1. DET EKONOMISKA LÄGET I KOMMUNER OCH LANDSTING EFTER BUDGETPROPOSITIONEN 2009 • JÖNKÖPING DEN 10 oktober 2008

2. Budgetpropositionen 2009 Utmaningar för Sverige • Allt färre ska försörja allt fler • Klimatfrågan • Fortsatt globalisering ställer krav på anpassning

3. FörsörjningskvotenAntalet äldre och yngre per 100 personer i yrkesför ålder

4. Ökad efterfrågan med fler äldre

5. Kommunal styckkostnad, 2006

6. Invånare 20-64 år/totalbefolkningenProcent

7. Invånare i åldern 85+

8. Budgetpropositionen 2009 TRE REFORMPAKET • Ett för jobb och företagande • Tredje steget i jobbskatteavdraget • Företagsskattepaket • Bolagsskatten sänks • Arbetsgivaravgiften sänks • Administrativa bördan ska minskas för företagare • Bättre fungerande offentlig upphandling • Förbättring av integration samt öka möjligheterna för personer med utländsk bakgrund att få arbete

9. Budgetpropositionen 2009 TRE REFORMPAKET • Ett för att rusta Sverige för framtiden • Kvaliteten i förskolan höjs • En särskild satsning på matematik, naturvetenskap och teknik • En förlängning av fortbildningssatsningen för lärare • Förstärkt satsning på yrkesutbildning • Satsning på att höja kvaliteten i svensk forskning och stärka konkurrenskraften • Närtidssatsning på infrastruktur

10. Budgetpropositionen 2009 TRE REFORMPAKET • Ett för att förstärka välfärden • Skatten för pensionärer sänks • Ökad satsning på psykiatrisk vård och omsorg • Prestationsbunden vårdgaranti • Förlängning av sjukvårdsmiljarden • Ytterligare satsningar inom Äldreomsorg och socialtjänst • Mer resurser för att minska brottsligheten och skapa ett tryggare Sverige

11. BUDGETPROPOSITIONEN 2009samhällsekonomiska utvecklingen Sammanfattning • Lägre tillväxt i världsekonomin. Återhämtning först i slutet av 2009. • Den internationella finansiella turbulensen kvarstår men väntas klinga av under 2009. • Den svenska BNP-tillväxten väntas bli låg 2008 (1,5%) och 2009 (1,3%). • Efter flera år med en allt starkare arbetsmarknad ser utsikterna sämre ut. • Arbetslösheten bedöms stiga 2009 och 2010 • Ökade räntekostnader och högre priser på energi och livsmedel har drivit upp inflationen. • Efter flera år med låga löneökningar stiger lönerna snabbare 2008 för att sedan minska.

12. BUDGETPROPOSITIONEN 2009samhällsekonomiska utvecklingen INTERNATIONELLT-USA • Låg tillväxt i USA 1,6 % 2008 samt 1,2 % 2009 • Orsaken är främst minskande bostadsinvesteringar • Hushållens köpkraft har försvagats beroende på: • Fallande bostadspriser • Stramare kreditvillkor • Hög inflation • Stigande arbetslöshet • Konsumtionsutvecklingen dock relativt god pga. finanspolitiska stimulanspaket • Lägre styrräntor har stimulerat ekonomin • Dollarförsvagning har bidragit till relativt god exporttillväxt • Försiktig återhämtning förutspås i slutet av 2009

13. BUDGETPROPOSITIONEN 2009samhällsekonomiska utvecklingen INTERNATIONELLT- EUROOMRÅDET • Investeringarna i EUROOMRÅDET har utvecklats stark de senaste åren • Den finansiella oron och hög inflation har bidragit till en inbromsning i industrikonjunkturen • Konkurrenskraften har försvagats av en stark växelkurs • Det goda arbetsmarknadsläget har visat tecken på att försämrats och hushållen har blivit alltmer pessimistiska • I Storbritannien, Danmark, Spanien och Irland pågår en anpassning av bostadsmarknaden med fallande priser • BNP- tillväxten väntas försvagas betydligt under 2008 men tillta i slutet av 2009

