1 / 64

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre. Metod att rita kartan & få kunskap om systemhinder Högskolan i Väst, Trollhättan 25 maj 2011 Ulla Gurner Sveriges Kommuner och Landsting (Stiftelsen Äldrecentrum) 076-762 50 39 ulla.gurner@skl.se. Bättre liv för sjuka äldre 2011.

oralee
Télécharger la présentation

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Metod att rita kartan & få kunskap om systemhinderHögskolan i Väst, Trollhättan 25 maj 2011 Ulla Gurner Sveriges Kommuner och Landsting (Stiftelsen Äldrecentrum) 076-762 50 39 ulla.gurner@skl.se

  2. Bättre liv för sjuka äldre 2011 Utvecklingsledare Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Kvalitetsregister Försöksverksamheter Utvecklingsprocess • Patientsäkerhetsprojektet • E-hälsa • Leda för resultat • Öppna jämförelser • Strukturer för kunskapsutveckling • Säker vård på sjukhus Sammanhållen vård och omsorg

  3. Presentationspunkter • Resultat från tidigare studier • SKLs uppföljning • Intervjuer med äldre multisjuka & anhöriga • Intervjuades syn på vård och omsorg • Sluten-, akut- och öppen specialistvård • Vårdcentralen • Kommunens vård- och omsorg • Reflexioner

  4. Tidigare studier (Stiftelsen Äldrecentrum)ca 200 fall inom två landsting & sju kommuner • Slutenvård och sjukhusets akut och spec inom öppenvård • låg omfattning av geriatrisk vård - övrig vård organiserad efter monodiagnoser • Primärvård • - inte organiserad att samarbeta med slutenvård, specialister, sjukhusets akutmottagning och hemtjänst för att följa, värdera och ompröva • läkemedel och läkemedelshantering, nutritionstillstånd, viktminskning, undernäring, rehabilitering, munhälsa/tandstatus • Hemtjänst • - inte utformad att ta hand om skiftande sammantagna behov i hemmet • om den ges som regel- och tidsbestämda insatser efter produktkatalog utförd av utbytbara vårdbiträden särskilda från husläkare, distriktssköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, dietister, tandhygienister, tandläkare osv • Anhöriga • - tunga insatser som omsorgsgivare och vårdkedjeadministratörer – utan stöd efter behov

  5. Många kontakter i Gävle 2008 7 ggr på sjukhus 149 vårddygn 26 specialistbesök 4 ggr jourverksamhet natt 6 olika läkare på vårdcentral (20 notat i journalen) 20 olika distriktssköterskor och 2 undersköterskor (294 notat) Sjukgymnast (35 notat) Arbetsterapeut (50 notat) Hemtjänsten morgon /kvällsrutiner samt hjälp med dialys 2 gånger per dag Sambo finns till hands dygnet runt och hjälper med allt, utom att äta (huvudansvarig för dialysen i hemmet) Nio diagnoser, bl a diabetes, hjärt-/kärlsjukdomar,artros och njursvikt Har ett amputerat underben och amputerar tå undersökningsperioden 15 olika läkemedel och har undersökningsperioden fått egenvårdsintyg – hustrun delar och ger läkemedel Gävle Dagblad 27 dec 2010 Från rapporten Äldreteam – Vision och verklighet, Äldrecentrum 2010:7

  6. Mycket samverkan….men • Reaktivt (vård & omsorg agerar på risk och händelser) • Låg omfattning av långsiktigt hållbart samarbete där den äldres behov av vård och omsorg följs, värderas och omprövas • Obefintligt definierat samordnande ansvar för individens skiftande helhetsituation

  7. Vård & omsorg enligt Taylor Vård & omsorg enligt Taylor Kundval Vårdval

  8. Uppföljning/utvärdering ägnas oftast • verksamheter – ur ett producentperspektiv • frågeställningar ur ett professionsperspektiv • frågeställningar inom ett lagsystem • sjukdomar/behandling/rehabinsatser/läkemedel/fall/nutrition/sår Delkunskap behövs men måste värderas mot helhetskunskap på individnivå

  9. Rehabilitering/Funktionsträning Tänder/Uppsökande munhälsovård Vårdlots Case Manager Samverkan Mat Dokumentation Vårdval/kundval Gemensamteknik för informationsöverföring Äldre med sammansatta behov Hemtjänst Hjälpmedel Boende Säbo/Kvarbo Anhöriga/ Närstående Läkemedel Sjukhusets slutenvård Vårdplanering Akutmottagning Biståndsbedömning Mångprofessionella team Samhällskostnader Vårdcentral/Husläkarmottagning

