Finansiell stabilitet

1. Finansiell stabilitet 26 maj 2014 Louise Oscarius och Dilan Ölcer

2. Översikt • Introduktion till Riksbanken • Vad är det finansiella systemet? • Vad gör Riksbanken för att värna den finansiella stabiliteten? • Vad gör Riksbanken i en kris?

3. Översikt • Introduktion till Riksbanken • Vad är det finansiella systemet? • Vad gör Riksbanken för att värna den finansiella stabiliteten? • Vad gör Riksbanken i en kris?

4. Riksbanken är en självständig myndighet under Riksdagen Riksdag Regeringen Riksbanken Finans- departementet Riksgälden Finans- inspektionen

5. Riksbankens uppgifter enligt Riksbankslagen Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende

6. Riksbanken ska ”främja ett säkert och effektivt betalningsväsende” Ansvarar för sedlar och mynt Övervakar det finansiella systemet Sköter betalnings- systemet RIX Krishantering

7. Översikt • Introduktion till Riksbanken • Vad är det finansiella systemet? • Vad gör Riksbanken för att värna den finansiella stabiliteten? • Vad gör Riksbanken i en kris?

8. Det finansiella systemet är centralt i samhället Hushåll Mataffär Arbetsgivaren Hushållets bank Mataffärens Bank Arbetsgivarens Bank Betalnings- systemet Marknads platser Handel och riskhantering 500 miljarder kronor per dag Andra banker och finansiella aktörer i och utanför Sverige

9. Aktörer i det finansiella systemet Hushållet Mataffär Arbetsgivaren Hushållets bank Mataffärens Bank Arbetsgivarens Bank Betalnings- systemet Marknads platser Handel och riskhantering Andra banker och finansiella aktörer i och utanför Sverige

10. Det finansiella systemets grundfunktioner Omvandla sparande till investering Förmedla betalningar Hantera risk

11. Det finansiella systemets grundfunktioner Riksbankens definition av finansiell stabilitet ”Det finansiella systemet kan upprätthålla sina grundläggande funktioner och ha motståndskraft mot störningar som hotar dessa funktioner.” Omvandla sparande till investering Förmedla betalningar Hantera risk

12. Varför är banker så viktiga i det finansiella systemet? Utlåning –betalas tillbaka på lång sikt Sparande – kan tas ut när som helst Bank • Förmedlar betalningar • Omvandlar sparande till investeringar • Hanterar risk Likviditetsrisk Kreditrisk

13. Risker i det finansiella systemet Bank Finansiell aktör Marknadsrisk Finansiell aktör Bank Företag Bank Risk för extern turbulens Spridningsrisk Likviditetsrisk Kreditrisk

14. Banker är inte vanliga företag Egenskaper Konsekvens Policyrespons Systemviktighet En ”vanlig” konkurs skulle få stora negativa effekter Särskild reglering Sårbarhet Särskild tillsyn Smittsamhet Behov av särskild obeståndsprocess

15. Finanskriser har stora samhällsekonomiska kostnader Konceptuell skiss BNP BNP-nivå Trend Kris Trend efter kris Tid Källa: Riksbanken, Independent Commission on Banking

16. Översikt • Introduktion till Riksbanken • Vad är det finansiella systemet? • Vad gör Riksbanken för att värna den finansiella stabiliteten? • Vad gör Riksbanken i en kris?

17. Huvuddragen i Riksbankens arbete med finansiell stabilitet Analyserar finansiella systemet och varnar för risker Ger förslag och rekommendationer Arbetar internationellt för bättre reglering Håller beredskap för krishantering

18. Stabilitetsanalys – vad ingår? Makroekonomisk utveckling Finansiella marknader Bankernas låntagare Bankkoncerner Finansiell infrastruktur

19. Bankernas låntagare:Bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning Anm. Skuldkvoten definieras som skulder i relation till disponibla inkomster. Källor: SCB och Riksbanken

20. Rekommendationer • Baserade på risker • Mot banker för att stärka deras motståndskraft

21. Internationellt arbete för bättre reglering Financial Stability Board Bank for international settlements (BIS) EU Nordisk-baltiskt samarbete Svensk lagstiftningsprocess Initiativ

22. Översikt • Introduktion till Riksbanken • Vad är det finansiella systemet? • Vad gör Riksbanken för att värna den finansiella stabiliteten? • Vad gör Riksbanken i en kris?

