1 / 96

Vad s ger vi att vi g r G r vi vad vi s ger att vi g r G r det n gon skillnad

Vad s

onan
Télécharger la présentation

Vad s ger vi att vi g r G r vi vad vi s ger att vi g r G r det n gon skillnad

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    2. Vad sger vi att vi gr Gr vi vad vi sger att vi gr Gr det ngon skillnad

    3. Salutogenes Begriplighet ( Hur, vad och nr gr vi vad med vem och vilka hypoteser har vi om varfr ska gra vad och nr osv ) Hanterbarhet ( Vad krvs av organisationen, individen fr att vi skall kunna gra det vi anser bst ) Meningsfullhet ( Hur vet vi att det vi gr hjlper, feedback )

    6. Fr att metoden skall vara kunskapsbaserad krvs Empirisk definerade mlgruppskriterier Standardiserad utbildning till utvarna Strukturerade interventioner beskrivna i en manual eller handbok Predefinerade krnkomponenter eller rttningslinjer Kontroll av behandlingsintegriten: att praktiken verensstmmer med krnkomponenterna i metoden ( program, intervention, insats eller praktik)

    7. Manualiserad yrkesroll Innovation: Manualens grnser och krnkomponenter diskuteras och ifrgastts. Nya verktyg utvecklas fr att flja och anpassa behandlingen till krnkomponenterna Aktiva Teoretiska diskussioner / hypotesbildning: Manualens teorier metoder diskuteras och hypoteser prvas efter klienternas behov och deras sociala sammanhang. Organisationen str bakom krnkomponenterna i manualen och kan skydda metoden frn att urvattnas eller drifta bort Manualen gr att utvrdera

    9. Mapping Problem to Intervention for Moderate to High Risk Youth

    11. Implementerings processen Underskning hinder och mjligheter. Personal, organisation , vrdgrannar, ekonomi mm ( readiness ) Implementeringsplan Utbildning Handledning/konsultation Utvrdering/addherence Certifiering

    12.

    15. Krnkomponenter i sena familjeinterventioner Framgngsrika familjeinterventioner syftar till att engagera familjen i aktiviteter som frmjar positiva former av familjesammanhllning och engagemang. t ex kommunikationstrning, problemlsning och konflikthantering Risk och hlsofaktorer som har att gra med familjen och den utvecklingsmssiga vergngen frn barndom till ungdomsr (metaanalyser Woolfenden, Williams& Peat 2003)

    16. Effektiva program anvnder sig av interaktiva strategier fr att lra ut frdigheter till frldrar och deras barn som innehller vning och terkoppling De ger hemlxor och hjlper sedan familjen att frfina frdigheter som fungerar och frndra dem som inte fungerar De anvnder sig av familjeinterventioner som frmjar familjens engagemang, samarbetsvilja och vilja att investera i programmet Anledningen till att familjen stannar kvar och engagerar sig i interventionerna r att programmet nr ut till familjen att programmet frmjar ett konsekvent och respektfullt samspel mellan programansvariga och familjen samt att man minimerar praktiska hinder fr deltagande ( tider, transporter mm )

    21. Risk och resurs inventering i livsomrden ( BBIC ) Hlsa Fysisk och psykisk hlsa, t ex sjukdomar, funktionshinder, frebyggande hlsovrd Kost Motion Hlsorisker, t ex olycksfall, missbruk av alkohol och droger Utbildning Fr barn 0-5 r Barnet allmnna inlrning Respons p uppmrksamhet frn vuxna och barn Tal och kommunikation Nyfikenhet och vilja att utforska omgivningen Barnomsorg -trivsel, kamrat- och vuxenkontakter, ev std Fr barn/unga 5 r eller ldre Prestationer och inlrning Skolsituation -trivsel, kamrat- och vuxenkontakter, ev std Lxor och vuxenstd Fritid Arbete/praktik Identitet Sjlvbild Ursprung Familj och sociala relationer Vuxenomsorg Relationer Socialt upptrdande Utseende - kldsel, hygien Kommunikation och upptrdande Knslo- och beteendemssig utveckling Samspel Beteende, inklusive kriminalitet Oro och symtom Utsatthet, te x vld/vergrepp Att klara sig sjlv Dagligt liv frmga att klara dagliga rutiner med hnsyn till lder och mognad Riskhantering x