14. BUDGETPROPOSITIONEN 2009samhällsekonomiska utvecklingen INTERNATIONELLT allmänt • Inflationen dämpas framöver • Reservkapaciteten på olja ökar och väntas dämpa priset nästa år • Livsmedelspriserna mildras pga. goda skördar • Svagare konjunktur och mindre ansträngt resursläge minskar inflationstrycket • Fortsatt svår avvägning för centralbankerna avseende styrräntorna • Risker i den globala ekonomin • Osäkerheten i den finansiella turbulensen (för Sverige är utvecklingen i Baltikum en specifik risk) • En fördjupad och mer utbredd försämring på bostadsmarknaden i EU

19. BUDGETPROPOSITIONEN 2009samhällsekonomiska utvecklingen SVERIGE • Efter flera år med hög tillväxt bromsar svensk ekonomi in. Detta beror på: • Varuexporten utvecklats svagt • Både hushållens och investeringarna har dämpats • Stort genomslag av den globala finansturbulensen • Framöver dämpas exporten pga. att: • Tillväxten dämpas hos viktiga handelspartners • Konkurrenssituationen försämrats pga. lägre produktivitet och låg dollarkurs • Investeringstillväxten bromsar in efter 5 års uppgång. Detta beror på: • Företagarna inte längre har kapacitetsbrist • Finansiella oron har gjort det svårare och dyrare att låna

20. BUDGETPROPOSITIONEN 2009samhällsekonomiska utvecklingen SVERIGE • Försiktiga konsumenter gör att hushållens konsumtion dämpas. Detta beror på: • Börsens fall • Hög inflation • Stagnerande sysselsättning • Stigande bostadsräntor • Risk för att konsumtionen blir ännu mindre • Den kommunala konsumtionen beräknas bli något svagare 2008 och 2009 än 2007. • Kostnaderna har ökat snabbare det demografiska trycket, vilket enligt regeringen indikerar ett visst utrymme för effektiviseringar

21. BUDGETPROPOSITIONEN 2009samhällsekonomiska utvecklingen SVERIGE • Prisökningarna över Riksbankens mål • Energi- och livsmedelspriser dämpas framöver • Riksbanken bedöms sänka styrräntan under 2009 RISKBILDEN • Riskerna för en svagare utveckling dominerar på kort sikt • Fördjupas den finansiella turbulensen? • Hur utvecklas de svenska hushållens pessimism? • Vad händer med produktiviteten? • Vilka effekter har regeringens politik?

24. BudgetpropositionenNågra nyckeltal september 2008 Förändringar i % sedan föregåendeår.

26. Budgetpropositionen 2008Skatteunderlagsprognos Förändringar i % sedan föregående år.

29. Resultat före extraordinära poster- kommuner och landstingprocent av skatter och statsbidrag (Prognos SKL maj 08)

30. Resultat per kommun 2006 o 2007Procent av skatter o bidrag, sorterat efter resultat Ekonomirapporten. Maj 2008

31. ” Grundvalen för den svenska samhället är iblandekonomi, Ibland går det, Ibland går det inte alls.” Tage Danielsson Tänkvärt

32. Budgetpropositionen 2009Allmänna reflektioner • Kärvare tider för kommuner och landsting – lägre ökning av skatteintäkter samt ökande kostnader. De negativa riskerna dominerar • Finanskris • Arbetslöshet • Löneutveckling och inflation • Övervältning • Behov av investeringar • Positivt med sänkta arbetsgivaravgifter samt tidigare överförd fastighetsavgift

33. Budgetpropositionen 2009Allmänna reflektioner • Välbehövliga riktade satsningar –som vi önskat varit generella • Satsningar på psykiatrin (650 mkr/år) • Till en värdig äldreomsorg satsas 200 mkr på tre år • Prestationsbunden vårdgaranti (1 mdkr from. 2010) • Förlängning av sjukvårdsmiljarden • Förlängning av satsning på lärarnas kompetens med 1 mdkr 2010 och 2011 • Förstärkning av det pedagogiska uppdraget i förskolan 200 mkr per år 2009-2011 • Fler platser på yrkesutbildning inom gymnasial vuxen utbildning 2009 124mkr 2010 250mkr 376 mkr 2011

34. Varför vill vi ej ha riktade statsbidrag? • De minskar det kommunala självbestämmandet. • De sätter fokus på detaljer istället för på helheten. • Risken är stor för felaktiga prioriteringar. • Leder till omfattande uppföljningar av ”småpengar.” • Otydliga och många kriterier skapar osäkerhet och försämrar planeringsförutsättningar

