Makroekonomi I - kort sammanfattning -

1. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2011, Jonas Lagerström MakroekonomiI - kort sammanfattning - It’s the economy, STUPID! Bill Clinton

2. Östeuropa 1992 Östeuropa 2002 • Producerar vi mycket eller lite? • Spenderar vi mycket eller lite? • Har vi höga eller låga inkomster? Bruttonationalprodukten (BNP) mäter marknadsvärdet av alla slutgiltiga varor och tjänster som produceras inom ett land under en given period (ett år).

3. Att mäta BNP Tre olika sätt att mäta ger exakt samma resultat • Från produktionssidan • summeravärdet av alla slutgiltiga varor och tjänster som produceras inom landet under en viss period (1 år). • alternativt: summera alla förädlingsvärden som skapats inom landet under en viss period (1 år). • Från utgiftssidan • summera utgifterna på alla slutgiltiga varor och tjänster som produceras inom landet under en viss period (1 år). • Från inkomstsidan • summera alla inkomster inom landet under en viss period (1 år).

4. Att mäta BNP Tre olika sätt att mäta ger exakt samma resultat

5. Bruttonationalprodukten Kritisera och försvara! • BNP fångar enbart produktionen som sker på marknaden och tar inte hänsyn till vad, hur eller åtvem vi producerar. • BNP per capitasäger mer om levnadsstandarden. • Real BNP visar vad som skulle ha hänt med BNP om priserna inte hade förändrats, medan nominell BNP är BNP i aktuella årets priser. • Ekonomisk tillväxt är en ökning av real BNP. Mätfelen spelar mindre roll här. • Human Development Index (HDI) är ett bredare men mer godtyckligt mått.

6. Rel. arbetslöshetstalet = Antalet arbetslösa Antalet i arbetskraften Rel. sysselsättningstalet = Antalet sysselsatta Befolkning i åldern 15-65 Arbetskraftsandelen = Antalet i arbetskraften Befolkning i åldern 15-65  100  100  100 Läget på arbetsmarknaden Tre olika mått Sysselsatta (om minst 1 timme jobb under mätveckan) Arbetslösa (om inget jobb men söker jobb) Utanför arbetskraften

7. Förändringar i allmänna prisnivån Prisindex, inflation och deflation • Prisindex visar vad det kostar att köpa en korg med varor och tjänster i ett år jämfört med samma korg i ett annat år. • Välj en korg som är typisk för konsumenter (KPI), producenter (PPI) eller valfri annan grupp. • Inflation är om KPI stiger över tiden, deflation om den sjunker. • Men tänkbara problem: Substitutionsbias, nya varor, förbättrad kvalitet.

8. Gåta nummer ett Varför pekar den långsiktiga trenden i BNP uppåt? • Enorm ekonomisk utveckling i världen sedan WWII. • Små skillnader i tillväxt räddar liv: 70-regeln.

9. Ekonomisk tillväxt Produktiviteten hos varje arbetare avgörande • Den aggregerade produktionsfunktion visar hur BNP beror på vilka faktorer som används i produktionen: • Finländaren är rik ty varje arbetare kan (tack vare mycket fysiskt kapital, humankapital och teknologi) producera mycket. • Ekonomisk tillväxt fås genom att investera (smart) i fysiskt kapital och öka humankapitalet och teknologin i landet.

10. Investeringar i fysisk kapital Sparandet är lika stort som investeringarna • Stort sparande (asiatiska tigrarna) möjliggör stora investeringar. • Viktigt med en finansiell marknad där priset på ett lån (räntan) avgör om du ska investera eller inte. • Budgetunderskott hos den offentliga sektorn tränger ut privata investeringar. • Kapitalinflöde från utlandet gör att vi kan investera mer än det vårt nationella sparade. • Se till att det lönar sig att spara och investera: inflation, politiskt kaos, korruption.

