1 / 38

Ekonomiska förutsättningar

Ekonomiska förutsättningar. Om- och invärldsdag 2014-03-31. Ekonomirapporten (SKL oktober 2013). Tillfälliga tillskott har gett starka resultat och en falsk trygghet Pedagogiska svårigheter att förklara underliggande resursproblem som kräver besparingar Ökad andel äldre och barn

ojal
Télécharger la présentation

Ekonomiska förutsättningar

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Ekonomiska förutsättningar Om- och invärldsdag 2014-03-31

  2. Ekonomirapporten(SKL oktober 2013) • Tillfälliga tillskott har gett starka resultat och en falsk trygghet • Pedagogiska svårigheter att förklara underliggande resursproblem som kräver besparingar • Ökad andel äldre och barn • Omoderna/slitna anläggningar och urbaniseringstakten kräver investeringar och leder till ökad lånefinansiering • Utan ökade statsbidrag kommer kommuner och landsting att behöva höja skatten med nästan 1 krona fram till 2017 • Utrymmet för ökade statsbidrag till sektorn är begränsat • Ingen återbetalning av försäkringspremier 2014

  3. Utvecklingen av antalet invånare i olika åldersgrupper

  4. Utvecklingen av välfärdstjänster, resurser och befolkning Total utveckling för vård, skola och omsorg

  5. Få tror att mest resurser satsas idag år 2013 ”Nu kommer en fråga om vilket år mellan 1960 och 2013, som du tror att svenska kommuner och landsting totalt sett satsade mest resurser på några av sina verksamheter. Vilket av följande år tror du att svenska kommuner och landsting satsade mest resurser på några av sina verksamheter?” % Bas: Totalt 1162 ip.

  6. Volymförändringar inom olika kommunala verksamheterProcentuell förändring, index 2012 = 100 Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting. Ekonomirapporten. Oktober 2013

  7. Majoritet tror att skolan, omsorgen och sjukvården kommer få mer resurser ”Hur tror du att det kommer att vara år 2020? Tror du att svenska kommuner och landsting år 2020 kommer att satsa mindre resurser, ungefär lika mycket eller mer resurser jämfört med idag på ... ?” % Bas: Totalt 1162 ip.

  8. Ekonomirapporten, Umeå(SKL oktober 2013) • Tillfälliga tillskott har gett starka resultat och en falsk trygghet • Pedagogiska svårigheter att förklara underliggande resursproblem som kräver besparingar • Ökad andel äldre och barn • Omoderna/slitna anläggningar och urbaniseringstakten kräver investeringar och leder till ökad lånefinansiering • Utan ökade statsbidrag kommer kommuner och landsting att behöva höja skatten med nästan 1 krona fram till 2017 ? • Utrymmet för ökade statsbidrag till sektorn är begränsat • Ingen återbetalning av försäkringspremier 2014

  9. Förändring skatteintäkter prognosMkr 2014 2015 2016 2017 Okt -13 HP 5 812 6 037 6 281 6 551 Febr -14 5 829 6 017 6 267 6 554 Differens 17 -20 -14 3 Befolkningsprognos 1000 nya invånare. .

  10. Bedömning av Förändring av kommunens resultat före behovMkr 2014 2015 2016 2017 RESULTAT Budget 0 -72 -34 0 Förändring intäkter 17 -20 -14 3 Förändring kostn. u balanskrav -25 -50 -25 -25 Nytt RESULTAT -8 -142 -73 -22 Förändring kostn. i balanskrav -203 -61 0 0 Nytt RESULTAT -228 -117 -19 -25 Nya behovej med AFA?

