Kritisk Design och Makt

Kritisk Design och Makt Johanna Sefyrin

Behovsdriven utveckling… • Närmaresamarbete med medborgare, företagochoffentligsektornärdetgällerutvecklingenavoffentliga e-tjänster, ävenökadtillgång till offentlig information, ökadtransparens • Förväntadekonsekvenser: attoffentligsektorblireffektivareochattkostnaderminimeras; “atttillhandahållabättreoffentlig service med färreresurser” • Detfinns en rädslaattmedborgareochföretaginteanvänderoffentligatjänstertillräckligtmycket, ochatt de förväntadebesparingarnainteskakomma till stånd • Detantasattommedborgareochföretagärdelaktiga i utvecklingenavoffentligsektorsåska de ocksåblimerintresseradeavattanvändadem

Kritisk Design • Att problematisera och synliggöra förgivet tagna förutsättningar, normer, strukturer, praktiker och diskurser samt visa på problem med dessa • Det är omöjligt att problematisera allt samtidigt men man kan problematisera vissa saker • Jag kommer att problematisera fenomenen makt och agens • Makt som något som vissa mäktiga människor har, och som är enbart negativt och förtryckande • Agens som något som enbart människor har eller utövar

…Av e-tjänster? • En sociomateriell konfiguration / uppsättning av informationsteknologier, processbeskrivningar, organisatoriska praktiker och strukturer, användningspraktiker, • Användare i form av anställda, medborgare och personer som arbetar med drifts- och underhållsfrågor, • Datorer, internet, kablar, skärmar, skrivbord, rum, byggnader, fönster, papper, stolar, organisationskartor, • Standarder (http, IP, programmeringsspråk, verksamhets-beskrivningar) och infrastrukturer (elnät och elproduktion, internet och dess producenter och leverantörer) • Dominerande sociomateriella praktiker som e-government, ekonomisk tillväxt, teknikoptimism, synen på teknologier som centrala i en rationell och modern värld…

Vilka är aktörerna? • Medborgare • Myndigheter och kommuner • Anställda inom offentlig sektor • Regeringen och olika departement och ministrar (tex. Anna-Karin Hatt, IT- och energiminister) • Svenska staten, riksdagen, politiska partier • E-Delegationen (och de myndigheter som deltar där, SKL, Sambruk, Digitaliseringsrådet (Jan Gulliksen) • EU, FN, OECD • Forskare / forskning, forskningsinstitut och forskningsgrupper • IT-konsultföretag

… och fler aktörer • Förgivettagna normer, diskurser och paradigm och hur de påverkar design av e-tjänster och andra informationsteknologier. • Dessa påverkas av dominerande världsbilder, diskurser och normer som reproduceras i sociala och politiska praktiker • Exempelvis dominerande trender, diskurser och praktiker • Open source, open innovation, crowdsourcing, LEAN • E-government, ekonomisk tillväxt, teknikoptimism, neoliberalism, New Public Management • Aktuell teknikutveckling, existerande teknologier, standarder och infrastrukturer som sätter ramarna för vad som kan göras

Maktrelaterade områden • Vad behovsdriven utveckling är och vem som driver frågan • Hur behovsdriven utveckling görs – som designprocess • Hur behovsdriven utveckling förändrar / skulle kunna förändra relationerna mellan offentlig sektor och medborgare • Hur förvaltningen förändras när det blir alltmer samarbete mellan myndigheter • Hur makt delegeras till digitala teknologier

Att definiera problemet • En form av makt är makten att definiera problemet, och den lösning som verkar rimlig inom ramen för en viss problem- och verklighetsbeskrivning • Behovsdriven utveckling är lösningen på ett problem som vissa aktörer definierat som för höga kostnader för offentlig förvaltning, men också brist på insyn och inflytande • En del av lösningen är effektivisering genom användning av informationsteknologier (bla e-tjänster) • I detta ingår tex. att medborgarna själva får ägna tid åt att sköta service som tidigare genomfördes av tjänstemän • Vad får då offentlig förvaltning får kosta? Hur mycket ska vi betala i skatt och vad ska vi får för skattemedlen?