    29. Riskfaktorer i en utvecklingsmodell

    36. Socialinlrningsteori - Coercion Theory

    37. Socialinlrningsteori-(Coercion Theory) fyra faser FAS 1: -Tidigt lr sig barnet genom gnll, skrik, ignorering, och vgran att lyda, att han kan f sina frldrar att backa och sluta stlla krav -Nr detta hnder om och om igen lr sig barnet ej att samarbeta och lyda

    38. Steg 2 -Barnet brjar skolan och interagerar med barn och vuxna p samma negativa stt -Andra vuxna och barn brjar undvika honom -Hans frldrar undviker ocks honom eftersom han r jobbig -Han lmnas att gra mer och mer som han sjlv vill

    39. Steg3 Den unge brjar vara ute med kompisar som r som han sjlv, saknar sociala frdigheter Han kommer I kontakt med allt fler asociala ungdomar, jmnriga eller ldre Han lr sig allt fler asociala frdigheter

    40. P bakgrund av detta. Brjade forskare studera vilka sorters behandling som r mest effektiv fr att hindra en sdan utveckling.

    41. . lr frldrarna flja upp sina barn lr frldrarna att vara konsekventa som har fungerande uppfostringsmetoder i en stdjande milj

    44. Eskalerande tvingande process -Borsta tnderna -Du mste -Du ska bara var tyst -Du fr indragen veckopeng -Och utegngs frbud -Nej -Hll truten -Djvla idiot -Det skiter vl jag i Brjar sparka och skrik

    45. Tvingande processer innebr att barnet lr sig undvika frldrakrav kritik genom att ka sitt negativa beteende, vilket leder till kade negativa frldrainteraktioner. De negativa responserna frstrker barnets avvikande beteende. Studier visar att en varm och positiv bindning/anknytning mellan frldrar och barn leder till bttre kommunikation och frldrastrategier och mer socialt kompetenta barn (Baumrind 1971). Men det r ocks viktigt att tnka sig att frldrarnas svrigheter uppkommit utifrn att de samspelar med ett barn med ovanligt svrt temperament. Barnet visar f positiva verbala och ickeverbala beteenden (skratt, leenden, entusiasm, etc.) dvs. r mindre responsivt n andra barn. Barnet visar negativa ickeverbala gester, uttryck och toner i rsten i samspelet med bde mamma och pappa. Barnet verkar deprimerat vilket leder till negativa spiraler av dliga interaktioner mellan barn och frldrar. Det finns mnga studier som visar att depression och psykisk ohlsa hos mammor samt kriminalitet och alkoholism hos pappor kar risken fr att barn utvecklar svra utagerande beteenden

    46. Tvingande processer ( inlrd hopplshet ) Fas 1: Trampa vatten Frldrarna uppger att problemen brjade i samband med fdelsen. Spdbarnet skrek mycket och drog sig undan fysisk berring. Frldrarna lyckades inte lugna barnet. Frldrarna hoppades att beteendet skulle mogna bort. Frklaringen stddes av professionella p mdravrdscentraler. Inga speciella insatser gjordes.

    47. Fas 2: Problemen erknns Nr barnet var tre r brjade frldrarna inse att deras barn skiljde sig frn andra. Frldrarna sker efter frklaringar och orsaker, de brjar skuldbelgga sig sjlva. Ofta blir skandet efter orsaker ett led i en coping-process, som innehller problemlsning och emotionell reglering. Frsk med speciell mat, sovtider, rutiner, m.m prvas. Mammorna funderade kring omstndigheterna kring graviditet och frlossning. Frldrarna letar efter orsaker i skolmiljn. De byter dagis/skola i hopp om att hitta lrare som bttre kan hantera barnets behov. Letandet efter orsaker har ocks en funktion av emotionell reglering t.ex. nr frldrarna analyserar sin egen barndom. Speciellt papporna kunde bertta att de haft liknande problem med aggressioner nr de var sm. Fr de flesta blir detta en process dr de reflekterar ver bde inre och yttre orsaker till beteendet. Medvetna om sina egna begrnsningar skapas knslor av skuld. Frldrarna har ofta mnga professionella kontakter och fr dr ytterligare olika frklaringar till barnets beteende.

