Det ekonomiska kretsloppet

Det ekonomiska kretsloppet • Länder kommer närmare varandra bildligt talat. Handeln mellan länder ökar beroende bl.a. på bättre kommunikationer, borttagna tullar och andra handelshinder. • Ländernas ekonomier blir mer beroende av varandra. En kris i ett land kan i större eller mindre omfattning påverka andra länders ekonomier. • Detta ekonomiska beroende av varandra brukar kallas internationell ekonomi.

Det ekonomiska kretsloppet • Ekonomi : Hushållning med begränsade resurser. • Alternativt : Att utveckla, förädla, och distribuera välfärd genom de resurser man har. • Grundläggande förutsättningar: Produktion och konsumtion. • Takten och omfattningen av kretsloppet är ett mått på hur ett land förmår att förädla sina resurser till nyttiga varor och tjänster.

Det ekonomiska kretsloppet • Naturliga resurser : Råvaror och mänsklig arbetskraft har funnits sedan urminnes tider. • De enklaste råvarorna är sten, jord, kött, fisk, trä, grönsaker, etc. men även vattenkraft och vindkraft. • Nödvändigt för produktion: Råvaror, realkapital (verktyg, maskiner, byggnader etc.) arbetskraft, finansieringskapital. (Egna eller lånade pengar) • Tidigt började människan idka byteshandel, alltså varor mot varor. Ganska snart insåg man vikten av specialisering d.v.s. var och en gör det han/hon är bäst på att göra.

Det ekonomiska kretsloppet • Senare: Ju mer handeln ökade desto mer otympligt blev det att byta varor. Behovet av pengar uppstod som ersättning för bytesvaror. Penningsystemet innebar att metallvärdet , vanligen silver, garanterade att pengarna kunde användas för framtida köp av varor och tjänster. • Den som hade gott om vissa varor kunde byta med någon som hade behov av dem och i gengäld få varor man själv behövde. Problemet var att det inte var säkert att varorna passade respektive handelspartner. Handelsvaror som hade känt värde, dessutom ganska högt (lättare att bära) kunde användas som en mellanvara, ett slags pengar.

Det ekonomiska kretsloppet • Metallerna, i synnerhet de ädla, användes mycket tidigt som bytesmedel i form av tackor, stenar, ringar (enkla eller lagda i spiral) och så vidare. Vid köp fastställdes priset till en viss kvantitet av en uppgiven metall, och för att erlägga denna kvantitet måste man väga den metall man hade att erbjuda. Större stycken delades, och bitarna vägdes, tills man fick den rätta vikten. Vågen måste alltså användas vid varje köp. Eftersom detta var besvärligt, kom man på att ge de för betalningar avsedda metallstyckena sådana mått, att de motsvarade enheter eller mångfalder i det gällande viktsystemet. Det hände att man på sådana metallstycken satte märken, som gav antydningar om vikten.

Det ekonomiska kretsloppet • Men man hade ingen garanti för att dessa metallstycken verkligen hade den vikt de skulle ha. Inte heller kunde man av själva metallstycket utan närmare undersökning få upplysning om det hade den normalhalt, som förutsattes. • Senare kom man på att i rörelsen släppa ut mindre, ovala metallstycken, med kullriga sidor, försedda med inslagna stämplar, vilka gjorde en offentlig myndighet, oftast kunglig, ansvarig för både vikt och halt för varje stycke. Dessa metallstycken, försedda med en offentlig myndighets stämpel och därför mottagna med full tillit av allmänheten, är de första mynten.

Det ekonomiska kretsloppet • Otympliga mynt ersattes efterhand med sedlar. År 1661 började en bank, Stockholm Banco ge ut egna sedlar, en slags skuldbrev som man garanterade värdet på. Banken kraschade och sedlarna blev värdelösa. • I början av 1700-talet började Riksbanken ge ut sedlar.

Det ekonomiska kretsloppet • En myntfot eller myntstandard är det genom lag bestämda förhållandet mellan en viktenhet myntmetall och myntets räkneenhet. Med andra ord hur mycket guld eller silver det måste vara i mynt av en viss valör. Mynt kan i praktiken präglas i en annan metall än myntfoten, men det krävs att de vid erfodran av landets centralbank kan inlösas mot den angivna mängden metall. • Sverige hade från att de första mynten började präglas runt år 1000 huvudsakligen silvermyntfot. Då guldmynt som präglades i Sverige var främst tänkta att kunna användas i internationell handel.