11. Sparande ≡ Investeringar Sparandet är alltid lika stort som investeringarna

12. Marknaden för lånade medel Sparare möter låntagare Pris på lånet (ränta) 8 Utbud på lån 6 4 Efterfråga på lån 2 Vad? Hur? Åt vem? 0 2000 500 1500 1000 Statlig ingrepp? Miljarder euro

13. Sparare möter låntagare Problem och lösningar på den finansiella marknaden? • Stora transaktionskostnader: Svårt att hitta varandra, förhandla om villkor, skriva och upprätthålla kontrakt. • Stor risk: Framtiden är osäker och vi ogillar risk (riskavers om du tackar nej till att singla slant om 100 euro). • Spararen kan inte omvandla sitt sparande till kontanter (låg likviditet) vid nya behov. • Finansiella sektorn har metoder som sänkertransaktionskostnader, minskarrisken och ökarlikviditeten – men även delansvarig för dagens lågkonjunktur.

14. Den finansiella marknaden Finansiell ekonomi I drar igång 16 januari • På finansiella marknaden avgörs VAD,HUR,ÅTVEM när det gäller sparande och investeringar. • För dig som sparar: Hur ska du spara för att få högst avkastning till lägsta möjliga risk? • För dig som investerar: Hur ska du få ihop pengarna på smartaste sätt? • Spararen och låntagaren har många olika finansiella tillgångar: Lån, obligationer, aktieroch dessutom fysiska tillgångar (tavlor, fastigheter, serietidningar). Så hur spara respektive finansiera?

15. Optimal portföljvalsteori Sparande till högst avkastning till lägsta möjliga risk • Förutom finansiella tillgångar finns fysiska tillgångar (tavlor, guld, lägenhet, serietidningar). • Sparare vill ha hög avkastning, lågriskoch höglikviditet – men tillgångar har aldrig alla egenskaper samtidigt. Så hur ska du spara? • Med hjälp av statistiska metoder kan du skapa en portfölj som ger maximal förväntad avkastning till lägsta möjliga risk. • Gyllene regel: Lägg inte alla ägg i samma korg! Köp ej aktier i företaget där du jobbar och bo ej på kontoret.

16. Marknader för finansiella tillgångar Exempel: Marknaden för aktier • På en effektiv marknad kan ingen få det bättre utan att göra det sämre för någon annan. • Alla kassaköer på CityMarket är lika långa och om en ny kassa öppnas (nyheter) strömmar folk dit direkt. Finns inte mycket du kan göra för att komma hem snabbare. • Aktiemarknaden är effektiv! • Priset på Nokia-aktien speglar all tillgänglig information (fundamenta) och du kan alltså inte lyckas bättre än marknaden i stort. • Aktiemarknaden är inte effektiv! • Aktörer på marknaden handlar irrationellt utifrån vad andra gör (flockbeteende) eller vad man gjort tidigare (behåller aktier som gått dåligt) – och du kan därför lyckas bättre än marknaden i stort.

17. Aktiemarknaden Två olika synsätt: Är marknaden effektiv? • Teknisk analys: Metoder att utifrån historiska mönster förutspå framtida pris och slå marknaden. • Random walk: Förändringar i aktiepriset baseras enbart på nyheter och kan därför inte förutspås. Marknaden ofta effektiv, men insiders kan slå index och småföretagareffekt, januarieffekt och veckodagseffekter visar att effektiviteten inte är fullständig.

18. Satsningar på humankapital Generell och yrkesspecifik utbildning 102 procents marginalskatt 1976 • Länder som är rika har historiskt storsatsat på utbildning (Asien). • Vilken utbildning funkar? • Central uppgift för den offentliga sektorn. • Finns ekonomiska incitament att utbilda sig?

19. Satsningar på teknologisk utveckling 67-åriga yrkesutbildade gubbar med svarv vassare idag • Vetenskap och hur den omsätts i produkter (research and development, R&D). • Finansieras ofta av staten (kollektiv vara), men patent gör att företag satsar på forskning. • Viktigt med äganderätt som skyddas av ett stabilträttsväsende utan överdrivna politiska ingrepp (pristak, skatter, subventioner). Nobelpristagare över världen

20. Så varför har vi haft tillväxt? Growth accounting

21. Växer fattiga i kapp de rika? Konvergenshypotesen • Konvergenshypotesen säger att fattiga länder växer snabbare än rika länder (ty kan kopiera deras framsteg), men har inte stämt under efterkrigstiden. • Men fattiga länder växer snabbare än rika länder som i övrigt är likadana (ceteris paribus; betingad konvergens)