    48. Fas 3: Inlrd hjlplshet Denna fas prglas av en vergng frn sjlvfrebrelser och desperata frsk att frst och hantera problemen till en knsla av uppgivenhet. Frldrarna prvar det mesta; utegngsfrbud, indragen veckopeng, utskllning och ibland fysisk bestraffning. En del sker hjlp p BuP och socialtjnsten. Dessa anstrngningar kan betecknas som en desperat jakt efter lsningar som gr att de fr svrt att ha tid och ork att hlla fast vid strategier ver tid. Frldrarna beskriver att de knner sig som invaderade och paralyserade av barnets problem. De knner sig som offer och gisslan samt att barnet r ute efter dem. De upplever att det r barnet som styr och kontrollerar familjens liv. Kontrollfrlusten och sjlvfrebrelserna stter igng negativa spiraler av vredesutbrott fysisk bestraffning skuld nger tillbakadragenhet och uppgivande av grnssttning som leder till kat aggressivt beteende hos barnet. Frldrarnas upplevelse av att de har investerat enormt mycket i sitt barn utan att f ngot tillbaka r ngot som frldrarna har svrast att acceptera.

    49. Inlrd hopplshet Hrnstenen i tankarna om inlrd hopplshet r hypotesen att personer som har erfarenheter av att inte ha kontroll ver vad som hnder dem ofta utvecklar motivations-, kognitiva och emotionella underskott. Motivationsunderskottet tar sig uttryck i minskade frsk till frivilliga frndringar. Det kognitiva underskottet visar sig i tron om att det nd inte kommer att fungera och det emotionella underskottet visar sig som depressiva affekter. (Seligman 1975).

    50. Kommunikation- Expressed Emotion Frsvarsinstlld kommunikation Kritik/klander Fientlighet Kontroll verlgsenhet Likgiltighet Stdjande kommunikation Genuint informativt Skande/givande Spontan problemlsning Empati Igenknnande likhet x

    53. En regelbunden systematisk bedmning, dokumentation och en upprepad bedmning av klienter efter insats ger mjlighet att erbjuda insatser som visat sig vara verksamma fr klienter med en liknande livssituation. Den systematiska bedmningen ger mjlighet att reflektera kring resultat vad r bra vad behver frstrkas. Vad r inte bra och hur kan det frbttras. Systematisk bedmning kan ka samarbetet mellan forskning och kliniskt arbete. P nationell niv kan den systematiska bedmningen ge bidrag till nationell statistik ver klienter och insatsers resultat.

    54. socialstyrelsens slutrapport redovisning av regeringsuppdrag 2001-2003 Fr en kunskapsbaserad socialtjnst Standardiserade bedmningsmetoder: Metoder som mter mluppfyllelse ( Klient och behandlare stter upp ml mluppfyllelsen kan fljas upp kvalitativt eller standardiserat ) Formulr som tcker livsomrden ( Behovs analys anvnds till grund fr; utredning, beslut av insats, behandlingsplanering och uppfljning ) Formulr koncentreras till ett srskilt livsomrden ( Klienten tillfrgas mer djupgende om sin situation t ex vardagssituation, familjefunktion ) Formulr som mter klientens upplevelse av insatsen ( om de r njda om de har ftt hjlp )

    55. verktyg Standardiserad metod fr att regelbundet bedma klientens hjlpbehov och situation utifrn klientens uppgifter Formulren skall stlla relevanta frgor som besvaras genom intervjuer, sjlvskattning och observation Vetenskapligt prvade formulr Data br sammanstllas s att man ser resultaten p individ, grupp och verksamhetsniv.

