1 / 33

Vikten av ett tungt kulturbegrepp

föreläsning KSM P3 15/2 ’08 Ingemar Grandin. Vikten av ett tungt kulturbegrepp. i studiet av samhälle, medier, gestaltning. den kulturella vändningen. den kulturella vändningen den språkliga vändningen den diskursiva vändningen. kulturbegreppet ett verktyg.

minya
Télécharger la présentation

Vikten av ett tungt kulturbegrepp

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. föreläsning KSM P3 15/2 ’08 Ingemar Grandin Vikten av ett tungt kulturbegrepp i studiet av samhälle, medier, gestaltning

  2. den kulturella vändningen den kulturella vändningen den språkliga vändningen den diskursiva vändningen

  3. kulturbegreppet ett verktyg Så många tolkningar och preciseringar av ”kultur” - men vilken användning kan vi ha av ett kulturbegrepp? Hur ser ett ”praktiskt” kulturbegrepp ut?

  4. kultur, samhälle, ekonomi Idéer, tänkesätt, modeller utbildning, vetenskap Språket prat, text; svenska, eng Estetiska ”ting” musik, bilder, film etc Lagar och normer juridik, etik, omdömen Artefakter, varor, produkter kläder, hus, mat, vägar Social ordning makt;klass, genus, etnic. Pengar penningmängden Försörjningssätt lönearbete, företagande Distributionssystem Produktionsapparaten jordbruk, fabriker, kontor Fysisk miljö landskap, naturtillgångar

  5. kultur, samhälle, ekonomi Avgränsning 1a: Idéer, tänkesätt, modeller utbildning, vetenskap Språket prat, text; svenska, eng Estetiska ”ting” musik, bilder, film etc Lagar och normer juridik, etik, omdömen Artefakter, varor, produkter kläder, hus, mat, vägar Social ordning makt;klass, genus, etnic. Pengar Försörjningssätt lönearbete, företagande Distributionssystem Produktionsapparaten jordbruk, fabriker, kontor Fysisk miljö landskap, naturtillgångar

  6. kultur vs. icke-kultur Idéer, tänkesätt, modeller utbildning, vetenskap Språket prat, text; svenska, eng Estetiska ”ting” musik, bilder, film etc Finkultur, högkultur, kultur vs. populärkultur, masskultur Avgränsning 1b: Allt eller bara ett visst urval? Allas (”inom gruppen/samhället”) eller bara vissas?

  7. vilkas kultur, samhälle, ekonomi ”a group of people” en nation en etnisk grupp en kultur? ett samhälle? en plats en öppen ekonomi… avgränsning 2: en kultur vs. andra kulturer

  8. bas och överbyggnad överbyggnad: lagar politik konstarter idéer ideologi religion bas: ”ekonomiska realiteter” produktionssätt = produktivkrafter samt produktionsförhållanden

  9. lätta kulturbegrepp: kultur som överbyggnad kultur och alternativa begrepp: språk diskurs ideologi

  10. kultur light: delat medvetande Medlemmar i en grupp har en gemensam föreställningsvärld, gemensamma normer etc

  11. kultur light: språk eller diskurs,”konstruktioner” språket kan inte överskridas - vi har ingen kunskap utanför språket, känner ingen värld utanför språket mening och makt är vad vi verkligen kan ha kunskap om

  12. kultur light: ideologi ett system av föreställningar som är karakteristiska för en speciell klass eller grupp alternativt ett system av falska ideer, falskt medvetande som kan kontrasteras mot verklig vetenskaplig kunskap

  13. kultur light: mening Ulf Hannerz: kultur som mening och meningsfull form Cultural Studies: culture (is) the practices and processes of making shared meanings Geertz: kultur är system av symboler och betydelser

  14. Vad musik kan peka på TID • Linjär tid (historisk period) • Cyklisk tid (tid på dygnet, tid på året) RUM • Plats i världen (land, region) • Typ av plats (storstad, stad, by, landet…) SOCIAL IDENTITET • Etnisk, nationell • Ställning & status • Ålder • Genus • ”Subkultur”

  15. ett materiellt kulturbegrepp Från ett kulturmaterialistiskt synsätt är hela vardagslivet, inklusive ekonomiska aktiviteter, kulturella och reproduceras med materiella medel: kultur och ekonomi kan inte separeras. Allt beteende är kulturellt, och allt beteende framträder från den materiella naturen. (ekonomen W A Jackson, 1996)

  16. kultur och materialism: Raymond Williams kultur = whole way of life

  17. kultur och materialism: Raymond Williams kultur = whole way of life sätt att göra det som görs practices processer aspekt snarare än domän?