Det ekonomiska kretsloppet • Den skandinaviska myntunionen (Danmark, Norge och Sverige) införde guldmyntfoten år 1873. Värdet på kronan sattes så att 1 kg guld var lika med 2 480 kronor. Under 2012 var pendlade priset på 1 kg guld omkring 360 000 svenska kronor, så kronan var vid guldmyntfotens införande värd nästan 150 gånger mer räknat i guld. Guldmyntfoten suspenderades 1914 men återinfördes 1924. • De flesta länder som använde sig av guldmyntfot övergav denna under mellankrigstiden. För Sveriges del upphörde guldmyntfoten att gälla 27 september 1931 då man gick över till pappersmyntfot.Ett slags guldmyntfot användes dock i västvärlden från slutet av 1940- till början av 1970-talet.

Det ekonomiska kretsloppet • Bretton Woodssystemet reglerade 1945-1971 växelkurserna för medlemsländerna i Internationella valutafonden. (IMF, International Monetary Fund) • Den 1 till 22 juli 1944 anordnades en konferens om monetära och finansiella frågor i den lilla staden Bretton Woods, New Hampshire. Sverige deltog som neutralt land inte på konferensen, utan blev medlem 1951. Ur konferensen bildades bland annat Internationella valutafonden, som genom att övervaka det internationella valutasystemet skulle försäkra stabila valutakurser och uppmuntra medlemsländerna att avskaffa handelshinder, samt en föregångare till Världsbanken.

Det ekonomiska kretsloppet • Avtalet innebar att medlemsländerna anslöt sig till ett fastkurssystem, där växlingskursen för landets valuta gentemot den amerikanska dollarn fastslogs. USA garanterade i stället ett fast inlösenpris av dollarn i guld. Kursförändringar fick enbart ske för att justera för "grundläggande obalans" i betalningsbalansen. I praktiken innebar avtalet ett slut för upprepade och drastiska devalveringar av lokala valutor i jakt på konkurrenskraft på exportmarknaden. Tidigare valutarestriktioner kunde också hävas, med följd att internationell handel kunde öka. di.se - NyheterRyssland: Inget valutakrig | Världen | SvD • Kina/USA

Det ekonomiska kretsloppet • Ända fram till 1952 angav svenska femkronorsedlarna ”Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å fem kronor med guldmynt enligt lagen om rikets mynt av den 30 maj 1873”, trots att denna inlösningsrätt upphört redan 1931. • USA lämnade guldmyntfoten 1971.(Bretton Woods). Idag har världens länder pappersmyntfot. (?) • Varför ? Vad garanterar pengarnas värde ?

Det ekonomiska kretsloppet • Konferensdeltagarna konstaterade att 1930-talets importbegränsningar, drastiska och upprepade devalveringar av lokala valutor i jakt på konkurrenskraft på exportmarknaden samt hårda valutarestriktioner för medborgarna hade varit starkt bidragande orsaker till den minskade världshandeln, vilket i sin tur lett till ökad arbetslöshet och försämrad levnadsstandard. • Konkurrensen skulle bestå, men byggas på samarbete och vissa gemensamma grunder.

Det ekonomiska kretsloppet • Så småningom slöts ett handelsavtal, General Agreement on Tariffs and Trade (GATT), med siktet inställt på utökad och underlättad handel. Redan ett år senare kunde dock Internationella valutafonden inrättas, med uppdrag att bevaka det internationella valutasystemet, försäkra stabila valutakurser och uppmuntra medlemsländerna att avskaffa handelshinder. • Bretton Woodssystemet avbröts 1971, när USA beslutade att inte längre garantera dollarvärdet med ett inlösenpris i guld. Då hade USA redan 1968 låtit dollarns växelkurs flyta. Orsakerna fanns bland annat i det för USA:s räkning oerhört kostsamma Vietnamkriget.

Det ekonomiska kretsloppet • Sparkapital och finansieringskapital : Människor spenderade inte alla sina pengar utan lade en del på hög för att kunna betala kommande större inköp. Så småningom bildades företag som tog hand om folks besparingar för att låna ut dessa mot ränta. Banksystemet hade bildats. Bankerna gjorde då som nu:Utlåning till högre ränta än den ränta bankerna erbjöd den som satt in sitt sparkapital. • Ytterligare en resurs hade tillförts : Finansieringskapital.