    56. Multipla orsaker till antisocialt beteende. Fljande samband r dokumenterade av olika forskargrupper. Individuella svrigheter: Familjerelationer: Samvaro med avvikande kompisar: Skolsvrigheter: Grannskap och nrsamhlle:

    69. Systemteori ( Bateson, Haley & Weakland 1956 ) Frn mekaniskt, linjrt fokus ( orsak-verkan) till ett perspektiv som frstr orsakssammanhang i form av samtidigt, msesidigt influerande och sammanhngande fenomen. Helheten r strre n summan av delarna Antisocialt beteende r enligt systemteorin en funktion av dynamiska interaktioner mellan element frn hela systemet och mellan systemet och den kringliggande ekologin

    70. En systemisk terapeut utforskar: hur frldrarnas uppfostringsstrategier pverkar barnets beteende hur barnets beteende pverkar frldrarnas beteende Hur frldrarnas frhllande till barnets beteende hnger samman med frldrarnas ktenskapliga frhllande Hur barnets beteenden pverkar omgivningen. Barnets frhllande till skolan Barnets frhllande till jmnriga Barnets frhllande till slktingar

    71. En socialekolog antar att barnets antisociala beteende ocks r influerat av: Miljer och personer som inte kommer i direkt kontakt med barnet. Te x frldrarnas arbetsfrhllande, mediavld mm Ett bredare och talrikare kontextuellt inflytande t ex kan ett barns framgngar i skolan bde bero p samarbetet mellan skola och hem och p hur och vad som undervisas i skolan. T ex kan mammans bristande std till skolans disciplinra tgrder hnga samman med en konflikt mellan henne och hennes man nr det gller uppfostringsstrategier, en tidigare konflikt mellan mamman och skolans personal kan pverka, liksom mammans depressiva symtom etc.

    72. Social inlrningsteori Utgngspunkten r att mnskligt beteende i stort sett r inlrt via socialisering, uppfostran, modellinlrning etc. Det som formar beteendet r fretrdesvis belning av olika beteenden (bestraffning mindre effektivt) Onskade beteenden lyfts inte fram utan negligeras. nskade beteenden synliggrs, stds och frstrks Beteendebeskrivningar r drfr viktiga

    73. IHF Engagemangsfasen Underskningsfasen Beteendefrndringsfasen Generaliseringsfasen (empowerment)

    74. Utrednings och behandlingsprocessen

    78. Teamtrffar Checklistor Vad har hnt Filma teammten/observatr Journal Digital PBI Problembaserad inlrning Skattning av rendetyngd p respektive roll MST cirklar Vem gr vad och p vilken niv Intensitet 1 gng i veckan- Moment Alla skall vara fbereda Internhandledning Checkar av arbetsplan, delml MST analys FFT:s behovshierarki Berm Ponglistor, skolkort Handleda varandra i teamen Coachning Trygg genom att veta vad som skall gras nsta vecka, alla aktrer skall Hur skall informationen frmedlas Flja upp frra veckans interventioner Planera nsta veckas intervention Vilka medel skall vi anvnda? Sammanhangsmarkering utifrn faser samt arbetsplan Vilka hinder finns det, hur frst, hur skall vi ta frbi dessa hinder Hjlp kan du hjlpa mig Sammanfattning av vad vi bestmt Positiva stunder Tecken p framsteg

    79. Samordnaren Detta sger vi idag Samordnarens funktioner Hlso - riskfaktorer inom Livsomrden Multisystemisk analys Analys av sociala frdigheter Arbetsplan Ntverksmte Verktyg fr intern handledning Styrkor/svagheter sammanfattning

    80. Samordnare funktioner i Familjeforum Sammanstller arbetsplan Kallar till mten Kontakter med myndigheter/uppdragsgivare Person som vriga i teamet kan referera till och p s stt hlla sig neutrala i olika interventioner Driver rendet vidare

