1 / 78

Riskbruk, missbruk, beroende Samband med psykiska störningar och

Riskbruk, missbruk, beroende Samband med psykiska störningar och Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Mats Fridell Margaretetorp 8 maj 2012. Lund University, Department of Psychology. INNEHÅLLET. (1) Missbrukare med samsjuklighet och missbrukare utan psykiska störningar

navid
Télécharger la présentation

Riskbruk, missbruk, beroende Samband med psykiska störningar och

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Riskbruk, missbruk, beroende Samband med psykiska störningar och Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Mats Fridell Margaretetorp 8 maj 2012 Lund University, Department of Psychology

  2. INNEHÅLLET (1) Missbrukare med samsjuklighet och missbrukare utan psykiska störningar (2) Vad betyder detta för valet av behand- lingsstrategier ?

  3. OLIKA TYPER AV KUNSKAP OM STÖRNINGAR1. Populationsstudier – epidemiologiska studier a) Normalbefolkning, b) Missbrukspopulationer10% av befolkningen dricker 50% av all alkohol2. Kohortstudier – studier på bestämda material avgränsade i tid och plats3. Kliniska material (tillgängliga grupper)

  4. FUNKTIONSNIVÅArbete/skolaVissa livsområden – socialt/affektivtKognitivtIntellektuellt

  5. RISKBRUKMISSBRUKBEROENDE

  6. RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE FÖREKOMST I BEFOLKNINGEN(Prevalens)

  7. Dryckesmönster Dryckesmönster Volym (ex cl/vecka) Toxiska effekter D Kroniska sjukdomar

  8. Dryckesmönster Dryckesmönster Volym (ex cl/vecka) Toxiska effekter Berusning D Kroniska sjukdomar Olyckor/skadorAkuta effekter Akuta sociala problem

  9. Andelen 16–84-åringar med riskabla alkoholvanorefter kön och ålder. 2007.

  10. Identifikation riskbruk alkoholFråga om konsumtionen - veckokonsumtion max 14 glas man, max 9 glas kvinna - berusningsdrickande per tillfälle max 4 glas per man, max 3 glas kvinna Screening - AUDIT (10 frågor)

  11. Missbruk är en diagnos där kriterierna för alkohol-beroende 1 av 4Under den senaste 12-månadersperioden uppfyllt ett av följande kriterier:1. ej fullgjort sina skyldigheter (arbete, skola, hem) 2. risk för fysisk skada3. fortsatt drickande trots återkommande problem med polis för fylleri för fysisk skada

  12. Tabell 1. DSM-IV kriterier för missbruk– minst 1 kriter. sen 12 mån1. Upprepad användning av alkohol och droger som resulterat i att man misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter i skola, arbete eller hemmet.2. Upprepad användning av alkohol och droger i situationer som medför betydande risker för fysisk skada.3. Upprepade alkohol- och drogrelaterade problem med rättvisan.4. Fortsatt alkohol och droganvändande trots ständiga eller återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur.

  13. VAD ÄR BEROENDE 3 AV 6 KRITERIER 1 begär 2 Kontrollförlust 3 Tolerans 4. Abstinens 5. Drickandet tar över 6. Fortsätter dricka

  14. VEM DRABBAS

  15. Alkohol: I normalbefolkningen har 14% ngn gång ett beroendetillstånd, vid ett givet tillfälle - ca 8%.350.000 personer, 30 miljarder/årNarkotika: Regelbunden användning – tungt narkotikamissbruk (> 12 mån, 2-3 ggr/vecka) – 28.000 - 30.000 pers.Källa: CAN 2008

  16. SÖKER HJÄLP: sent 45 år SÖKER FÖR VAD: Somatiska sjukdomar 30% av alla sjukhussängar har en patient med alkoholproblem

  17. KOSTNADER Gerhard Larsson 2010: 30 – 120 miljarder/år

  18. Prognosen ?

  19. Personer ur normalbefolkningenhar en bättre ”prognos”än de från patientmaterialUpp till 75% förbättrade inormalbefolkningenCa. 25% förbättrade i kliniska grupper

  20. Några test och skalor som nämns Addiction Severity Index (ASI) (2) Dokumentationssystem inom missbru-karvården - DOK DSM-IV – särskilt SCID II Symptoms Checklist 90 (SCL-90) Global Severity Index (GSI) (4) Time-Line-Follow-back

  21. NÄR OCH VAR I VÅRDKEDJAN UPPTÄCKER VIOLIKA TYPER AV STÖRNINGAR

  22. TRE FÖRLOPPSMODELLER: I. Patienter utan initiala psykiska problem som ut- vecklar alkohol-/tablettberoende. II. Patienter med psykiska sjukdomar som utvecklar missbruksproblem (30-50%)III. Narkomaner som tidigt har problem men vilka förvärras av missbruket. Syns inte om man inte undersöker. • 23 2014-08-20