  10. När man jobbar med utveckling i stuprör

  11. 264 (299) multisjuka äldre i12 landsting &26 kommuner • Dalarna, Avesta, Falun, Hedemora – 22 pers • Gävleborg, Gävle – 21 pers • Jönköping, Eksjö, Sävsjö, Tranås – 20 pers • Kronoberg, Ljungby, Markaryd, Älmhult – 20 pers • Södermanland, samtliga 9 kommuner – 41 • Stockholm, Tiohundra/Norrtälje – 21 pers • Västerbotten, Skellefteå – 24 pers • Västmanland, Västerås – 20 pers • Västra Götaland, Orust, Uddevalla – 29 pers • Örebro, Örebro – 22 pers • Östergötland, Norrköping – 24 pers • Kalmar, Kalmar, Nybro, Torsås – 35 pers klara31mars

  12. Multisjuklighet-/problematik omfattar många olika hälsotillstånd hur man väljer att mäta och definiera begreppet beror på vilka frågor man vill besvara det handlar om att vara - biologisktåldrad - närafunktionellsviktgräns - beroendeavandra - flerasamtidigahälsoproblem - fleraläkemedel - mångavård- ochomsorgsgivare

  13. Val av ”multisjuka” för att studera systemhinder • många slutenvårdsepisoder och diagnoser • äldre med komplex behovs- och problembild • ställer krav på samarbete mellan • landstingets sluten- och öppenvård • kommunens vård och omsorg • de äldre själva • deras anhörig • fångar en grupp med behov av proaktivt arbetssätt

  14. SKL:s uppföljnings syfte • identifiera systemhinder • hitta systemlösningar som ger den äldre bra vård- och omsorgskvalité • öka den samhällsekonomiska nyttan av de resurser som finns samlade i vård- och omsorgssystemet kring den äldre • utvärdera och vidareutveckla metoden för kontinuerlig användning

  15. Definierad grupp - Multisjuk 75+ (äldre med sammansatta behov och problem) • ska under en tolvmånadersperiod ha vårdats tre eller fler gånger inom sluten sjukhusvård samt under denna tidsperiod haft diagnoser från tre eller fler olika sjukdomsgrupper (ICD-10)

  16. Fångar grupp äldre med sammansatt problematik i olika skeden Behov att bryta reaktiva mönster för samverkan Göra rätt från början

  17. Urvalet • Multisjuk enlig definitionen • – ordinärt boende • – minst 20 pers i varje undersökningsområde • – två undersökningspersoner från varje vårdcentral • – resp område har skött inmatning av data i fyra Webenkäter (inmatningar klara mars 2011) • – undersökningsperiod 18 mån • start sep 2008 • slut okt 2010

  18. Baseras på olika data för perioder om 1.5 år264 (299) multisjuka personer 75+ • Intervjudata • – multisjuka , anhöriga/närstående • Registerdata • – slutenvård, öppenvård och kommunens vård och omsorg • Journaldata • – primärvård • – biståndsbedömningar • – beslut • – beställningar osv samt utförardokumentation • Läkemedelsdata • – intervju med multisjuk om faktiskt läkemedelsintag samt genomgång av läkemedelsdokumentation i journaler • Kostnader för vård, omsorg och närståendestöd

  19. Kostnadsgrupperingar

  20. Områden indelade i kostnadsgrupper

  21. Undersökningspersonerna • Ålder och kön • – 264 personer • – 75-96 år • – 52% kvinnor – medelålder 83 år • – 48% män – medelålder 82 år • – små skillnader mellan kostnadsgrupperna

  22. Undersökningspersonerna • Civilstånd • – 45% änka/änkling, 45% gift/sambo • – små skillnader mellan kostnadsgrupperna • Utbildning • – 68% 6 år i skolan • – små skillnader mellan kostnadsgrupperna • Trygga i boendet • – 20% vill byta bostad

  23. De flesta behöver hjälp Stort hjälpbehov vanligast i högkostnadsgruppen

  24. Drygt 20% har rullstol

  25. Försumbara skillnader i upplevda symptom mellan kostnadsgrupperna

  26. Viktminskning i kilo två senaste år • I snitt 8 kg som minst 2 kg som mest 38 kg

  27. Lika många läkemedel som i Säbo • i genomsnitt har personerna 9,4 olika preparat • mer än hälften tycker att de har problem med läkemedlen • 35 % klarar inte själva att ta sina läkemedel de flesta får hjälp av anhörig • lika mycket läkemedel i olika kostnadsgrupper

