1 / 13

Hur mår våra kustvatten och hur ser framtiden ut?

Hur mår våra kustvatten och hur ser framtiden ut?. Tony Cederberg, Husö biologiska station. Innehåll. Läget idag Framtiden - Eutrofiering - Klimatförändringen Slutsatser & Diskussion. Läget idag.

marisa
Télécharger la présentation

Hur mår våra kustvatten och hur ser framtiden ut?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Hur mår våra kustvatten och hur ser framtiden ut? Tony Cederberg, Husö biologiska station

  2. Innehåll • Läget idag • Framtiden - Eutrofiering - Klimatförändringen • Slutsatser & Diskussion

  3. Läget idag • EU:s ramdirektiv för vatten: God ekologisk och kemisk status i alla EU:s vatten fram till 2015. • Variabler: • Makrofyter • Klorofyll a • Siktdjup • Totalkväve • Totalfosfor

  4. Eutrofiering • Största hotet mot Östersjön idag. • Tillförseln av näringsämnen till Östersjön ca. 700 000 ton kväve och ca. 30 000 ton fosfor per år (mer än en fördubbling under de senaste 100 åren). • Följder bl.a.: • Algblomningar, grumligare vatten, syrebrist på bottnar och ökad intern belastning... • Ettåriga snabbtväxande alger (bl.a. trådalger) konkurrerar ut fleråriga alger och växter. • Kaskadeffekter – Hela ekosystemet påverkas!

  5. Eutrofiering och effekter: exempel • Algblomningar  Biomassa som sjunker till botten  Syrebrist på botten när biomassan bryts ner  Fosfor frigörs  Algblomningar • Syrebrist i bottenvatten  Torskens reproduktion påverkas negativt  Vassbuken ökar  Ökad predation på djurplankton (+ torskens ägg & yngel)  Växtplankton ökar  Algblomningar • Syrebrist i bottenvatten Bottendjuren försvinner (bl.a. maskar)  Botten ”luckras inte upp”  Näringsämen binds inte utan frigörs till vattenmassan  Algblomningar

  6. Blåstång och eutrofiering • Fleråriga brunalger av Fucus-släktet är det vanligaste och viktigaste habitatet på hårda bottnar ner till 10 meters djup. • Av undervattensmiljöerna i Östersjön har blåstångsbältet det största art- och individantalet (bl.a. snäckor, musslor, vattengråsuggor, räkor, virvelmaskar, havsborstmaskar mm.). • Viktig som lek-, uppväxt- och födoområde för ett flertal fiskarter. Kallas ibland för Östersjöns barnkammare.

  7. Blåstång och eutrofiering • Blåstången har gått kraftigt tillbaka och helt försvunnit från flera områden i Östersjön. • Grumligare vatten har minskat på den potentiella djuputbredningen. • Snabbväxande ettåriga trådalger tar över: • Om trådalger koloniserar en klippa kan blåstång inte växa där. • Drivande trådalger som lossnat från sitt underlag fastnar lätt i blåstången och hindrar på så sätt solljuset att nå blåstången. • Fintrådiga alger kan växa direkt på blåstång. Foto: Forststyrelsen 2005 Foto: Forststyrelsen 2005

  8. Klimatförändringen och Östersjön • Högre temperatur • Ökad nederbörd • Lägre pH Hela ekosystemet kommer att påverkas! - Frågan är bara hur?

  9. Högre temperatur, effekter: • Arternas utbredningmönster förändras. • Algblomningar blir vanligare. • Havsnivån stiger. • Den isfria perioden förlängs med förändrad skicktning som följd. • Tillväxten och överlevnaden hos varmvattensarter förbättras (t.ex. mörtfiskar). • Fiskleken påverkas (jfr. temperaturoptimum). • Stressnivån ökar hos kallvattensarter (t.ex. laxfiskar, torsk) med förhöjd känslighet mot patogener. • m.m.

  10. Ökad nederbörd, effekter: • Ökad tillrinning från land: - minskning av salthalten - ökad närsaltsbelastning - ökad grumlighet p.g.a. humus •  Förstärkning av eutrofieringens negativa • effekter: • Grumligare vatten p.g.a. ökad algproduktion • Drivande algmattor • Försämrade syreförhållanden + intern näringsbelastning • Mera ettåriga trådalger • Marina arter missgynnas, limniska arter gynnas • En höjd havsnivå kan till viss del komma att minska på utsötningen p.g.a ökat inflöde av saltvatten via de Danska sunden. • Påverkar främst områdena norr om Åland • Kan påverka Åland indirekt p.g.a vattencirkulationen i Östersjön

  11. Lägre pH • Försurning av haven p.g.a. förhöjda koldioxidhalter i atmosfären  haven hinner inte buffra koldioxiden som istället blir till kolsyra. • Världshaven försuras idag snabbare än vad de har gjort på 55 miljoner år! • Musslor, snäckor, plankton, kräftdjur, m.m. med skal får det svårare att bilda skal. • De flesta marina arterna reglerar inte sin interna pH  hela organismen påverkas. • Stora skillnader i känslighet mellan olika arter. • Relativt nyupptäckt problem, mera kunskap behövs.

  12. Slutsatser • Läget idag är inte tillräckligt bra. • Eutrofieringen största hotet mot Östersjön idag. • Klimatförändringen förstärker eutrofieringens negativa effekter. • Östersjöns framtid är hotad på många olika sätt, ”en olycka kommer sällan ensam”

  13. Tack!

More Related