Det ekonomiska kretsloppet • De första bankirerna : Guldsmeder • Förvaring av kundernas guld i utbyte mot ett kvitto • Snart började folk använda kvittona som betalningsmedel. • Guldsmederna i sin tur kom på att de kunde skriva ut fler kvitton än vad som täcktes av den mängd guld de hade i besittning. • Bygger på den förhoppning att bara en bråkdel av kunderna samtidigt dyker upp för att hämta ut sitt guld.

Det ekonomiska kretsloppet • Kolonialismen : Ett ökat behov av råvaror och arbetskraft ledde till att många europeiska länder koloniserade stora delar av världen. Från 1500-talets början. • Kolonialism är staters eller gruppers erövring och behärskande av främmande territorier. Det kan även involvera exploatering samt införande av den egna kulturen eller civilisationen. Enligt vissa synsätt krävs en mer omfattande migration till det koloniserade området för att man skall kunna tala om kolonialism, enligt andra synsätt räcker dominans. Nykolonialism eller neokolonialism syftar på ekonomisk och politisk exploatering som äger rum utan att kolonialmakten har direkt territoriell kontroll. (Källa Wikipedia)

Det ekonomiska kretsloppet

Det ekonomiska kretsloppet • Det är svårt att dra en entydig gräns mellan traditionell expansionism och kolonialism. Starkare stater, stammar och etniska grupper har i alla tider försökt utvidga sitt territorium på svagare konkurrenters bekostnad. Kulturell, politisk och teknologisk påverkan och utveckling är starkt förbunden med koloniala åtaganden. • Ett sätt som koloniserande makter använt för att underordna koloniernas inhemska kultur är genom att göra det egna språket till första språk. Några exempel är japanska i Korea; engelska i Indien, Kenya, USA med flera stater; spanska i Latinamerika och arabiska i Nordafrika. Religiösa samfund, politiska partier och litteratur som var tillåtna i moderlandet har under vissa skeden varit förbjudna i kolonierna. Under både första och andra världskriget deltog kolonialtrupper ofta i moderlandets krigsmakter. (Källa Wikipedia)

Det ekonomiska kretsloppet • Genom människans historia har koloniala expansioner ofta handlat om erövringar och plundring, och i vissa fall utrotningskrig. Ibland har befolkningen i de nya territorierna decimerats kraftigt genom att nya sjukdomar följt med kolonisatörerna, som skedde i Sydamerika. Som en konsekvens av koloniseringen har också teknologisk, politisk och kulturell påverkan uppstått, särskilt i de fall då den erövrande makten sökt etablera permanent kontroll över ett område. Denna påverkan har alltid haft till syfte att etablera ett förhållande på alla plan (kulturellt, politiskt ekonomiskt) där kolonin är underordnad och tjänar moderlandet, främst med värdefulla råvaror.

Det ekonomiska kretsloppet • Ekonomin i kolonierna konstruerades därför för att fungera först och främst till gagn för moderlandet. Oftast handlade det om att ekonomin var helt inställd på en eller ett fåtal exportvaror vilket efter självständigheten bidragit till att landet hamnade i underläge gentemot resten av världen. • Konsekvenserna blev i många fall svåra för den ursprungliga befolkningen. Ex. indianerna i Amerika, aboriginerna i Australien. • Många olika definitioner av kolonialism har föreslagits. En ordboksdefinition lyder "kontroll av en makt över ett beroende område eller folk" samt "en politik som förespråkar eller bygger på sådan kontroll”. (Wikipedia)

Det ekonomiska kretsloppet • Under 1800-talet blev tillverkningen av varor alltmer specialiserad genom den industriella utvecklingen. Många uppfinningar såg dagens ljus under detta århundrade. Här märks bl.a. ång- och propellerdrivna fartyg, bilar, telegraf, telefon, elektriskt ljus, järnvägstrafik. • Efterfrågan var stor och företagen som tillverkade varorna var inriktade på en masstillverkning som uteslutande var produktionsstyrd.