  23. MODELL I I. Patienter utan initiala psykiska problem som ut- vecklar alkohol-/tablettberoende. Somatisk sjukvård, ofta indirekta indikatorer via hjärtbesvär, högt blodtryck, stroke, diabetes, övervikt (bröstcancer). Generellt sen upptäckt av problemnivåerna • 24 2014-08-20

  24. MODELL I: Låg psykisk belastning men allvarligt beroende - I Studier av 12-steg, Minnesotabehandling, & själv- hjälpsrörelser (sällan RCT) indikerar att: Kroniskt alkohol- och/tablettberoende Relativt välordnad social tillvaro Arbete, bostad, tidigare eller nuvarande familj Försörjning – lön i första hand Låg nivå av psykiska symtom Låg nivå av personlighetsstörning (17%) och Ingen person med anti-social Pd (Nämndemansg) Mkt låg nivå av kriminellt beteende Ouimette, Finney & Moos (1997a,b,c,1998,1999) Fridell et al (2002; Rehn 2001) – Nämndemansgården) Konwalski & Shadish (2000) – meta-analys av AA.

  25. MODELL I: Exempel: Låg psykisk belastning men allvarligt beroende II Evidens Minnesotabehandling i välstrukturerade behandlings- program – manualbeskrivning Nämndemansgården (2001; 2002) – 4 års uppföljning: 44% helnyktra, 20% kontrollerat drickande vid enstaka tillfällen: 64% - både drop-outs och fullföljare completers Ca 55% beräknat på Intent-To-Treat (Fridell m fl 2002). Strukturerade öppenvårdsprogram (Andreásson och Öjehagen i SBU (2001) - Ej enbart självhjälp: AA - Konwalski & Shadish 2000

  26. - Kroniskt alkoholberoende - Personlighetsstörning – 17%- Ingen anti-social störning- Ringa kriminalitet- Låg nivå av psykiska symtom (29%) – även vid uppföljning Ångest och depressionstillstånd

  27. Figur 1. Alkoholdiagnos enligt DSM-IV, vid intagning till behandling samt vid intervjutillfället - Procentuell fördelning (n=54). Förändringen är signifikant (Chi2(2) = 59,25, p < .000)

  28. De studier som gjorts på Minnesotabehandling visar inte att narkomaner är en stor grupp inom behandlingstypen och resultaten är sämre än för alkoholmissbruk-kare av den typ som redovisas

  29. MODEL 2 – PSYKISK SJUKDOM - I V. RIKSSTUDIE AV 10 PROGRAM FÖR MISSBRU- KARE MED ”SVÅR PSYKISK STÖRNING” (Schaar & Öjehagen 1999, 2001;2003;2004) Population ca 1.000 personer – deltagare n=358 personer PSYKOSER 29% EGENTLIG DEPRESSION 17% BORDERLINE/SCHIZOTYPAL 23% ”ÖVRIGA” STÖRNINGAR 31% ALKOHOL 77% NARKOTIKA 33%

  30. MODEL 2 . PSYKIATRISK STÖRNING - II FUNGERANDE BEHANDLINGSMODELLER: Case-management (Björkman – psykoser i allmänhet) Psykiatriska team (Teague; Mueser & Drake) Skyddat boende (Tre psykologexamensuppsatser) Förbättrad somatisk och psykisk hälsa, livskvalitet, minskade inläggning på sjukhus, bättre komplians

  31. MODEL 2 . PSYKIATRISK STÖRNING - III Socialstyrelsens utvärdering (Schaar och Öjehagen 1999; 2001). Förbättrad somatisk och psykisk hälsa, livskvalitet, minskad inläggning på sjukhus, bättre komplians Schaar & Öjehagen Sign minskning av problemtyngd i 18 månader (1999) 6 av 7 områden i ASI Förbättring i symtom (SCL-90 p < .001) Förbättring i livskvalitet (p < .001) GAF – global funktionsnivå (p < .001) Minskning i slutenvård > 3 miljoner 5-års (2004) bäst för dem där behandlingsinsatserna fortsatt

  32. Identifikation av riskbruk hos personer med psykisk sjukdom (Cruze 2008)Förhindra negativ inverkan på den psykiska sjukdomen och dess behandlingFörhindra att riskbruk leder till beroendeTidig intervention vid riskbruk av alkohol hos personer som sökt somatisk sjukvård har visat god effektSamtidigt missbruk/beroende gör den kliniska bilden oklar i de flesta typer av behandling.