35. Budgetpropositionen 2009 Regleringar enligt finansieringsprincipen • Införande av barnomsorgspeng from 1 juli 2009 (135 mkr) • Förskola för treåringar from. 1 juli 2010 (220 mkr) • Kompensation för bortfall avgiftsintäkter äldreomsorg pga. höjning av förbehållsbelopp ( 100 mkr) • Rapportskyldighet LSS (15 mkr) • Modersmålsundervisning i finska och jiddisch (16 mkr) • Nationella prov m.m. (56 mkr) • Utökning av nationella vaccinationsprogrammet för barn 150 mkr till 2011 samt 120 mkr framöver

36. Budgetpropositionen 2009 Några övriga satsningar • Satsningar på ökad sysselsättning och fler jobb • Förbättrad integration 920 mkr till propp. om nyanländas etablering • Förbättrad infrastruktur • Satsningar på klimat energi och miljö • Satsning på forskning • Sänkt skatt för pensionärer

37. Budgetpropositionen 2009 • Sänkt lagstadgad arbetsgivaravgift med en procent • Sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar • Reseavdragen höjs med 1000 kr • Ökad träffsäkerhet i LSS- utjämningen

38. . Anslag 48:1 Kommunalekonomisk u t jämning, mkr 2009 2010 2011 Totalt enligt BP 2008 cirkulär 07:44 45 930 45 930 45 930 Regleringar enligt finansieringsprincipen Undervisning asylsökande barn 50 0 0 1 Rapp orteringsskyldighet ej verkställda beslut enl. LSS 23 15 15 1 Modersmål finska & jiddisch 24 16 16 Barnomsorgspeng 135 220 220 Allmän förskola 3 åringar 0 220 440 Höjt förbehållsbelopp avgifter SoL 100 100 100 Nationella ämnesprov åk 3, 5, 9 56 56 56 Övriga regleringar Justering skatteväxling Kalmar 20 20 20 Reglering underskott LSS – 31 0 0 Utjämningsbelopp mellan Danmark och Sverige 58 58 58 Förhöjt grundavdrag 1280 1280 1280 Reseavdrag – 189 – 189 – 189 Totalt enligt detta cirkulär 47 456 47 726 47 946 1 Åtta miljoner avser ersättning för andra halvåret 2008. BUDGETPROPOSTIONEN 2009

39. Budgetpropositionen 2009 – Barn och utbildning • Stärkt pedagogiskt uppdrag till förskolan • Allmän förskola från tre år from. 1 juli 2010. 220 mkr avsättes 2010 samt440 mkr därefter • Till barnomsorgspeng from juli 2009 avsättes 135 mkr 2009 samt 220 mkr from. 2010 • Satsning på matematik, naturvetenskap och teknik i grundskolan. Satsningen sträcker sig under 2009-2011 och omfattar 525 mkr • Skolgång för barn som ska avvisas eller utvisas

40. Budgetpropositionen 2009 Barn och utbildning • Förslag om en reformerad gymnasieskola kommer våren 2009 • Försöksverksamhet med lärlingsplatser fortsätter och utökas med 2000 from läsåret 2009/2010 • Satsning på yrkesutbildning inom gymnasiala vuxenutbildningen. 200 mkr 2009, 400 mkr 2010 samt 600 mkr 2011. De föreslagna medlen avser både utbildning och studiestöd • Yrkeshögskola inrättas och en begränsad utökning görs med 1000 platser på tre år.

41. Budgetpropositionen 2009 Barn och utbildning • Strategi för entreprenörskap utvecklas • En särskild fortbildssatsning med inriktning mot förskolan föreslås med 200 mkr per år under perioden 2009-2011 (förskolelyftet) • Lärarlyftet förlängs • Resurser avsätts till modersmålsundervisning i finska och jiddisch (16 mkr/år)

42. Budgetpropositionen 2009Individ- och familjeomsorg • Till en tydligare och förstärkt tillsyn av socialtjänsten avsättes 30 mkr per år avsättes from. 2009 • 10 mkr anslås till öppna jämförelser inom missbruk- och beroendevård • För kunskapsutveckling inom socialtjänsten anvisas 5 mkr 2009 5 mkr 2010 samt 15 mkr 2011 • Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor • Handlingsplan mot prostitution och människohandel

