1 / 16

BMI = Body Mass Index

BMI = Body Mass Index. Relativ kroppsvikt i förhållande till längden Kroppsvikten divideras med längden i kvadrat Exempel: Vikt 65 kg Längd 167 cm BMI = 65 kg / 1,67 x 1,67 m = 24,0 kg/m 2. Klassifikation av fetma enligt BMI. < 18,5 Undervikt 18,5 - 24,9 Normalvikt 25 - 29,9 Övervikt

ronna
Télécharger la présentation

BMI = Body Mass Index

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. BMI = Body Mass Index • Relativ kroppsvikt i förhållande till längden • Kroppsvikten divideras med längden i kvadrat • Exempel: • Vikt 65 kg • Längd 167 cm • BMI = 65 kg / 1,67 x 1,67 m = 24,0 kg/m2

  2. Klassifikation av fetmaenligt BMI < 18,5 Undervikt 18,5 - 24,9 Normalvikt 25 - 29,9 Övervikt > 30 Fetma > 35 Fetma Grad II > 40 Fetma Grad III

  3. Risk BMI Definitionen av fetma grundas på studier av riskerna för olika fetmarelaterade sjukdomar

  4. Övervikt ökar risken för Diabetes Mellitus Typ 2 RR för DM2 100 93.2 80 60 54.0 40.3 40 27.6 20 15.8 8.1 5.0 4.3 2.9 1.0 0 <22 22.0–22.9 23.0–23.9 24.0–24.9 25.0–26.9 27.0–28.9 29.0–30.9 31.0–32.9 33.0–34.9 35 BMI (kg/m2) Colditz et al. Ann Intern Med 1995; 122: 481-6

  5. Midjemåttet en oberoende riskfaktor • Mäts med måttband mitt emellan nedersta revbensbågen och höftkammen • Kvinnor • >80 cm ökad risk • >88 cm kraftigt ökad risk • Män • >94 cm ökad risk • >102 cm kraftigt ökad risk

  6. Vad avgör hur mycket vi väger? IN UT

  7. Vad avgör hur mycket vi väger? Arv Smak Rörelsehinder Tröst Tid IN UT Läkemedel Ekonomi Stillasittande Sociala faktorer Stress

  8. Neurotransmittorer påverkar aptit och mättnad Aktivering av: • Serotonin (5-HT-2C) • Noradrenalin (a1) • Dopamin (D2) • Histamin (H1) Minskat ätande

  9. Effekter på Mättnadsreglering (Serotonin, Histamin, Dopamin) Törst – söta kaloririka drycker (Antikolinerg effekt) Sjukdomsrelaterade livsstilsfaktorer Inaktivitet Bristande struktur på tillvaron Alkohol? Läkemedelsutlöst viktökningMekanismer?

  10. Behandling – KOST • Bättre mättnadskänsla - lägre energiintag • Måltidsordning • Tallriksmodellen • Undvika ”tomma” kalorier - drycker, godis IN UT

  11. TALLRIKSMODELLEN 1/4 Bröd Ris Potatis Pasta 1/2 Frukt Grönsaker Kött Fisk Ägg Ost 1/4

  12. Dryck Kcal/ dl Light läsk 1-3 Vanlig läsk 35-45 Lättmjölk 38 Standardmjölk 60 Apelsinjuice 48 Nyponsoppa 49 Milkshake (McD) 119 Starköl 47 Vin rött 78 Vin vitt, torrt 67 Kaloriinnehåll

  13. 2400 kcal 1800 kcal Näringsvärde

  14. Viktökning - Prevention? • Ökad medvetenhet – information vid insättande (kost - motion - livsstil) • Regelbunden viktkontroll • Följ metabola parametrar regelbundet oavsett medicinering • Matkultur inom vården? • Preparatval?

More Related