Miljöhälsorapport 2005

1. Miljöhälsorapport 2005 Miljöhälsorapport 2005

2. MHR 2005 Bakgrund och syfte • Uppföljning och beskrivning av den miljörelaterade ohälsan i Sverige. • Underlag för prioriteringar och beslut inom miljö- och folkhälsoområdet. • En del av uppföljningen, utvärderingen och revideringen av de nationella miljömålen. • Bidra med dataunderlag för miljöhälsoindikatorer.

3. MHR 2005 Barns miljö och hälsa, en nationell enkätstudie • Miljöhälsoenkät till föräldrar med barn i åldern 8 månader, 4 år och 12 år, i hela landet • Urvalet var jämt fördelat i landets 21 län + förstärkt i 10 län • Utskick av formulär fördelat över år 2003 • Ca 40 000 fick formuläret, ungefär 30 000 svarade – 71% svarsfrekvens

4. MHR 2005 Miljöhälsorapport 2005 – innehåll Barns hälsa i dagen samhälle Skillnader mellan barn och vuxna Sjukdomar och rapporterad livskvalitet Påverkan på foster, nerv- och hormonsystem Cancer Allergi Miljöfaktorer – exponering Inne – ”inneluften”, radon, tobaksrök Ute – ”uteluften”, UV, EMF Buller – ute och inne Metaller och organiska ämnen

5. MHR 2005 Ca 27 respektive 29 % av de 4- och 12-åriga barnen hade någon form av pågående allergisjukdom

6. MHR 2005 Mindre besvär efter exponering för pälsdjur än väntat, men mer för nickel Rapporte- rade besvär av födoämnen

7. Luftvägsbesvär vid pälsdjurs- kontakt (%) MHR 2005 Mer astma och luftvägsbesvär vid pälsdjurskontakt bland 12-åriga barn i Norrland

8. MHR 2005 Få föräldrar röker inomhus i närheten av sina barn, men ändå . . . .

9. MHR 2005 Relativt många barn med astma eller pälsdjurs-allergi har päls-djur i hemmet

10. MHR 2005 Barn upplever dofter som obehagligt – exponeringar för dofter senaste månaden (12 år)

11. MHR 2005 Vartannat 12-årigt barn med astma får inom loppet av en månad astmabesvär av lukter eller andras dofter

12. MHR 2005 Allergisjukdomar bland barn – sammanfattning • Drygt vart fjärde barn har någon pågående allergisjukdom • Vad är vanligast:- bland de små: födoämnesallergi, eksem, förkylningsutlöst astma- bland de större: allergisnuva, astma och kontakteksem blir vanligare • Barn med allergisnuva har astmabesvär som ännu ej diagnostiserats som astma • Barn med astma och pälsdjursallergi exponeras i hemmet och i skolan för allergen och dofter som underhåller deras sjukdom och som i värsta fall kan försämra denna

13. MHR 2005 Inomhusmiljö • Passiv rökning • Fukt- och mögelskador • Radon • Buller – inne och ute

14. MHR 2005 Andel barn som bor tillsammans med förälder eller annan person som röker dagligen inomhus

15. MHR 2005 Passiv rökning 15% av alla barn har någon förälder som röker dagligen vilket orsakar • Drygt 500 fall årligen av upprepade öroninflammationer hos barn upp till 2 år • Drygt 500 fall årligen av småbarnsastma hos barn upp till 4 år • Enstaka fall av plötslig spädbarnsdöd årligen

16. MHR 2005 Andel bostäder med rapporterade fukt-/mögelskador och/eller kondens/dålig luft

17. MHR 2005 Fukt- och mögelskador i bostaden Nära 20% av alla barn bor i bostäder med rapporterade synliga fuktskador, synligt mögel och/eller mögellukt • Mer än 1000 barn årligen i åldrarna upp till 4 år beräknas få astmasymtom till följd av fukt-/mögelskador och/eller mögellukt i bostäder

18. MHR 2005 Radon i bostaden Ca 200 000 barn beräknas bo i hus med radonhalter som överstiger 200 Bq/m3 • Radon i bostäder orsakar ca 400 lungcancerfall årligen men det är osäkert hur radonexponering i barndomen påverkar risken att utveckla lungcancer senare i livet

19. MHR 2005 Viktiga hälsoeffekter av buller • Försämrad hörsel • Öronsusningar (tinnitus) • Sömnstörningar • Försämrad inlärning • Försämrad förmåga att uppfatta och förstå tal

20. MHR 2005 Belägenheten av barns bostäder gentemot olika bullerkällor

21. MHR 2005 Bullerstörningar hos barn boende i ”bullerhus” och ”ej bullerhus”

22. MHR 2005 Rapporterade bullerbesvär hos 12-åriga barn • 3–4% anger att de ofta eller alltid har öronsusningar • Ca 3% har svårt att somna flera gånger i veckan p.g.a. buller • Ca 1% vaknar flera gånger i veckan p.g.a. buller • 24% anger obehag av ljud i eller nära skola/fritidshem • 4% känner obehag av trafikbuller i eller nära hemmet

23. MHR 2005 Andel ungdomar 15–20 år som bedömer att ljudnivån är för hög i olika musiklokaler

24. MHR 2005 Inomhusmiljön – sammanfattning • Barn utsätts för buller och föroreningar inomhus som bidrar till besvär och ohälsa, både i bostaden och i förskolan och skolan • Det behövs kraftfulla insatser om miljökvalitetsmålet God bebyggd miljöska uppnås.

