bildas alltid metangas. • Huvudsakligen metan och koldioxid. Väte, kväve, svavelväte, flyktiga organiska ämnen (VOC). • Brännbar gas. Explosiv vid vissa blandningsförhållanden med syre/luft (5-15% metan).

22. Loscoe, Derbyshire, England, 1986 Deponigasexplosion i villa 70 m från deponi. 3 personer svårt skadade. Ansamling av gas under golv, varmvattenberedare gnista.

23. Fler exempel • Brudarmossen, Göteborg. Förråd vid nedlagd deponi. Gas via uttorkat vattenlås. Explosion, 1 död • Spillepeng, Malmö. Nivåvippa i pumpstation trasig, gas läckte in. Gnista i elutrustning. Ståldörr bortblåst, ingen skadad • Löt, Vallentuna. Kvävningsolycka. Provtagning av lakvatten nere i brunn. En person förlorade nästan medvetandet men kunde räddas. • Arlöv, Skåne, 2007. Explosion i trädgård p g a kortsluten markförlagd elledning. Oklart om gas från gammal sjöbotten eller tipp.

24. Spridningsförutsättningar för gas Explosionsrisk Kvävning VOC:s Se upp med: Rör och rörgravar Små slutna utrymmen t.ex. pumpstationer Små mängder gas kan accumuleras under lång tid

25. MIFO fas 1 • Kartor • Arkivstudier (ledningar, direkta spridningsvägar) • Flygfoto • Brunnsarkiv • Besök på platsen • Intervjuer (extra viktigt) • Utvärdering, sammanställning och riskklassning

26. MIFO fas 2 • Rekognosering • Geokarta • Provtagningsplan • beskrivning av var prover och borrningar ska göras redovisas på karta med motivering. • Beskrivning av hur proverna skall tas, med motivering, • Beskrivning av hur proverna skall beredas och vilka analyser som skall göras på respektive prov, med motivering • Dessutom bör planen innehålla en preliminär grundvattenkarta med bedömningar av grundvattennivåer och grundvattnets strömningsriktning. • beskrivning av vilka medier som skall provtas med motivering • Provtagningar och analyser • Utvärdering sammanställning och riskklassning

27. Administrativa åtgärder • Översiktsplan • Detaljplan • Avfallsplan • Fastighetsregister? • Miljöriskområden • Information

28. Bedömningsgrunder • Föroreningarnas farlighet är normalt mycket stor Alla typer av föroreningar finns om än i små koncentrationer. • Föroreningsnivån är oftast mycket stor på grund av stora mängder avfall

29. Föroreningsnivå mycket stor Metaller i avfall.

30. Spridningsförutsättningar • Till och från byggnader. Oftast inte aktuellt. Men framtida markanvändning och deponigas måste beaktas • Till mark och grundvatten. Jordartsbedömning/beräkning av grundvattnets hastighet • Från mark till ytvatten. Tid tills grundvattnet når ytvattnet • I ytvatten. utspädning/ytvattenhastighet

31. Känslighet /skyddsvärde • Själva deponin har i regel lågt skyddsvärde och känslighet • Påverkansområdet kan dock ha hög känslighet • Framtida markanvändning?!

32. Övrigt • Risker för bränder och andra olyckor • Risker med deponigas • Påverkan av närsalter • Bedömning av de viktigaste exponeringsvägarna.

33. Fysiska åtgärder • Avstädning • Stängsel och skyltar • Avskärande diken • Omhändertagande av lakvatten • Täckning • Bortgrävning • Övervakning

35. halt Vänta Snabb täckning Acceptabel nivå tid När skall sluttäckning ske

36. Arbeta gärna med alternativ!

37. Var ute i god tid !!! • Undersökningar tar tid • Utvärderingar tar tid • Kommunikation tar tid • Beslutsfattande tar tid • Entreprenader skall gå dj…… fort • Goda lösningar kan gå om intet på grund av tidplaner!

38. Hur har man arbetat i andra regioner? • I Västmanlands län samordnar VAFAB upphandling av konsult för inventering av 96 identifierade objekt enligt MIFO fas 1. • Kalmarregionen planerar förelägganden för att påskynda processen och få till projektanställningar för MIFO fas 1. Samarbete via regionförbundet. • Fyra kommuner i Blekinge har utfört MIFO fas 1 med projektanställd inventerare. Ca 125 platser på 25 månader. Noggranna arkivstudier för identifiering. • Gävleborgs län: 9 kommuner gick ihop om projektanställning. 2,5 månader för ”inskolning” och rapport + 1 månad/5deponier. 55 av 287 deponier valdes ut av Lst och kommunerna, 66 deponier inventerades.