  11. Slutsatser/reflektioner • Umeå går samma framtid till mötes som övriga kommuner, dock med bättre förutsättningar (intäkter, befolkningsökning, hög kostnadsnivå) • Samarbete och långsiktighet krävs - skapar trygghet och förutsättningar att forma framtiden

  12. Jämförelser

  13. Syfte med jämförelsen Genom att inventera och göra fördjupade analyser av kommuntotal och angivna verksamheter hitta förklaringar till skillnader i kostnadsnivå och vilken betydelse kommunens struktur och organisation har. Verksamheter Gator & parker, Fritid, Kultur, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, IFO, LSS och ÄO Metod Analys sker utifrån ekonomiska nyckeltal i relation till ett urval av strukturella faktorer i de aktuella kommunerna. Studiebesök Mål Utveckla kostnadseffektiviteten i Umeå kommun på kort och lång sikt.

  14. URVALSKRITERIER vid val av kommun • Befolkningsprofil 2012 (0-20 år, 21-59 år och 65 år+) • > 100 000 invånare • Befolkningsutveckling 2007-2012 • Nettokostnad/invånare 2012

  15. URVALSKRITERIE – BEFOLKNINGSPROFIL 2012

  16. URVALSKRITERIE - BEFOLKSUTVECKLING 2007 – 2012

  17. URVALSKRITERIE – NETTOKOSTNAD/INVÅNARE 2012 * Relationstal = Avvikelse mellan respektive kommuns nettokostnad/invånare * antal invånare i Umeå kommun och Umeå kommuns nettokostnad/invånare 2012.

  18. Grundfrågan till jämförelsen/fördjupningen • Varför har Lund & Uppsala lägre kostnader ? • Beror det på yttre faktorer? I så fall vilka? • Beror det på inre faktorer? I så fall vilka? Analysmodell Hur skiljer vi oss från Lund & Uppsala när det gäller… Yttre faktorer Personal-kostnader Politisk inriktning & prioritering Inre faktorer Drift-kostnader Resursfördelningsmodell Styrmodell &styrprinciper Behov/volymer/servicenivåer Verksamhetsspecifika orsaker Arbetsätt/metoder/processer Kapital-kostnader Demografi Organisering & organisationsprinciper Uppföljningsmodell Lokalkostnader SamhällsstrukturNäringsliv, bostäder, inpendling, service etc Avgränsning motandra samhälls-aktörer Köp av verksamhet Intäkter

  19. Skattesats 2013 Kr

  20. Reflektioner utifrån fördjupade jämförelser med… Lund & Uppsala

  21. Unga Nettokostnad/inv

  22. Vuxna Nettokostnad/inv

  23. Samhällsbyggnad Nettokostnad/inv

  24. Kommunen, egentlig verksamhet utveckling 2005 - 2012 • Lund • Umeå • Uppsala Lund: • Fleråriga förändringar i KF ram beslut, 3-årig plan. Index för nämnder med anslag och KF beslutat pris*volym. • Få strategiska resurser. • ”Stödfunktioner” organiseras inom verksamheterna. • Kraftigt minskat antal EU finansierade projekt och projekt under senare år. Uppsala: • Fleråriga förändringar i KF ram beslut, 4-årig plan. Anslag till Uppdragsnämnder och vidare till produktionsnämnder. • Få strategiska resurser. • ”Stödfunktioner” organiseras inom verksamheterna. • Kraftigt minskat antal EU finansierade projekt och projekt under senare år. Källa: egen bearbetning av Kolada 2012 och invånare enligt SCB 2012-12-31. Fast pris beräknat enligt KPI

  25. Kommunjämförelse Lund - Umeå – UppsalaUnga

  26. Förskola utveckling 2005 - 2012 Lund • Uppsala • Umeå • Lund: • Personaltäthet: 5,18 barn/åa (Umeå 5,0) • Lägre kostnad för måltider • Uppsala: • Personaltäthet: 5,7 barn/åa (Umeå 5,0) • Andelen fsk/bsk : 50/50 (Umeå 66/34, rikssnitt 57/43) • 1,9% av barn 1-5 år har kommunalt vårdnadsbidrag • Nettokostnad i fast pris/invånare 1-5 år