  28. Tandproblem vanliga – få har fått munhälsobedömning • 31, 4 % har tandproblem • 60 % har egna tänder i olika kombinationer • 4,2 % har fått en munhälsobedömning • 4,5 % har fått intyg om nödvändig tandvård • 6 % klarar inte sin egen munvård

  29. Går det att arbeta med rehabilitering om den äldre • har problem med sina tänder • äter dåligt • står på olämpliga läkemedel

  30. Intervjuade anhöriga • 233 intervjuade – 67 % kvinnor 33% män • 12% saknar eller vill inte velat att anhörig intervjuas • medelålder 66 år (min 30 – max 90) • 93 av de intervjuade bor tillsammans med den multisjuka • hälften är make/maka och 39 % barn • 81% ger anhörighjälp • 1/3 av dem som ger hjälp är enda hjälpgivare

  31. Andel multisjuka med anhörighjälp

  32. Andel med anhörighjälp i tim per mån

  33. De äldres och anhörigas synpunkter på…. Anhörigstöd Hemsjukvårdsinsatser Läkare öppen spec vård Slutenvården Hemtjänst Vårdcentralen Samarbete vård & omsorg Akutbesök (sjukhuset) Bra Mindre bra Alla är snälla

  34. Synpunkter på slutenvård • Bemötande • – bristande information • – stressad personal • Vård och behandling • – misstag, fel- eller utebliven behandling • – läkemedelslistor saknas, stämmer inte, ordinationer saknas, fel doseringar • Miljö • – maten, trångt, stökigt, högljutt

  35. Synpunkter på akutvård • Vård & behandling • - långa väntetider • obehandlad smärta • - långa tider utan mat och dryck (många diabetiker) • Bemötande • - bristande information • känsla av övergivenhet • Miljö • - hårda och smala sängar, stökigt

  36. Synpunkter på vårdcentral • Bristande tillgänglighet • - Svårt komma fram på telefon, få telefontid och tid för läkarbesök • Dålig kontinuitet • - framför allt på läkarsidan - tvivel på omhändertagandet • Bristande kommunikation • - stressade läkare • korta besök (svårigheter med hörsel och minne) • - läkaren behärskar inte svenska • Bristande helhetssyn och helhetsansvar • får söka för ett problem i taget • får inte besked om prov, undersökningar och uppföljning • måste själv hålla ihop alla kontakter

  37. Synpunkter på hemtjänst • Kontinuitet • - många olika hemtjänstpersonal • kontaktperson saknas • Insatsernas kvalitet • - låg kvalitet - matlagning, städning, personlig omvårdnad • knapp tid för hjälp eller för lite hjälp • personal behärskar inte svenska • personal passar inte tider • Insatser som inte ges • - önskas fönsterputs, storstädning, snöskottning, promenader, socialt innehåll, hjälp till rörelse

  38. Anhöriga delar syn men tar särskilt upp • – för tidiga hemgångar från slutenvården • – bristande information • – anhöriga och äldre lämnas med för stort ansvar • – kommunikationsbrister mellan vård och omsorgsgivare • – brister i ansvar för helheten

  39. Vårddygn inom slutenvård Endast 39 personer har vårdats på geriatriken

  40. För vilka diagnoser

  41. För vilka diagnoser

  42. Antal gånger på akuten Vanligast i högkost- nadsgruppen

  43. Läkarbesök i öppen spec vård

  44. Träffat VC-läkare – 24 hembesök I snitt noterar 4 olika läkare i journalen - max 16

  45. Gånger individen träffat en Dsk på VC I snitt noterar 6 olika dsk i journalen - max 36

  46. Vad söker man för på vårdcentralen

  47. Vad söker man för på vårdcentralen

  48. Antal hembesök av dsk/ssk från VC eller kommun 54 inskrivna i hemsjukvård

  49. Hemtjänst varierar mellan undersökningsområdena

  50. Läkemedel– granskning av 12 apotekare • MONITOR • – för beskrivning och analys av aktuella läkemedel vid tiden för intervju • 18 månaders journalgranskning • – lämpliga läkemedel • – följsamhet • – läkare som följer, värderar, omprövar och håller ihop total mängd förskrivet • – samarbetar förskrivarna Dagens Samhälle Nr 14 2011

More Related