25. MHR 2005 Luftföroreningar är komplexa blandningar Partiklar: PM10 PM2,5 Ultrafina Sot PAH Från: Vägtrafik Sjötrafik Arbetsmaskiner Uppvärmning Industri Andra länder Gaser & Ångor: Kvävedioxid Ozon Bensen Svaveldioxid Kolmonoxid

26. MHR 2005 Luftföroreningar från förbränning minskade under 90-talet. Har minskningen upphört? PM10 och ozonminskar inte!

27. MHR 2005 Barns exponering • Barnfamiljer bor nära trafik • Barn vistas mycket i trafikmiljöer • Barn exponeras inte mer för att de är små (korta)

28. MHR 2005 Barnfamiljer bor ofta vid trafikerade gator Vart tionde barns sovrum mot en trafikerad gata

29. Vistas mycket i trafikmiljöer (BMHE 03) • 40% färdas minst 5 km per vardag • Äldre barn färdas mer än yngre • 19% av 12-åringarna minst 16 km • Kortare sträckor i storstäderna, längre i övriga landet

30. MHR 2005 12-åringar mer besvärade av avgaser än andra luftföroreningar utomhus

31. Barns exponering för luftföroreningar • Troligen ungefär som vuxna, möjligen något större • Barns exponering för PM2,5 uppskattas till i genomsnitt ca 15 µg/m³ i hela Sverige • På landsbygden 7-12 µg/m³ • Tätort: + 2 µg/m³ • Trafikläge: + 5 µg/m³

32. Är barn mer känsliga? • Barn andas in mer luft per kilo kroppsvikt • Barn är inte ”små vuxna” • Avgiftningssystemen utvecklas • Luftvägarna utvecklas • Vissa sjukdomar mer vanliga hos barn

33. Luftföroreningar – sammanfattning • Barn utsätts för luftföroreningar som vuxna eller mer • Barns luftvägar utvecklas och är särskilt känsliga • Luftföroreningar i Svenska nivåer ökar troligen risken för • Övre luftvägsinfektion • Besvär från nedre luftvägarna • Sämre lungfunktion MiljökvalitetsmåletFrisk luft är inte uppnått

34. Dioxin, PCB Bromerade flamskyddsmedel Ftalater Alkylfenoler Akrylamid Kvicksilver Kadmium Arsenik Koppar Bly MHR 2005 Metaller och organiska ämnen – några ämnen som tas upp i rapporten

35. MHR 2005 Vilka hälsoeffekter? • Hjärnans tidiga utveckling • Inlärning, IQ, motorik, beteende • Hormonstörning • Fertilitet, missbildningar, cancer • Njurskador • Benskörhet • Cancer

36. MHR 2005 Foster och barn • Riskbedömningar av dessa ämnen beaktar oftast barns speciella utsatthet • Foster och barn är känsligare än vuxna! • Barn är ofta högre exponerade än vuxna!

37. MHR 2005 Fisk • Dioxin, PCB – Strömming o vildfångad lax, från Östersjön m.m. • Kvicksilver – Insjöfisk, stora havsfiskar • Kostråd: • Gravida och ammande kvinnor • Även för barn, speciellt flickor • Intag av insjöfisk ca 1 gång/vecka: • 3% av barn, 1% av kvinnor • Intag av strömming ca 1 gång/månad: • 5% av barn, 3% av kvinnor • Välutbildade kvinnor har bättre kunskap om kostråden • Glöm inte att fisk i sig är nyttig mat!

38. MHR 2005 Amning • Dioxin, PCB, bromerade flamskyddsmedel i modersmjölken! • Ammade barn högst exponerade! • Fördelarna med amning överväger! • Modersmjölksersättning: andra kemikalier t.ex. arsenik (från dricksvattnet), kadmium (från soja) och plastkemikalier från flaskor!

39. MHR 2005 Små marginaler – stor osäkerhet! • Små marginaler mellan exponering och risknivåer • Dioxin, PCB, kvicksilver, kadmium, bly • Stor osäkerhet om exponering och/eller risknivåer • Bromerade flamskyddsmedel, ftalater, alkylfenoler, akrylamid, arsenik, koppar

40. MHR 2005 Miljömålet – Giftfri miljö • Dioxin, PCB, kvicksilver och kadmium - gamla synder • Viktigt att följa tidstrender • Förbättra riskbedömningar • Lång tid innan intentionerna med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö kan uppfyllas - men det finns positiva exempel!