Det ekonomiska kretsloppet • Konjunkturer : När industrin producerar och har fullt upp att leverera råder högkonjunktur ("goda tider"). Arbetslösheten är alltså låg men även högkonjunkturen har sin skuggsida: den ökade efterfrågan leder till ökade investeringar. När investeringarna ökar, skapas lätt flaskhalsar i produktionen, eftersom investeringarna inte alltid sker lika. Till sist är alla produktionsmedel fullt sysselsatta och det blir brist på arbetskraft med speciell utbildning, brist bidrar till att minska efterfrågan, inte bara inom exportindustrin utan också hos underleverantörerna. • En långvarig eller kraftig högkonjunktur riskerar också att leda till en finansbubbla när avkastningarna på investeringar skjuter i höjden och intresset av att investera överstiger verkliga behovet, och inte bara en efterfrågan som är styrd av förväntingar på avkastning.

Det ekonomiska kretsloppet • Recession : Recession är i nationalekonomiska sammanhang en mild lågkonjunktur. • En svårare lågkonjunktur brukar benämnas depression. • En vanlig definition anger en tumregel som innebär att en recession oftast indikeras av två efterföljande kvartal med negativ tillväxt av bruttonationalprodukten.

Det ekonomiska kretsloppet • Stagnation är avsaknad av ekonomisk tillväxt. En omdiskuterad stagnation ägde rum i västvärlden under 1970-talet, efter oljekrisen 1973. Eftersom många länder upplevde inflation samtidigt myntades begreppet stagflation. Även arbetslöshet förekom.

Det ekonomiska kretsloppet • En välkänd högkonjunktur är framför allt andra halvan av 1920-talet, som kallas det "glada 1920-talet". • Under lågkonjunkturer ("dåliga tider") är den totala efterfrågan på varor och tjänster mindre än vad som skulle kunna produceras. När orderna inte kommer in får företagen svårt att behålla sina anställda, samt mindre resurser att investera i ny teknik. Arbetslösheten ökar. • Eftersom efterfrågan är låg, blir det också små prishöjningar. Ibland kan det till och med hända att prisnivån sjunker, vilket kallas deflation. En lågkonjunktur med minskade BNP under en längre tid kallas recession. .En extremt kraftig och långvarig nedgång kallas depression.

Det ekonomiska kretsloppet • Att konjunkturkurvan inte går snett nedåt i all oändlighet, beror på att det förekommer en viss efterfrågan även vid lågkonjunkturer. Efter en tid har företagen sålt ut sina lager och måste börja nyproducera och nyanställa folk. Så sprider sig investeringarna som ringar på vattnet. När många företag gör på samma vis, svänger konjunkturkurvan uppåt mot en begynnande högkonjunktur ("goda tider"). • En berömd lågkonjunktur är "Den stora depressionen", som utlöstes med börskraschen i USA i oktober 1929. Stora lågkonjunkturer (recessioner) har oftast följt så kallade "bankpaniker" då förtroende för bankväsendet har minskat och penningpolitiken blivit ifrågasatt. Bankpaniker uppstår ur att bankernas reservkvot, dvs tillgångar inte täcker upp de lån man har emot sina fordringsägare.

Det ekonomiska kretsloppet • Begreppet BNP : Bruttonationalprodukt (BNP) är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år. Det kan uttryckas som värdet av total konsumtion av varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import. • Det finns ett starkt positivt samband mellan BNP per capita och mått på levnadsstandard och hälsa men användandet av måttet som en nivå på levnadsstandard har blivit kritiserat och många länder söker aktivt efter alternativa mått. • En del av produktionen kommer inte med i BNP. Oavlönat arbete i hemmet - som matlagning, städning, eller "gör-det-själv-jobb" är svårt att uppskatta i kronor och ören och räknas därför inte in. Likadant är det med ideellt arbete, som man inte riktigt kan bedöma omfattningen eller värdet av. BNP mäter alltså inte värdet på produktionen utan uttryckligen på den ekonomiska aktiviteten.

Det ekonomiska kretsloppet • Sverige är ett starkt exportberoende land. • Utrikeshandel ställer högre krav på de inblandade företagen jämfört med de som enbart agerar på hemmamarknaden. • Ex : Hänsyn till kulturella skillnader, främmande språk, främmande valutor, olika betalningssystem, olika betalningsvillkor, långa transporter som kräver anpassade förpackningar.

Det ekonomiska kretsloppet