43. Budgetpropositionen 2009 Integration Regeringen avsätter drygt 2 mdkr under perioden 2009-2011. Bland satsningarna: • 920 mkr per år satsas fr.o.m. år 2010 på att reformera mottagandet av nyanlända. Syftet är att ge individen ett utökat ansvar och starkare drivkrafter för en snabb arbetsmarknadsetablering. • 51 mkr per år tillförs för kompletterande högskoleutbildningar för utländska akademiker under perioden 2009–2011, vilket innebär att dagens nivå nästan fördubblas. • 15 mkr avsätts för validering under 2009–2010. • En försöksverksamhet med kvalificerad rådgivning och stöd för nyanlända på arbetsförmedlingen, s.k. etableringssamtal, inleds. Arbetsförmedlingen får inga extra resurser för detta. • Regeringen vill stödja organiserad vidareflyttning från kommuner med ett högt mottagande till kommuner med tillgång till god arbetsmarknad. För detta ändamål avsätter regeringen 3 mkr som kommunerna kommer att kunna söka från Migrationsverket.

44. Budgetpropositionen 2009 Integration • 12 mkr avsätts under 2009–2011 för uppföljningar och utvärderingar av integrationspolitiken. SCB får ett särskilt uppdrag att påbörja arbetet. • Regeringen avser att genomföra en dialog med frivilligsektorn för att förstärka dess möjligheter att bidra till integrationen med särskilt fokus på introduktionen. • 6 mkr om året avsätts för verksamheter mot rasism och liknande former av intolerans. • 6 mkr avsätts för regeringens initiativ till dialog om förstärkt gemensam värdegrund mellan åren 2009 och 2011. Alla invånare i Sverige, oavsett bakgrund, ska ges möjligheter att delta.

45. Budgetpropositionen 2009Äldreomsorg • Stimulansbidrag till kommuner och landsting fortsätter 2009 • Till införande av förslag enligt Värdighetsutredningen anvisas 30 mkr 2009 90 mkr 2010 samt 80 mkr 2011 • Anhörigstödet förstärks med 15 mkr för 2009 10 mkr 2010 för att utveckla varaktiga stödformer för de anhöriga • Äldreforskning (35 mkr) samt teknik för äldre (22 mkr) stimuleras • Investeringsstödet för särskilt boende fortsätter under 2009 med 500 mkr • Förbehållsbeloppet höjs vilket ger avgiftsminskningar. Detta kompenseras med 100mkr/ år

46. Budgetpropositionen 2009Psykiatriska vården och omsorgen • Den psykiatriska vården och omsorgen stärks med 650 mkr • Fler ska få möjlighet till meningsfull sysselsättning medfinansiering krävs • Ökad tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin • Satsning på utbildning och kompetens för personalen inom vård- och stödverksamheter • Ökad kunskapsspridning för höjd kvalitet • Tvångsvårdslagstiftningen ses över

47. Budgetpropositionen 2009 Hälso- och sjukvården • 650 miljoner, utöver de 250 miljoner som tidigare anvisats, satsas för att förbättra situationen för de människor som drabbas av psykisk sjukdom och ohälsa. • Sjukvårdsmiljarden förlängs. • Ett prestationsrelaterat ersättningssystem införs från år 2010 till de landsting som uppfyller vårdgarantin – en miljard per år avsätts. • 150 miljoner per år erhålls till pneumokockvaccin. • Regeringen föreslår oförändrat läkemedelsanslag

48. Budgetpropositionen 2009Miljö- och energi samt planering • Minskade resurser för klimat- och energiinvesteringar tillkommuner och landsting • Reformerat strandskydd • På att förenkla och utveckla en ny Plan – och bygglag satsas 35 mkr • Nära 33 mkr avsättes till radonsanering • Lägre efterfrågan än förväntat minskar anslag för kommunala hyresgarantier (50mkr)

49. Budgetpropositionen 2009 Arbetsgivarfrågor • Samverkan mellan AF FK och Skatteverket bör öka • Tredje fasen om jobb- och utvecklingsgarantin • Regelverket ändras för nystartjobb

50. Budgetpropositionen 2009 Arbetsgivarfrågor • Översyn av insatser för personer med funktionsnedsättning • FINSAM (finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet) ska utvärderas av Statkontoret