23. Krishantering Fotograf: Cate Gillion/The Guardian

24. Verktyg i en finansiell kris • Olika möjligheter att snabbt tillföra likviditet • Lån och valutareserv • Lån mot säkerheter/liten risk för förluster • Centralbanken: ”Lenderof last resort”

25. Vad gör andra myndigheter? Finansinspektionen – supervisoryauthority • Finansdepartementet • Ansvarig för ramverket för finansiell stabilitet • Ordförande stabilitetsrådet • Finansinspektionen • Övervakning av finansiella institut • Ansvar för makrotillsyn i Sverige • Riksgälden • Ansvar för svenska statsskulden • Bankstöd: kapitaltillförsel och garantiprogram

26. Sammanfattning • I Riksbankens uppgift att främja den finansiella stabiliteten ingår att • Ge ut sedlar och mynt • Se till att ett centralt och effektivt betalningssystem finns • Inhämta, sammanställa och sprida information • Analysera och övervaka utvecklingen • Påverka det finansiella regelverket • Förebygga hot • Hantera kriser om de uppstår

27. Läs gärna mer på www.riksbank.se eller kontakta oss på louise.oscarius@riksbank.se dilan.olcer@riksbank.se

28. EXTRA

29. Hushållens skuldsättning

30. Den aggregerade skuldkvoten är hög Procent Källa: SCB

31. Skuldkvoter för enbart skuldsatta hushåll är högre Procent Källor: SCB och Riksbanken

32. Skuldkvoter för hushåll med bolån är ännu högre Procent Källor: SCB och Riksbanken

33. Skuldkvoter för hushåll med nya bolån är högst Procent Källa: SCB, Finansinspektionen och Riksbanken

34. Skuldkvoter för skuldsatta individer i olika inkomstgrupper

35. Fyra av tio individer med bolån minskar inte sina skulder Procentandelar Källa: Riksbanken

36. Rekommendationer

37. Några av de senaste rekommendationerna från Riksbanken • Riskviktsgolvet för svenska bolån bör höjas. • De svenska storbankerna bör säkerställa att de har en kärnprimärkapitalrelation på minst 12 procent den 1 januari 2015. • De svenska storbankerna bör redovisa sin bruttosoliditet minst en gång per kvartal. • De svenska storbankerna bör fortsätta att minska sina strukturella likviditetsrisker och närma sig miniminivån på 100 procent i Net StableFundingRatio (NSFR). • De svenska storbankerna bör redovisa sin Net StableFundingRatio (NSFR) minst en gång per kvartal. • De svenska storbankerna bör redovisa sin LiquidityCoverageRatio (LCR) i svenska kronor minst en gång per kvartal.

38. EXTRA

39. Finanskriser

40. FinanskriseriNorden/Baltikum sen 90-talet Globalakrisen 2007- Finland 1991-95 Norway 1991-93 Estonia 1992-94 Latvia 1995-96 Sweden 1991-95 Lithuania 1995-96

41. Två kriser - en inhemsk och en utländskTillväxten i omvärlden och i Sverige Anm. Årlig procentuell förändring. Källor: IMF, SCB och Riksbanken

42. Statistik 90-talskrisen • Kostnad för staten: • 4% av BNP • Budgetunderskottet: • Sköt upp till 13% av BNP -> drastiska nedskärningar i välfärdsstaten. • BNP: • Sjönk totalt 6 %. • Arbetslöshet: • Vände på 13% av arbetskraften • Stora permanenta försluster i företagssektorn… ….men också en möjlighet för företag att växa

43. Kostnadförfinanskriserpå 90-talet Källa: Laeven, L. & F. Valencia (2008), ”Systemic Banking Crises: A New Database” IMF Working Paper

44. … och från förra finanskrisen - = no comparable data Källa: Eurostat, Laeven, L. & F. Valencia (2010), ”Resolution ofBankingCrises: The Good, the Bad, and the Ugly”, IMF Working Paper

45. Den globala finanskrisen 2008 - Sverige • Svenska banker utsatta för spridningsrisk • Minimera kriseffekter • Riksbankens och andra myndigheters agerande

46. Ett svenskt perspektiv på finanskrisen Island i kris Recession i Baltikum Global finanskris STOPPA SPRIDNINGEN

47. Varför oroliga för spridningsrisker? • Sårbarheter i det svenska banksystemet • Utländska tillgångar • Beroende av internationella kapitalmarknader för finansiering • Exponerade mot Baltikum

48. Svenska banker är de facto Nordisk-Baltiska Svenska bankers marknadsandel i Norden/Baltikum, 2009 Finland: 39 % Norway: 16 % Sweden: 75 % Estonia: 81 % Latvia: 53 % Denmark: 15 % Lithuania: 62 % Källor: Bankernas resultatrapporter, Riksbanken

49. Riksbankens och andra centralbankers stöd under krisenBalansomslutning, procent av BNP Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Office for National Statistics, SCB samtrespektivecentralbank

50. Krisen drabbade Sverige i september 2008 • Utländsk efterfrågan på svenska säkerställda obligationer kollapsade • Brist på certifikat i svenska kronor