SlideServe
Menu
Préférences
© SlideServe · v2026

Inre energi vid kemiska reaktioner

rafiki avatar
18 diapositives · 546 Views · Oct 23, 2014

Inre energi vid kemiska reaktioner. Utan förändringar av N (inga kemiska reaktioner, ingen diffusion) gäller:. vid N, S konstant. Vid kemiska reaktioner (vi anta K olika substanser) måste beroendet av U på antalet av atomer och molekyler av varje substans tas i hänsyn:. m i kallas

Inre energi vid kemiska reaktioner - slide 1
01 / 18Inre energi vid kemiska reaktioner
1 / 17

Télécharger la présentation

Inre energi vid kemiska reaktioner
Une image / un lien ci-dessous est fourni (tel quel) pour télécharger la présentation

Politique de téléchargement : le contenu du site vous est fourni TEL QUEL pour votre information et votre usage personnel ; il ne peut être vendu, concédé sous licence ni partagé sur d’autres sites sans l’accord de son auteur.Le contenu vous est fourni TEL QUEL, pour votre information et votre usage personnel uniquement. Téléchargez la présentation en cliquant sur ce lien. Lors du téléchargement, si vous ne parvenez pas à télécharger une présentation, l’éditeur a peut-être supprimé le fichier de son serveur.Pendant le téléchargement, si vous ne parvenez pas à obtenir une présentation, le fichier a peut-être été supprimé par l’éditeur.

F I N

Plus de contenu associé

Transcription de la présentation
  1. Inre energi vid kemiska reaktioner Utan förändringaravN (inga kemiska reaktioner, ingen diffusion) gäller: vid N, S konstant Vid kemiska reaktioner (vi anta K olika substanser) måsteberoendet avUpåantaletav atomer ochmolekylerav varje substans tas i hänsyn: mi kallas kemisk potential

  2. Sammanfattning

  3. Gibbs energi vid kemiska reaktioner Vid konstant tryck och konstant temperatur Vid konstant tryckoch konstanttemperaturär ändringen av Gibbsenerginbara beroendeavkemiska potentialet. Vid kemisk jämnvikt är Gibbsenergin minimalt vid definierade P och T.

  4. Från G till H Vid konstant temperatur gäller: Gibbs-Helmholtz Equation

  5. Reala gaser Iideala gaserhar partikleringen volymochinga dragningskraftermot varandra. I reala gaser har vi gasvolymen + egenvolym av molekyler. Egenvolymen av n gaspartikler är Nb Ju flera partikler per volym, desto flera “grannar” har dem och desto mindre blir potentiella energin på grund av interaktioner som beror av -N/V . För det finns N partikler gäller

  6. corr corr Korrektion för att komma till beteendet av ideala gasen. Tryckminskning på grund av dragningskraften Van der Waals equation för reala gaser Vid b=0 (ingen egenvolym) och a=0 inga dragningskrafter blir den ideala gasequationen

  7. Vad följer från detta ? Vid hög T:P och V dominerar (om man inte ha extrema förhållanden),Nb och N/V liten Pärproportional 1/V Vid låg T:Vid stor Vkan man försumma aN2/V2 och Nb, Pärproportional 1/V Vidliten V är V-Nb liten, P sjunker med stigande volym I mellanregion ?

  8. Van der Waals - isotermer Isotermer: Linier i P-V diagramm med konstant temperatur nära idealgas T Här ökar volym med tryck !

  9. Bildning av 2 faser Systemetundvikar den paradoxa situationen genom attbilder 2 faser: - en med hög volym per partikel - gas -och en ed låg volym per partikel - vätska De är koexistenta på ett visst tryck - vilket ? Gas Vätska

  10. Direkt övergångA  B: Röda och blåa ytan har samma storlek: Arbetet af gasen är detsamma det gjorde vid att följa vdW-isotermen Koexistens A-B linjen kallas konnod ÖvergångC  D: Direkt övergångarbetsmässigt nackdelaktigt ÖvergångE  F: Direkt övergångarbetsmässig fördelaktigt, men p sjunker med växande V, sytemet kan stannna kvar där:sjudför- dröjning

  11. Stabilitet Stabil Metastabil (underkyld ånga) Instabil (spontant 2 faser) Stabil Metastabil (sjudfördröjning)

  12. Geysir Strokkur på Island Schema av en geysir

  13. Kritiska punkten 1 fas Terrasspunkti van der Waals -isotermen kallas förkritiska punkten. Vidhögre temperatur kan gaseninte transformeras tillvätska. Kritisk punkt 2 faser

  14. Beräkning av kritiska volymen 1 2 Dividera 1 genom 2

  15. Beräkning av kritiska temperaturen 1

  16. Beräkning av kritiska trycket I keminräknar man ofta mednochRistället av kochNoch med andra molara konstanter a’ och b’

  17. Latent värme Vidsmältningochförångningav substanser tillförsvärmeutan at temperaturen höjas. Detta värme betecknas somlatent värme. För dessa ärreversibla processer, gäller:

  18. Beroende av ångtryck av temperaturen För att ren ånga och ren vätska är i jämnvikt vid definierad T och P Längs förångningskurvan: Ånga Förångningsvärmen (Vätskevolym försummas) Molara förångnings- värmen Vätska Ångtryckskurvan av en rensubstans Clausius-Clapeyronequationen