  27. Grundskola utveckling 2005 - 2012 Umeå Lund Uppsala • Lund: • Likartade ambitionsnivåer och kostnadsnivå som Umeå • Direkt skolpeng från fullmäktige • Uppsala: • Lärartäthet 12,4 elever/lärare (Umeå 11,1) • Större andel 7-9 skolor än Umeå • Lägre kostnad för måltider Nettokostnad i fast pris/invånare 6-15 år

  28. Gymnasieskolautveckling 2005 - 2012 Lund Uppsala Umeå • Lund: • Andel elever i studieförberedande program 79 % (Umeå 57%) • Inget RH-gymnasium, Riksidrottsgymnasium, Naturbruksgymnasium • Väl fyllda program då de tar elever från andra kommuner • Inga egna yrkesutbildningar i kommunen • Uppsala dyrare än Umeå Nettokostnad i fast pris/invånare 16-18 år

  29. IFO barn och ungdomsvård utveckling 2005 - 2012 Umeå Lund Uppsala • Lund: • Fokus på kärnuppdraget samt tydliga gränsdragningar gentemot andra aktörer • Tydligt ställningstagande mot institutionsplaceringar • Andel av budgetomslutning förebyggande insatser 4,5 % (16 % i Umeå) • Allt i egenregi • Lägre kostnad per dygn i institutionsvård • Begränsad projektverksamhet • Uppsala: • Andel av budgetomslutning förebyggande insatser 9 % (16 % i Umeå) • Biståndsbeslut för samtliga insatser • Upphandling familjehem med fast pris och kvalitet • Begränsad projektverksamhet Nettokostnad i fast pris/invånare 0-20 år

  30. Kommunjämförelse Lund - Umeå – UppsalaVuxna

  31. Äldreomsorg utveckling 2005 - 2012 Lund • Uppsala • Umeå • Lund: • Effektiviserat myndighetsutövning • Tidsbegränsade beslut och uppföljning på samtliga ärenden minst 1 ggr per år • Inga kostnader för utskrivningsklara • Lagt ner kommundels-nämnder(likställighetsproblem) • Uppsala: • Biståndsbeslut på samtliga insatser • Tidsbegränsade beslut som följs upp minst 1 ggr per år •  Lagt ner kommundels-nämnder(likställighetsproblem) • Vill gå vidare med fördjupande dialog och jämförelse med Umeå kommun • Nettokostnad i fast pris/invånare 65 år+

  32. Handikappomsorg utveckling 2005 - 2012 Lund • Uppsala • Umeå • Lund: • Tidsbegränsade beslut och uppföljning på samtliga ärenden minst 1 ggr per år. • Många avslag på ansökningar och få domar mot fattade biståndsbeslut. • Väsentligt annorlunda förhållningsätt vid ansökningar om LSS-boende. (ökning i Umeå 24 platser/år, I Lund 5 platser/år). • Alla beslut verkställs i tid • Tillämpar LOV i personlig assistans (kommunal utförare upphandlad externt). • Uppsala: • Umeå billigare än Uppsala trots högre servicenivå i Umeå. • Kommunfinansierad jurist bistår brukare med överklagningar och ansökningar till FK • Nettokostnad i fast pris/invånare 0 – 64 år

  33. IFO vuxna utveckling 2005 - 2012 Lund • Uppsala • Umeå • Lund: • Tydlighet kring socialtjänstens uppdrag och avgränsningar • Hög köptrohet i förhållande till ramavtal (för vård & behandling) • Äldreboende för äldre personer med missbruk • 2011 lade Lund ner all öppenvård för vuxna missbruk. 2013 kraftigt ökade kostnader för institutionsvård • Uppsala: • Hög köptrohet i förhållande till ramavtal (för vård & behandling). • Väsentligt förändrat sina upphandlingar av vård & behandling (Fasta prisnivåer och kvalitetskrav). • Nettokostnad i fast pris/invånare 21 – 64 år

