1 / 25

Inspirationsdag 6 februari 2014

Inspirationsdag 6 februari 2014. DAGORDNING 8.30 Kaffe serveras 9.00 Dagens program, presentationer 9.10 Maria Stockhaus inspiration och diskussion 10.15 Bensträckare

lyris
Télécharger la présentation

Inspirationsdag 6 februari 2014

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Inspirationsdag 6 februari 2014 DAGORDNING • 8.30 Kaffe serveras • 9.00 Dagens program, presentationer • 9.10 Maria Stockhaus inspiration och diskussion • 10.15 Bensträckare • 10.30 Information: handlingsplanens nu-läge, uppdragsbeskrivningarna, rapportmallen, reportage i Lärarnas tidning, Pilen/CMA, observationsplanering, minnesanteckningar, utvärdering Grupper mm inför eftermiddagen, inläsningstid • 12.00 Lunch

  2. Dagordning forts • 13.00-14.00 Samtalsgrupper ”Ansvar och inflytande” • 14.00-15.15 Samtalsgrupper ”Ansvar och inflytande” med litet avbrott för kaffe vid ca 14.30 • 15.15-16.00 Återsamling, redovisning av gruppernas reflektioner • 16.00-16.30 Möte för blivande observationsteam Hjälpfrågor: • För vem verkar avsnittet vara skrivet? Är texten lätt att förstå för olika målgrupper? • Syns olika källor i beskrivningstexten – det man läst, sett och hört? Knyts dessa ihop när man drar slutsatser i bedömningen i text? Ge exempel. • Hänger beskrivning, bedömningstext och skalbedömning samman? Är bedömningarna välmotiverade? Är skalbedömningarna rimliga utifrån kriterierna i matrisen?

  3. Handlingsplanens nuläge Ändring i syftestexten – reklambroschyren Syftet är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola genom att utvärdera verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun. Våga Visa: • Baseras på läroplaner för förskola och skola • Utgår från ett barn- och elevperspektiv • Stödjer det systematiska kvalitetsarbetet • Jämför kommunernas förskolor och skolor • Sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling

  4. Handlingsplanens nuläge

  5. Handlingsplanens nuläge

  6. Rapport från Ann Öhman Sandberg Uppdrag • Undersöka samstämmighet mellan metodbok, bedömningsmatris och intervjufrågor och i vilken utsträckning de utgör ett stödmaterial för att genomföra observationer och skriva rapporter • Diskutera med referensgrupp bestående av samordnare och observatörer • Enkät till observatörer • Rapport ang stödmaterialets utvecklingsbehov

  7. Rapport från Ann Öhman Sandberg • Förutom de förslag på förändringar av stödmaterialet som framgår av de bifogade filerna så ges följande rekommendationer: • Våga Visas styrgrupp behöver ta ställning till om Våga Visas syfte behöver revideras. Därefter är det angeläget att eventuellt nytt syfte tydliggörs i alla styrdokument och i allt stödmaterial. • Våga Visas samordnare behöver organisera för att säkerställa att materialet kontinuerligt revideras i enlighet med gällande styrdokument. • Alla kommuner vill inte ha den arbetsgång som anges i metodboken. Det är att föredra att det som står i metodboken gäller i alla kommuner.

  8. Rapport från Ann Öhman Sandberg Rekommendationer • Som ett resultat av revideringen bifogas till rapporten tre bilagor: • Bilaga 1. Omarbetad Metodbok i Word-format. I filen är förslagen på ändringar markerade. • Bilaga 2. Omarbetad bedömningsmatris • Bilaga 3. Omarbetade intervjufrågor till förskolan • Bilaga 4. Omarbetade intervjufrågor till skola

  9. Rapport från Ann Öhman Sandberg • Arbetet med att revidera bedömningsmatrisen har medfört att kriterierna har ”renodlats” så att endast en faktor bedöms och graderas åt gången. Viktiga bedömningskriterier kan ha tagits bort i revideringen och matrisen kan därför behöva ses över igen efter det att observatörerna har provat den och kommit med synpunkter. • Frågan om hur fritidshem ska uppmärksammas i observationerna och om det behövs en separat intervjuguide för fritidshem behöver diskuteras • Den slutliga bedömningen av en observerad verksamhet kan eventuellt kompletteras med en bedömning av hur aktivt verksamheten arbetar med olika målområden. • Samordnargruppen arbetar igenom Anns förslag under vt 2014 och presenterar för styrgruppen 16 maj • Reviderat stödmaterial kan användas från och med ht 2014

  10. Uppdragsbeskrivningarna Observationslaget; • Alla i laget har tillsammans ansvaret för observationens genomförande, rapportskrivning och överlämning. Observatör; • Alla observatörer • deltar aktivt i observationens genomförande på plats. • är aktiva i analysen • bidrar med textunderlag. • Ersättning utöver lön utgår med 300kr/dag för observatörer.