Vilka driver frågan? • Initiativet kommer ovanifrån; vissa aktörer driver frågan om behovsdriven utveckling (EU, Svenska regeringen, SKL, E-delegationen) • Det ska göras, men man vet inte exakt hur, det finns vissa riktlinjer, tex. Vägledning för behovsdriven utveckling (som E-delegationen gett ut) • Svenska myndigheter är ganska självständiga, och det är inte tvingande att arbeta med behovsdriven utveckling • Om man ändå gör det så är det inte klart vad det är och hur det ska göras, dvs. det är ganska öppet • De myndigheter som gör det måste översätta begreppet till de egna organisatoriska förutsättningarna och göra behovsdriven utveckling på sitt eget sätt • En förutsättning är att medborgare och företag deltar aktivt, och har vilja, förmåga och tid att göra detta

Andra aktörer • Icke-mänskliga aktörer som utövar viss agens (och därmed makt) är • Teknologiska förutsättningar, hårdvara, internet, protokoll, infrastrukturer • Regelverk (tex. Myndigheternas självständighet), lagar • Organisatoriska strukturer och praktiker • Dessa måsta tas i beaktande och agerar genom att sätta vissa begränsningar och ge utrymme för vissa möjligheter

Makten att driva frågan… • Myndigheterna har stor självständighet att agera • Ingen har någon möjlighet att påverka medborgare eller företag att delta i behovsdriven utveckling; de kan välja att låta bli, eller delta utifrån sina önskemål och olikartade förutsättningar • Det gör att även om vissa drivande aktörer – EU och svenska regeringen, E-delegationen – utövar inflytande så är makt inte enkelriktad eller enhetlig utan något som utövas av flera olika aktörer, på olika samhälleliga och organisatoriska nivåer och forum • Vissa aktörer har större möjlighet att utöva inflytande än andra, men det är inte säkert att de andra aktörer samarbetar, eller att resultatet blir som dessa inflytelserika aktörer avsett

Att göra Behovsdriven utveckling • Hur behovsdriven utveckling ska göras är mycket upp till myndigheterna, som har möjlighet att besluta om vissa förutsättningar för deltagande • Myndigheterna avgör hur mycket medborgare och företag ska få delta och / eller driva processerna, dvs. på vems villkor utvecklingen ska ske • Det är också myndigheterna som kan de organisatoriska och juridiska förutsättningarna, och kan avgöra vad som är rimligt att åstadkomma • Det görs en matchning mellan ’kundernas’ önskemål och de organisationsinterna behoven och förutsättningarna, där stor makt ligger hos myndigheterna

Deltagande i utveckling? • Det är inte alls självklart hur medborgares och företags ’behov’ identifieras (eller konstrueras), dvs. hur dessa ’driver’ utvecklingen av offentlig sektor eller e-tjänster • Vägledningen för behovsdriven utveckling är inspirerad av användarcentrerad design, och man utgår ifrån att vissa behov finns, redo att identifieras • Men det handlar inte nödvändigtvis om att medborgare och företag ska delta i utvecklingsprocesser, snarare får de på olika sätt uttrycka önskemål, tex genom tex. e-post, telefonservice, enkäter, möten

Makten i görandet • I görandet av behovsdriven utveckling ligger makten till stor del hos myndigheterna (och kanske måste det vara så) • Det handlar om hur mycket myndigheterna är beredda att släppa in medborgarna, dvs. att dela makten över olika utvecklingsprocesser, men också hur detta är möjligt med avseende på den tid och kunskap som krävs för att delta • Ska man i så fall tala om ’behovsdriven utveckling’? Är det att lura medborgarna att de ska få mer inflytande än vad de rimligtvis kan få?

Heterogena medborgare • Medborgarna är ingen homogen grupp, utan har olika förutsättningar att delta i behovsdriven utveckling • Det handlar om tid, kunskaper, språk och andra mer strukturella förutsättningar • Alla har inte tid (pga jobb, barn, livspussel, hushållsskötsel), intresse, eller språk (det svenska och / eller det tekniska) nog att delta • Vissa kanske tycker att myndigheterna ska sköta detta själva • Dessa förutsättningar har med klass, kön, etnicitet, sexualitet, ålder, religion och familjesituation att göra • Vilka som deltar har också att göra med de forum genom vilka de ges möjlighet att delta (e-mail, webb-enkäter tex) • Även här utövar tekniken agens genom att stödja ibland / vissa och begränsa ibland / för vissa • Så vilka medborgare kan delta i behovsdrivna utvecklingsprocesser?