  34. Kommunjämförelse Lund - Umeå – UppsalaSamhällsbyggnad

  35. Kultur utveckling 2005 - 2012 Lund • Uppsala • Umeå • Lund: • År 2012: 597 kr/ inv. lägre i Lund • Bidrag till kulturbolag eller liknande 316 kr/inv. lägre i Lund • Kulturhuvudstadssatsning 37 kr/inv. lägre i Lund • Bidrag till kulturföreningar/festivaler- 76 kr/inv. lägre i Lund • Konst35 kr/inv. lägre i Lund • Bibliotek 52 kr/inv. lägre i Lund • Bidrag till studieförbund 43 kr/inv. lägre i Lund • Kulturskolor 32 kr/inv. lägre i Lund • Uppsala: • Medverkade ej i jämförelsen • Nettokostnad i fast pris/invånare

  36. Fritidsverksamhet utveckling 2005 - 2012 • Uppsala • Lund • Umeå • Lund: • Inga elitsatsningar inom fotboll och ishockey (närhetsfaktor Malmö m fl) medför färre stora dyra anläggningar och lägre kostnad. • Handboll prioriterad idrott, spelas i nybyggd helt externfinansierad arena = noll kostnad. • Skolidrottshallar och skolbad ej överfört till fritidsverksamhet ännu (planeras till 2015). • Hälften så många föreningar och betydligt lägre kontantstöd till föreningslivet, 45 % av Umeås nivå mätt som kr/invånare. • Uppsala: • Huvudanläggningen Fyrishov AB drivs som kommunalt bolag med låg kostnad för fritids-verksamheten som köper tider av bolaget. • I övrigt relativt få större kostnadskrävande anläggningar (närhetsfaktor Stockholm). • Lägre kontantstöd till föreningslivet, 65 % av Umeås nivå mätt som kr/invånare. • Lägre kostnader för fritidsgårdsverksamhet. * * Uppsala: Skolidrottshallar över till fritid år 2012

  37. Gator, vägar och parkering utveckling 2005 - 2012 • Lund • Umeå • Uppsala • Städernas struktur och gatunät skiljer sigUppsala har fler invånare men enbart 23% större gatunät, merparten av differensen är gång och cykelvägar • Uppdragen i stort lika, kulturen skiljer liksom investeringsstrategi • Utmaningarna lika; underhållsskuld, omställning miljö, medborgarnära och uppmärksammade verksamheter • RS utdrag svårt jämföra pga helt skilda redovisningsprinciper, detaljer nödvändiga redovisas nedan • Ytterligare bearbetning behövs • Parkering; gatuparkering kommunal hos båda, lönsam • Kompensation för ny infrastruktur och vinterväder • Ingen systematisk kvalitetsuppföljning • Skillnad i kostnad/ invånare förklaras av vinterväghållning och kapitalkostnader • Gata drift och underhåll Lund Umeå Uppsala • Driftskostnader, mkr 110 180 262 • Varav vinterväghållning 5 40 60 • Varav kapitalkostnad 49 80 121 • Kostnexkl vinter och kapital 66 60 81 • Kostnad/ invånare, kr 974 1 535 1 342

  38. Parkerutveckling 2005 - 2012 • Lund • Umeå • Uppsala • Städernas struktur och parkmiljöer skiljer sig • Uppdragen i stort lika, kulturen skiljer liksom investeringsstrategi • RS utdrag svårt jämföra pga helt skilda redovisningsprinciper, detaljer nödvändiga redovisas nedan • Ytterligare bearbetning behövs • Ingen systematisk kvalitetsuppföljning • Umeå har mycket låga kostnader för parkdrift, knappt hälften av Lund och i nivå med Uppsala trots skillnad i storlek. • Parker, drift och underhåll Lund Umeå Uppsala • Driftskostnader, mkr 70 39 67 • varav parkdrift 43 20 36 • Varav kapitalkostnad 7 13 14 • Kostnad/ invånare, kr 618 334 333

More Related