1 / 67

Digitalisering – en introduktion BHS Mats D. 26 januari 2007

Digitalisering – en introduktion BHS Mats D. 26 januari 2007. vad vem varför när hur exempel problem. Om kursen. Kurswebbsidan Syfte och mål Vad innehåller (inte) kursen? Fokus och tonvikter Kunskaper och arbetssätt Praktikaliteter Seminarieuppgift Projektuppgift. Arbetssätt.

morrie
Télécharger la présentation

Digitalisering – en introduktion BHS Mats D. 26 januari 2007

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Digitalisering – en introduktionBHS Mats D. 26 januari 2007 vad vem varför när hur exempel problem

  2. Om kursen • Kurswebbsidan • Syfte och mål • Vad innehåller (inte) kursen? • Fokus och tonvikter • Kunskaper och arbetssätt • Praktikaliteter • Seminarieuppgift • Projektuppgift

  3. Arbetssätt • Självständigt och i grupp. Lär av varandra. • Projekt och seminarier. Kommentering • Nya fält, nya termer, nytt ”tänk” • Manualarbete. Trial and error • Fel och rätt • Närvaro och examination. Alternativ

  4. Praktikaliteter • Kom förberedd • Kolla kurswebbsidan • Föreläsningsmaterial når du via kurswebbsidan • Lärarna nås lättast via e-post

  5. transponering • Verk och dokument • transponering • Privat transponering • Offentlig och historisk transponering • transponering som process: start/mål • distortion

  6. transponering • Verk och dokument • transponering • Privat transponering • Offentlig och historisk transponering • transponering som process: start/mål • distortion

  7. transponering • Verk och dokument • transponering • Privat transponering • Offentlig och historisk transponering • transponering som process: start/mål • distortion

  8. transponering • Verk och dokument • transponering • Privat transponering • Offentlig och historisk transponering • transponering som process: start/mål • distortion

  9. transponering • Verk och dokument • transponering • Privat transponering • Offentlig och historisk transponering • transponering som process: start/mål • distortion

  10. transponering • Verk och dokument • transponering • Privat transponering • Offentlig och historisk transponering • transponering som process: start/mål • distortion

  11. “Differences will always be introduced in copying; the trick is to regulate the process sufficiently so that the resulting differences are of little or no consequence and that the properties of greatest consequence are shared. Determinations of which properties matter are made in the context of purpose and use.”(David Levy)

  12. Vad är digitalisering? • Digitalt / analogt (elektroniskt) • Text och bild 

  13. Text och bild • Svårt dra en skarp gräns mellan text och bild • Mellan- och blandformer • Dokument med skrift är både textuella och grafiska • Sammanhanget får avgöra • Biggs skiljer mellan grafiska resp textuella filtyper och grafiskt resp. textuellt innehåll

  14. pappersburen textualitet stabil, oföränderlig - ett bestämt utseende en bestämd ordning ofta en sekvens gagnar intensiv läsning text och bild texten gift med bäraren(korrel. verk / artefakt), påverkar materialiteten lätt att överblicka svår att söka i indirekta länkar boken har en bestämd sensorisk ”plats i rummet” digital textualitet dynamisk, föränderlig - varierande ”output” möjlig att ”stuva om” ofta flera sekvenser gagnar extensivtarbete text, bild, ljud, video texten skild från bäraren(lagring / presentation), påverkar materialiteten svår att överblicka lätt att söka i direkta, inklusiva länkar komprimerbar överförbar varför digitalisera? - medietypiska egenskaper

  15. ”dokument”? ”en bok är en textbärare som själv är bärbar” (Svedjedal)

  16. dessa är alla exempel på textbärare där texten är lagrad och presenterad på en och samma gång, i/med ett och samma medium.

  17. Digitala textbärare • Online (server/klient, hårddisk, skärm) • Optiska minnen: kompaktskivor • Magnetiska minnen: disketter, band • E-böcker • Handdatorer och mobiltelefoner • Digitalt papper • Alla dessas fysiska och strukturella presentationsmedier (skärmar, ljudkällor, grafiska / audiella gränssnitt etc)

  18. Vad digitaliseras? Material och genrer • handskrifter • tryckta skrifter • fotografier • mikrofilmer och mikrofiche • kartor, ritningar, planscher • konstverk • andra bilder • ljud • video • textilier • 3D-föremål Cf Deegan / Tanner

  19. Vad digitaliseras? Innehåll och form • vilka verk? • vilka dokument? • var föreligger störst behov? • vad styr urvalet? • kanonfrågan • vad i materialet digitaliseras (och inte)? • i vilken form får vi som användare tillgång till materialet (och inte)?

  20. Vem digitaliserar? • amatörprojekt (PR, mindre sällskap, privatpersoner, P2P)  • myndigheter • förlag (t.ex. e-böcker) • institutioner (ex Språkbanken) och forskare • samfund o sällskap (ex SVS, Sv.Ak.) • arkiv och bibliotek 

  21. På frammarsch: P2P • Bredband och fildelning • Sociala utbytesnätverk • Skuggmarknad för digitaliserade resurser • Flora av bild, ljud- och textformat • Mängder av genrer

  22. Vem digitaliserar? • amatörprojekt (PR, mindre sällskap, privatpersoner, P2P) • myndigheter • förlag (t.ex. e-böcker) • institutioner (ex Språkbanken) och forskare • samfund o sällskap (ex SVS, Sv.Ak.) • arkiv och bibliotek 

  23. Digitalisering av ’kulturarv’ på bibliotek och arkiv - varför? • Originalen skonas • Materialet tillgängliggörs • Materialet kan användas • Materialet kan återanvändas • Teknik och kompetens kan utvecklas och spridas

  24. Biblioteksvärden och digitalisering • Utbyggbarhet och flexibilitet • Standarder och rekommendationer • Minerva, MLA m fl • XML, TEI • Långsiktighet. Arkivbarhet. Konvertibilitet • Plattformsoberoende (cf Touch-and-turn) • ”Open”-rörelser

  25. Argument mot digitalisering • Kostnader. Resurskonflikter. • Rättsliga hinder (upphovsrätt, PUL …) • Kompetensbrister • Tekniken omogen - slöseri • Sliter på originalet. Kan rentav leda till att originalet förstörs (pga ersättningsmyten eller av ren nödvändighet)

  26. Tidsaspekter • När digitaliseras ett dokument? • lämpligt för aktören • för verket • för syftet • för ”publiken” • Just in time / Just in case • Avslutade, pågående och öppna projekt • Kortsiktiga och långsiktiga förfaranden

  27. Rättsaspekter • Rättsinnehavare • Vad är upphovsrättsskyddat? • Verkshöjd • 70-årsregeln • Är en digitalisering av ett ”fritt” verk skyddat? • PUL • Creative Commons

  28. Kostnadsaspekter • Budgetering inom bibliotek och arkiv • Dyrt eller billigt? • Kostnad vs kvalitet: ”Man får vad man betalar för”. Kostnad vs webbutbud • Kostnader för kompetensutveckling, lokaler o utrustning, digitaliseringen, lön, teknik, arkivering, publicering, underhåll • Grovt: 1/3 digitalisering, 1/3 metadata, 1/3 administration o kvalitetssäkring

  29. Hur går det till? • Projekt • Strategier • Verktyg • Process 

More Related