  33. Intervention vid riskbruk alkohol vid psykisk sjukdom studier undersökt effekt efter 6 mån:Australien: sluten vård- kort rådgivning bättre än skriftlig informationHulse & Tait 2002, 2003 Sverige: öppen vård - allmän psykiatr.patienter- kort telefonrådgivning bättre än ingen rådgivning (Eberhard et al 2009)

  34. Ex. Case-management och missbruksbehandling Cochrane-analys (2007) som gick igenom 1.280 utvärderingar varav 15 i meta-analysen visar att CM har en låg till medelhög effekt för ”linking” (d = 0,42) men ingen effekt på alkohol-, eller narkotikamiss-bruket. Hesse, M., Vanderplasschen, W., Rapp, RC., Broekaert, E., Fridell, M. (2007)

  35. SammanfattningIdentifiera beroende, missbruk och samtidig oberoende diagnos psykisk sjukdom- Ansvarsfördelning - tydlig i Nationella riktlinjer- Behandlingarna - samtidiga och samordnade - Samverkansformer efter lokala förutsättningar. - Avtal mellan huvudmännen ger stabilitet Metoder med evidens för endera tillstånd föredras

  36. SOCIALSTYRELSEN BEHANDLINGSASPEKTERVid psykisk sjukdom – samma aspekterpå farmakologisk och andra insatser somvid psykisk sjukdom utan missbrukLångsiktiga insatser med social stöd &kombinationsbehandlingSamordnade insatser socialtjänst och psykiatrisk vård: boende, ekonomi, funktionsstödjande insatser

  37. MODEL I I I NARKOTIKAMISSBRUKARE

  38. Personality disorders 50-90% Depressions & anxiety disorders 20-60% Psychoses 15-20% Figure 1. Dominerande psykiatriska störningar hos patienter med drog/substansberoende Uchtenhagen & Zieglgänsberger (2000), Fridell (1990, 1991) ADHD 20%

  39. PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR – DSM-III-R (n=1.052) BeskrivandeEn personlighetsstörning 77,2% Två personlighetsstörningar 32,0%Tre eller fler personlighetsstörn. 12,0%

  40. National Epidemiologic Survey on Alcohol andRelated Conditions – NESARC 2004(Grant, B., Stinson, F.S., Dawson, D.A., et al 2004) 12 månaders samsjuklighet av alkohol eller drug use dis- order (DuD) Personlighetsstörning enligt ICD eller DSM-IV. Face-to-Face intervju 2001 – 2002 n = 43.093 personer 47,7% drug use disorder (95% CI, 43,9 – 51,6%) har minst en personlighetsstörning (Pd) 16,4% av patienterna med en Alcohol Use disorder hade minst en 1 Pd. - Vanligast förekommande Pd är Anti-social Pers. disorder.

  41. Table 2. Psykiska sjukdomar i en kohort av patienter med drog-/substamsberoende 1977 – 1995, (n=1.052) Bedömda DIAGNOS No. %695 Psychopati 97 (14,0%)1.025 Ngn psykos 152 (14,8%) Schizofeni 36 (3,4%)Schizo-affektiv 2 (0,02%)Schizofrenityp 4 (0,04%)Toxiskt utlöst 7 (0,07%) Toxisk psykos 64 (6,2%) (alla typer) Reaktiv Psykos 12 (1,2%)Cycloid Psykos 5 (0,04%) Affektiv Psykos 18 (1,8%)

  42. DÄRTILL KOMMER …..Neuropsykologiska störningar(oklar prevalens: 20%, 25%, 35%) ’Sekundära hjärnskadorEn stor psykosocial belastning- Tidiga relationsproblem- Trauman- Låg begåvning bland LVU- och LSU

  43. NEUROPSYKOLOGISKA PROBLEMDSM-V ändras från 7 år till 12 årAntal uppfyllda kriterier minskas från 6 till 4FÖREKOMST:4% hos barn2,5% hos vuxna (typ II diabetes)jmfr egentlig depression 3% män, 7% kvinnorBör vara ca 3000 i Lund, 5000 i Malmö, 30 000 i ÖresundsregionenAntal vuxna som hämtat ut recept med metylfenidat 2011 i Skåne = 3244 personer

  44. Remissregler: En diagnos bör innehålla1. Kriteriediagnos enl ADHD (DSM-IV)2. WURS el annan självskattning3. Beskrivning av funktionsnedsättning

  45. SAMSJUKLIGHET60-70% med ADHD uppfyller kriterier för minst en psykiatrisk diagnos20% samtidigt bipolär sjd (Kessler 2006)> 50% har ngn personlighetsstörning20-30% har depressionca 50% har ngt ångestsyndrom(Rydén 2009)

  46. SÄRSKILT PROBLEMANTI-SOCIAL PERSONLIGHETSSTÖRNING

  47. Drogmissbrukare med anti-social personlighetsstörning1. Mer fortsatt missbruk2. Mer kriminalitet3. Mer socialhjälp4. Mer sjukhusvård5. Färre drogfria perioderMEN6. Inte högre dödlighetän de som inte har anti-social Pd

  48. Diagram 11. Andel patienter í kriminalregister per fem- årsintervall och anti-social personlighetsstörning & ålder. Beräknat på Kohort 1977-1995 (n=1.052)

More Related