1. ÖPPNA JÄMFÖRELSER Trygghet och säkerhet 2010.

2. Öppna jämförelser – Trygghet och säkerhet 2010 är den tredje rapporten i ordningen med jämförelser på kommunnivå av resultat- och resursindikatorer för arbetet med trygghet och säkerhet som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerar. Rapporterna riktar sig i första hand till kommunledning och ledande tjänstemän i kommunerna. Bakgrund. Uppgifterna bygger på nationell statistik från Social-styrelsen (SoS), MSB, Statistiska Centralbyrån(SCB), Brottsförebyggande rådet (Brå), SOS Alarm och Riks-polisstyrelsen (RPS).

3. En trygg och säker kommun skulle kunna beskrivas som en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås, där kriser hanteras på ett bra sätt för att minimera störningar och där medborgare och politiker har ett säkerhetsmedvetande som i så stor utsträckning som möjligt grundar sig på faktiska förhållanden. En viss del av de olyckor och brott som sker inom en kommuns geografiska område ligger dock helt utanför kommunens möjlighet att påverka. Kommunerna. Nytt för i år är att vi valt att räkna samman vissa indikatorer till två stycken sammanvägda värden. Det ena har som syfte att ge en fingervisning om vilka som är Sveriges tryggaste och säkraste kommuner när det gäller olyckor och brott. Det andra sammanvägda visar vilka kommuner som trots mindre gynnsamma lokala förhållanden har få olyckor och brott, vilket indikerar vilka kommuner som bedriver ett bra trygghets- och säkerhetsarbete.

4. Salem, Habo, Öckerö, Lomma, Nykvarn, Hammarö, Knivsta, Åtvidaberg, Bollebygd, Vellinge, Tjörn, Söderköping, Staffanstorp, Götene och Pajala finns med bland de 20 kommuner som har haft bäst sammanvägt värde hela tiden under dessa tre år. De 20 bästa kommunerna Kommuner med bäst sammanvägt värde. 1. Salem 6. Hammarö 11. Vellinge 16. Orust 2. Habo 7. Knivsta 12. Tjörn 17. Götene 3. Öckerö 8. Mörbylånga 13. Danderyd 18. Pajala 4. Lomma 9. Åtvidaberg 14. Söderköping 19. Vaxholm 5. Nykvarn 10. Bollebygd 15. Staffanstorp 20. Svedala

5. I årets rapport har vi valt att studera trygghets- och säkerhetsarbetet inom tre områden närmare: ›› Skillnad mellan oro och faktisk utsatthet ›› Viktigt med snabb hjälp i akuta situationer ›› Lokal närvaro styr fördelning av resurser Rapporten Det som människor är mest oroliga för är att drabbas av trafik- olyckor, våld/övergrepp samt brand. Stor skillnad mellan hur många som drabbas och i vilket omfattning man oroar sig. Att få hjälp snabbt är främsta förväntningarna. Mätningar an- spänningstider –larmbehandlingstider. Förlarm, s k första- insatsenheter, digital utlarmning förkortar tiden. Flera kostnadsbärare för säkerhetsarbetet (kommun, polis, företag etc.). Tillika uppgifter inom kommunen, räddnings- tjänsten används till mer uppgifter än lagstiftningens minimum.

6. Sammanfattande resultat (Hela riket): • Trots att antalet trafikolyckor med dödlig utgång minskat,har • totala antalet dödsfall i olyckor ökat det senaste decenniet. • Oförändrat antal utvecklade bränder. • Fler våldsbrott – färre stölder. • Kommunen många roller i trygghets- och säkerhetsarbetet • (LSO, LXO, brottsförebyggande arbete). Nya Indikatorer: Kommunens skadekostnader (Skadegörelse tkr per 1000 inv.) Otrygghet och oro (Individer som ibland eller ofta är oroliga att drabbas). Information och utbildning (Andel individer som utbildas i 1:a hjälpen, krishantering, olycksförebyggande arbete). Risk- och sårbarhetsarbete (Antal vsht inom kommunen som genomfört risk- och sårbarhetsanalyser). Hjälp vid nödläge (Larmbehandlingstider för räddningstjänst och ambulans).