  11. Uppdragsbeskrivningarna Observationsledare; • En observatör har uppdraget att vara observationsledare. • Kontaktar de övriga i laget. • Planerar och organiserar i god tid före observationen. • Tar de första kontakterna med förskolan/skolans ledning. • Är kontaktperson gentemot samordnaren i kommunen och stämmer av alla datum och information runt observationen från observationskommunen. • Redigerar och sammanställer gruppens texter så att rapporten får en enhetlig slutversion. • Distribuerar rapporten för fakta- och metodgranskning och ansvarar för att rapporten justeras enligt inkomna synpunkter. • Observationsledaren har i • en observation med upp till 7 dagar 2 extra dagar utöver de som anges i planeringen (1 arbetsdag= 8 timmar) • en observation med 8 dagar eller mer 3 extra dagar. • Ersättning utöver lön utgår med 600 kr/ dag för observationsledare.

  12. Uppdragsbeskrivningarna Observatör med begränsat uppdrag; • Är en skolledare vars uppdrag omfattas tidsmässigt av halva observationsperioden. • Inriktar sig t ex mot målområdet förskolechefens/rektors ansvar, men bidrar även i analysen av övriga målområden. Dagarna fördelas på både observation, rapportskrivning och överlämning av rapporten. • Ersättning utöver lön utgår med 300kr/dag för observatörer. Seniorobservatörer • Begreppet seniorobservatör försvinner men de som tidigare utsetts till seniorobservatörer behåller sin ersättningsnivå.

  13. Rapportmallen Jämförelse med tidigare observation Om enheten inte observerats tidigare ange detta och ta bort tabellen. Ange år när föregående observation ägde rum. Redovisa det förbättringsområde som togs upp i föregående observation och bedöm om området förbättrats. Tipspå formulering • förbättringsområdet har åtgärdats • är under arbete • kvarstår delvis • kvarstår • är inte längre relevant

  14. Tips från introduktionsutbildningen Se Ekerös hemsida för tips kring rapportskrivande, som våra nya observatörer fick på Ersta vt 2014. Power point bilder som heter introduktionsutbildning www.ekero.se/vagavisa

  15. Reportage i Lärarnas tidning http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2014/01/23/blick-eleverna Med blick för eleverna Lärarna Inga Seidlitz och Katarina Bergman granskar en skola i sin grannkommun. Till skillnad från Skolinspektionen har de fokus på undervisningen.

  16. Reportage i Lärarnas tidning • I slutet av november kom Riksrevisionen med en rapport om Skolinspektionens granskningar. Myndigheten fick kritik för att lägga för mycket krut på att kolla att skolornas dokument lever upp till lagens krav och för lite på om eleverna får den undervisning de har rätt till. Våga Visa gör tvärtom. • Fem områden. Under ett skolbesök tittar Våga Visa-observatörerna på skolans arbete med normer och värden, utveckling och lärande, elevinflytande, bedömning och betyg samt rektors ansvar.

  17. Pilen/CMA • 2013-01-01 förvärvade CMA research AB Pilen Marknadsundersökning AB • CMA behåller Pilen som ett helägt dotterbolag, vilket innebär att organisationsnumret inte ändras • Pilen blir fortfarande kommunens avtalspart • Kontaktpersonerna från Pilen ändras inte • Avtalsvillkoren är oförändrade

  18. Åtgärda Förklaringsfaktorer som är viktiga för elevnöjdheten och som får relativt låga betyg. Förbättringar här har relativt stor positiv påverkan på elevernas nöjdhet. Vårda Dessa förklaringsfaktorer är viktiga för elevnöjdheten och betygen är relativt högre. Försämringar här skulle få en relativt starkt negativ påverkan på elevernas nöjdhet. Kan bli bättre Förklaringsfaktorer som fått lägre betyg och som har en relativt liten påverkan på elevernas nöjdhet. Förbättringar är önskvärda men mindre prioriterade än faktorerna under ”Prioritera”. Bevaka Högre betyg och relativt liten påverkan på elevnöjdheten. Se till att betygen inte försämras – kan vara grundläggande faktorer. CMA Prioriteringsmatris Elevundersökning Prioritera Vårda Större Områden som bör prioriteras i förbättringsarbetet Områden som bör lyftas fram. Bibehåll den höga nivån, eller förbättra ytterligare Påverkan på NKI Kan bli bättre Bevaka Kan bli bättre … Kan vara hygienfaktorer som inte får försämras. Eventuell potential Mindre Lägre Betyg Högre