    81. Samordnares roll i olika faser Engagemangsfas Kontakt med myndigheter Information och erfarenheter Ge bild av hur samarbetet kommer kunna att se ut Underskningsfas Hlla koll p att alla i teamet Kartlggning samlar in information som behvs fr kartlggningen Sammanstlla arbetsplan Beteendefrndrings Ge uppdragsgivare rapporter och generaliseringsfas Intern handledning Praktik och arbete Referensperson

    82. Samordnaren ansvarar fr att fljande grs och diskuteras inom teamet i underskningsfasen Ntverkskarta, genogram (tregenerations), livslinje tillsammans med familjen. Var finns resurserna och var finns hindren fr frndringar och lsningar. Vilka riskfaktorer respektive hlsofaktorer finns det inom olika livsomrden Rita en tidsaxel fr nr och hur tidigare problem bemts. Finns missbruk, psykiska kommor i slkten Vad r frldrarnas och ungdomens teori om sin barn/ungdoms beteende Hur var det i familjen innan problemen brjade Hur kommer det att se ut i familjen nr problemen r lsta Vad har familjen gjort fr lsningsfrsk som fungerat/inte fungerat ( obs undvik att ge lsningsfrlag i underskningsfasen ) x

    83. Risk och resurs inventering i livsomrden (BBIC) Hlsa Fysisk och psykisk hlsa, t ex sjukdomar, funktionshinder, frebyggande hlsovrd Kost Motion Hlsorisker, t ex olycksfall, missbruk av alkohol och droger Utbildning Fr barn 0-5 r Barnet allmnna inlrning Respons p uppmrksamhet frn vuxna och barn Tal och kommunikation Nyfikenhet och vilja att utforska omgivningen Barnomsorg -trivsel, kamrat- och vuxenkontakter, ev std Fr barn/unga 5 r eller ldre Prestationer och inlrning Skolsituation -trivsel, kamrat- och vuxenkontakter, ev std Lxor och vuxenstd Fritid Arbete/praktik identitet Sjlvbild Ursprung Familj och sociala relationer VuxenoImsorg Relationer Socialt upptrdande Utseende - kldsel, hygien Kommunikation och upptrdande Knslo- och beteendemssig utveckling Samspel Beteende, inklusive kriminalitet Oro och symtom Utsatthet, te x vld/vergrepp Att klara sig sjlv Dagligt liv frmga att klara dagliga rutiner med hnsyn till lder och mognad Riskhantering x Andlighet

    86. nio principer fr multisystemisk behandling ( Hengeler ) Det har gjorts en analys av vad det r fr faktorer som frstrker och bevarar problemet och det finns en frstelse fr sambandet mellan problemet och ett socialt kontext (sammanhang). Teamet har underskt resurserna i systemet fr att hitta positiva ingngar till att se det friska som hvstng fr frndring. Ml och medel r utformade s att de kar ansvarsfullt beteende i och omkring familjen Mlen ska vara formulerade i nrvaro och beteendetermer. De ska vara handlingsinriktade. Mlen/medlen ska vara inriktade beteendesekvenser mellan olika system. Mlen/medlen ska vara anpassade till ungdomens/barnets lder och utveckling Mlen och medlen ska vara utformade s att de krver dagliga anstrngningar frn familjemedlemmar Ml och medel ska utvrderas ur olika perspektiv skola/familj/ungdom/syskon/fritid Behandlingsinsatserna ska inte gra familjen beroende av behandlarna eller behandlingen. x

    87. Sociala interaktioner och frdigheter. Hur ser ungdomens; stt att knyta relationer ut? Har ungdomen svrt att ta initiativ till interaktioner med andra ungdomar? Hur kommer man med i en kamratgrupp osv. kommunikationsfrdigheter ut? Hur stller man frgor fr att f igng ett samtal? Hur berttar man om sig sjlv och frdjupar vnskap? samarbetsfrmga ut? Hur r ungdomens frmga till samarbete, balansera att ge och ta? problem och konfliktlsnings frmga ut? x Social skills training (Le Croy 1994)