  18. kultur och materialism: Raymond Williams kultur = whole way of life alla olika saker som görs

  19. kultur som sätt • Vanemässigt handlande • Institutioner • Stigberoende • Praktiskt medvetande • Läsa manualen vs. få något visat

  20. basen och kulturen • basen ”bär” kulturen (light) • basen är kulturellt konstituterad

  21. ”konstruktioner” och ”verkligheten” • våra observationer är teoriberoende • vi kan bara känna världen genom våra kategorier • men…

  22. kultur och hushållning: Magnusson • vi väljer mellan knappa resurser utifrån våra ”preferenser” • växelverkan mellan (upplevda!) behov och resurser • befintliga artefakter gör oss stigberoende • beteendemönster, normer, konventioner är en förutsättning för ex vis ”marknaden” • det institutionella ramverket • jordmånen, floddalarna, klimatets inverkan…

  23. kultur och hushållning: Friedmann biokulturell diaspora biologiska och kulturella processer kulturellt bestämd uppfattning av landskap

  24. hamburgaren, kulturen, basen/naturen kulturellt bestämd uppfattning om odling, mat etc har samhälleliga, ekonomiska, ekologiska konsekvenser Exempel: smör, olivolja, senapsolja

  25. ”kulturen” (light) och det materiella kultur (light) är en aktiv (materiell) process, produktion, som bygger på materiella produktionsmedel kultur (light) är relaterad till ”basen”

  26. kultur, ”bas” och ekonomin • ekonomi = hushållning • Från ett kulturmaterialistiskt synsätt är hela vardagslivet, inklusive ekonomiska aktiviteter, kulturella och reproduceras med materiella medel: kultur och ekonomi kan inte separeras. • ekonomi = penninghushållning: en ekonomi på månen?

  27. kultur, ”bas” och samhället • samhälle: handlingsmönster, sätt att agera • samhälle: idéer, normer, konventioner, sätt att förstå ”basen”, juridik • samhället är kulturellt konstituerat • ett samhälle på månen?

  28. makt och politik ”Ändå ägnar varje härskande klass en betydande del av den materiella produktionen åt att etablera en politisk ordning. … Den sociala och politiska ordning(en) … är … en materiell produktion. Från slott och palats och kyrkor till fängelser och arbetshus och skolor, från stridsvapen till en kontrollerad press – varje härskande klass producerar på olika sätt men alltid materiellt en social och politisk ordning.”

  29. kultur, bas och överbyggnad basen (som antas vara kulturoberoende) är kulturellt förstådd/konstituerad överbyggnaden (som tänks vara immateriell kultur) är materiell ⇒ distinktionen är praktisk snarare än principiell

  30. kultur och medier • medier är produktionsmedel • gestaltning är en form av produktion

  31. kultur och gestaltning gestaltning artikulerar… gestaltning bottnar i vissa villkor och betingelser gestaltning bidrar till att forma den vidare kulturen (samhället, ekonomin)

  32. ett tungt kulturbegrepp • Kultur som ”mening”, språk etc är materiellt producerad och själv materiell • Basen är kulturellt konstituerad • Kultur är whole way of life

  33. kultur och undersökningar • Intervjuer och andra rent språkliga metoder fångar bara det som gestaltas diskursivt. Praktisk medvetenhet, tyst kunskap förutsätter andra närmelsemåter än rent språkliga (t ex observationer). • Studier och teoretiserande måste ge utrymme för och förankras i det konkreta och specifika - platser, företeelser, artefakter. När? Var? Vad? Vem? På vilket sätt? Inte bara ”samhället” eller ”kulturen” i största allmänhet. • Kultur kan studeras i hur vi agerar mot ”naturen”, i odling och matvanor likaväl som i musik och kläder.

More Related