Uppdragets makt • Många förutsättningar sätts innan projektet, när en viss världsbild skapas, inom vilken vissa problem blir synliga, vilket gör att den som formulerar vision och problembild har stort inflytande. • Varifrån kommer initiativet till ett visst utvecklingsprojekt? Från medborgare eller från den egna organisationen? • Vilka idéer tillåts komma vidare, och hur avgörs detta?

En SCENARIO 3: En helt ny tjänst som en person efterfrågar (initierande av en tankeprocess som måste förvaltas enligt etablerade processer) SCEANRIO 2: En person efterfrågar en förbättring av befintlig tjänst (en process för representativ behovsanalys) Befintlig tjänst Helt ny SCENARIO 4: En helt ny tjänst som många efterfrågar (behövs metodutveckling, svårt att starta från scratch vid nyutveckling för många) SCENARIO 1: Många personer efterfrågar en förbättring av befintlig tjänst (en mängd existerande designmetoder att utnyttja) Alla Katarina Lindblad-Gidlund

Förändrat medborgarskap? • Behovsdriven utveckling förändrar relationerna mellan offentlig sektor och medborgare och företag och därmed förändra medborgarskap och demokratiska praktiker i Sverige • Om medborgarna på allvar tillåts driva utvecklingen av offentlig sektor påverkas de demokratiska processerna i och med att vissa beslut fattas i samråd av medborgare och myndigheter, istället för i riksdag och regering – eller av tjänstemän • Här är det upp till myndigheterna om de vill släppa in medborgarna i utvecklingsprocesserna • Ett närmare samarbete mellan offentlig sektor och medborgare bygger också på ett aktivt medborgarskap, den aktiva medborgaren, som har tid, intresse och kunskaper nog att delta

Relationen mellan myndigheter • När myndigheterna samarbetar i högre grad genom delande av olika tekniska plattformar och e-tjänster minskar delas en del ansvar och befogenheter (dvs. makt) • Deras självständighet minskar också, dvs. det blir svårare att agera oberoende av andra myndigheter • Hur mycket självständigheten minskar beror på vilken typ av och hur nära samarbetet är • Här kan man säga att en del av makten delegeras till teknologier

Digital makt? • En del av användningen av informationsteknologier i offentlig sektor innebär att regelverk och organisatoriska praktiker byggs in i olika e-tjänster i form av helt eller delvis automatiserade processer • Det innebär att beslutsfattande överförs till dessa teknologier, dvs beslutsmakt byggs in och delegeras till dessa system

Makt? • Det här är en bild av makt som något som utövas och delas av flera olika aktörer (dvs. är distribuerat), och som är fluktuerande och flytande där de tillsynes inflytelserika aktörers planer inte nödvändigtvis förverkligas på något entydigt sätt utan omkullkastas, förändras eller förskjuts av andra aktörer • Makt kan också omfördelas genom användning av informationsteknologier – som när myndigheter delar e-tjänster och en viss del av makten förskjuts till tjänsterna • I Sverige har nog ingen full kontroll över det som kallas behovsdriven utveckling • Makt är inte nödvändigtvis något man har, utan något som utövas • Makt är inte nödvändigtvis något negativt eller förtryckande, utan något som utövas av olika aktörer i vardagliga situationer

Agens? • Det är också en annan slags agens som delas mellan människor och icke-mänskliga aktörer, såsom datorer, regelverk, infrastrukturer, normer och offentliga e-tjänster • Denna typ av agens är något som utövas, inte som någon har • Detta ifrågasätter uppfattningen att bara människor utövar inflytande och makt, dvs. agens • Istället formar även icke-mänskliga aktörer förutsättningar, begränsningar och möjligheter • Teknologier kan också agera tillsynes på egen hand, som när hårddisken kraschar, e-mailservern slutar fungera, ordbehandlingsprogrammet hänger sig eller mobilens internetuppkoppling försämras

Kritisk Design och Makt