    88. Arbetsplan Behandlingssamordnaren formulerar en arbetsplan dr alla aktrers (ungdomens, frldrarnas, ev. syskons, skolans, socialfrvaltningens) ml ( lngsiktiga ) finns med och vad som skulle vara ett frsta tecken p att mlet gr mot uppfyllelse. (kortsiktiga ml) Vidare beskrivs i arbetsplanen vem som gr vad och hur ofta behandlarna trffar familjen och ungdomen/barnet. x

    89. Uppstartsmte Nr underskningsfasen avslutas kallas till ett uppstartsmte dr alla aktrer trffas fr att g igenom arbetsplanen. Behandlingssamordnaren hller mtet och lter var och en utrycka vad som talar fr att mlen i arbetsplanen kommer g mot uppfyllelse. Vidare gr man igenom vilken oro som finns och vad som kan hindra mlen frn att g mot uppfyllelse. Tider fr uppfljningsmten grs upp. Alla informeras om rtten att kalla in krismte Frgor om sekretess och informations utbyte diskuteras och bestms. Det optimala r om familjen godknner att de professionella systemen kan prata med varandra om stdet till ungdomen/barnet och familjen.

    90. Verktyg i rollen som intern handledare Problematisera! Arbetsplanen utg alltid frn den. Vad str? Vilka ml finns? Vilka medel? Har ml uppfyllts p vg att uppfyllas? Om inte varfr? Nr ett ml inte uppntts r det antingen fel p mlet eller p medlet eller bda delarna. Vad kan gras annorlunda? Alla frndringar skall skrivas in i arbetsplanen Hur ser fldesschema fr informationen ut? Kan det se olika ut?

    91. Olika domner Produktionsdomn Den domn dr frgor som hrrr uppdragsgivare, ledning hr hemma Behandlingsdomn - Den domn dr frgor som hrrr teamets ml och medel insatser hr hemma Etisk domn Den domn dr frgor om insats/intervention r berttigad utifrn den egna arbetsplatsen policy ideologier hr hemma

    92. Verktyg i rollen som intern handledare Domnmedvetenhet mnga oklarheter kan frtydligas genom domnmedvetenhet. I vilken domn hr problemet hemma? Vem ger problemet? Var finns svaret lsningen p problemet? Frsker vi lsa problemet i fel domn? (Till exempel anvnder vi medel i behandlingsdomnen fr att kompensera problem som br lyftas till produktionsdomnen?)

    93. Verktyg i rollen som intern handledare Frgor Varfr? Vad r problemet? Utforskande frgor fr att klargra och tolka vad som sgs. Frga efter exempel och konkretisera Frga efter antaganden och frestllningar - hur tnker duhur gr duvad menar duvad ser du. Ledande frgor - frgor fr att bevisa antaganden eller frestllningar. Frga efter konsekvenser av ett antagande Ge exempel p en hypotetisk situation - om det r som du tror, vad skulle hnda om Samordnarens ansvar r att alla team medlemmarnas tillfrgas kring rendet Dagordning till varje team trff (kolla UO:s anteckningar) Teamtrff infr uppfljningsmte? (Frn Sokrautiska metoden)

    95. Svrigheter och styrkor Svrigheter Att behlla utanfrperspektivet Att utmana utan att provocera Att ha srstllning mot kolleger Stressdumpning hur skyddas samordnaren frn allt fr mycket information? Att g in och vikariera i andra team roller skall ej gras Att f auktoritet av gruppen fr att kunna hlla bde struktur och process

    96. Vanliga misstag Utgr inte frn arbetsplanen Ingen problematisering det blir en lgesrapport Inte tillrckligt utforskande tolkar svar istllet fr frtydligande genom frgor Vill hitta snabba lsningar Fr mycket samfrstnd med teamet tappar srstllningen; blir en del av systemet Utmanar inte teamet i deras frestllningar x

    97. Sammanfattning Systemteori behandlare blir en del av systemet Samordnaren r en person som str utanfr systemet men med inblick i det Samordnaren kan ha olika roller i olika delar av insats En arbetsplan i nrvarotermer ml och medel - blir samordnarens (och teamets) viktigaste kompass i arbetet

More Related