  19. Observationsplanering • Dagens ros till observatörerna i Våga Visa! För att ni hjälper till och är så flexibla när det blir problem!

  20. Observationsplanering • När du anmäler dig på länken för observation nästa termin, bör du ha säkrat det med din chef och ditt arbetslag. Vilket innebär att alla på din enhet planerar för att du är borta en tid nästa termin. • Uppstår det trots detta problem, försök att lösa det med din/dina observationskollegor, försök att vara flexibel och informera sedan samordnaren i den kommun där observationen genomförs samt koordinatorn. Är det ok från dem så meddelas enheten som ska observeras. • Eftersom det är så många som är inblandade i observationerna så blir det många som påverkas om plötsligt en observatör inte kan delta.

  21. Hemsidan Flyttad från Nacka till Ekerö www.ekero.se/vagavisa

  22. Samtalsgrupper

  23. Samtalsgrupperna För vem verkar avsnittet vara skrivet? Är texten lätt att förstå för olika målgrupper? • Lätt att förstå, skriven för olika målgrupper – inklusive föräldrar • Fördjupad rapport, tydlig och välformulerad och kan läsas av olika målgrupper. Långa beskrivningar som passar beställarna och skolan bäst. • Vissa fackord från förskolans värld kan vara svåra att förstå – att använda asterisker kan vara bra • Att lägga förklaringar av vanliga förkortningar och ”fikonspråksord” i början kan vara bra och underlätta för fler läsare • Svårläst när förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola bakas ihop, man bör ha förskolan för sig och skolan för sig. Dilemma för observatörerna att göra bedömningarna på det samlade greppet. • Fantastiskt skrivet för att det var inte ”för enkelt” så att både branschfolk och allmänhet kan ta till sig • Brett skriven rapport som passar för de flesta målgrupper. Viktigast att skolan/förskolan förstår så att det leder till utveckling

  24. Samtalsgrupperna Syns olika källor i beskrivningstexten – det man läst, sett och hört? Knyts dessa ihop när man drar slutsatser i bedömningen i text? Ge exempel. • Olika källor syns men bedömningstexten är för kort för att dra slutsatser. Ganska kort beskrivet – har man sett mer när man bedömt som man inte beskrivit? • Olika källor framkommer tydligt, samma sak i bedömningen • Information finns hur samverkan med föräldrar går till, men källa saknas. Ska man referera till läroplan mm på ett tydligare sätt? • Saknade beskrivningar av det man INTE såg. Man anar saker som inte framkommer. Bedömningen blev mer ett konstaterande.

  25. Samtalsgrupperna Hänger beskrivning, bedömningstext och skalbedömning samman? Är bedömningarna välmotiverade och skalbedömningarna rimliga utifrån kriterierna i matrisen? • Rubriker och underrubriker bör ses över • Beskrivning och bedömning hängde ihop på VISSA delområden men på andra diffar det och några områden beskrivs kort men bedöms inte alls. Det finns för lite information i bedömningen i text för att förstå betyget. Betyget upplevs för högt satt utifrån det man läste. • Beskrivning, bedömning i text och betyg stämde väl överens • Beskrivning och bedömningstext hängde väl samman. Det fanns mycket positivt beskrivet. I förhållande till matrisen stämde bedömningen väl ihop men värdeorden i texten gjorde att man trodde att betyget skulle ha varit högre. ORDENS betydelse! • Svårt med skalbedömningen av en verksamhet som slagits där de olika verksamheterna slagits ihop. Man fick lov att enas om något slags snitt vilket blir orättvist. • Olika verksamheter har olika uppdrag. Kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget kan krocka beroende på vilken verksamhet som bedöms. Matriserna behöver ge bättre stöd i bedömningen av de olika uppdragen • Vissa saker tar man mer upp vid överlämningen än skriver. Våga Visa har uppdraget att hjälpa – inte stjälpa verksamheterna

More Related