1 / 16

Fondernas kostnadsutveckling Finansutskottet den 24 november 2005

Tredje AP-fonden VD Kerstin Hessius. Fondernas kostnadsutveckling Finansutskottet den 24 november 2005. Kostnader i ålderspensionssystemet Utdrag ur bilaga 6 i årets Finansplan. Ett autonomt system som ska bära sina egna kostnader inklusive administrationskostnaderna

sivan
Télécharger la présentation

Fondernas kostnadsutveckling Finansutskottet den 24 november 2005

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Tredje AP-fonden VD Kerstin Hessius Fondernas kostnadsutveckling Finansutskottet den 24 november 2005

  2. Kostnader i ålderspensionssystemetUtdrag ur bilaga 6 i årets Finansplan • Ett autonomt system som ska bära sina egna kostnader inklusive administrationskostnaderna • Direkt koppling mellan administrationskostnaderna och framtida pensioner • Ju högre kostnader ju lägre framtida pensioner, allt annat lika. • Kostnadseffektiv hantering av medlen är en trovärdighetsfråga. • Systemets stabilitet förutsätter att administrationen alltid verkar för pensionärernas och pensionsspararnas bästa!

  3. Kostnader i AP-fonderna • Hur söker vi nå målet om hög avkastning till låg risk? • Vad driver kostnaderna i verksamheten? • Vad gör vi för att säkra kostnadseffektivitet?

  4. Målet för de fyra AP-fondernaHög avkastning till låg risk Vi söker diversifiera vår portfölj för att öka potentiell avkastning och begränsa riskerna. Olika tillgångsslag har: • Olika förväntad avkastning • Olika förväntad risk • Genererar avkastning i olika konjunkturlägen • Genererar avkastning på olika tidshorisonter • Olika regioner generar avkastning under olika perioder • Aktiv förvaltning kan begränsa risken och öka avkastningsmöjligheterna

  5. Storlek, diversifiering och aktiv förvaltning driver kostnaderna • Avgift sätts i förhållande till kapitalets storlek - ju större kapital desto högre kostnader i absoluta tal • Olika regioner kostar olika mycket att förvalta • Olika tillgångsslag kostar olika mycket att förvalta – ju mer diversifierad portfölj desto högre kostnader • Aktiv förvaltning kostar mer än passiv förvaltning • Stordriftsfördelar främst i passivt förvaltat kapital, over head samt IT, relativt liten andel av kostnaderna

  6. Ju mer kapital desto högre kostnader! Marknadspraxis är avgifter i % av kapital! MDR Kostnader: 1,4 1,5 1,62 1,75 1,86 2,0 mdr kr Avgiftsantagande: 0,002 % av förvaltat kapital

  7. Kostnader i olika regioner beror främst på marknadseffektivitet och närhet • Stora likvida marknader är billigare att förvalta än små illikvida marknader: USA billigare än tillväxtmarknader • Lokal portfölj är billigare än global: närhet till information och lägre transaktionskostnader, valutaväxling m.m.

  8. Mer diversifierad portfölj desto högre kostnaderJu högre förväntad avkastning desto mer kostnadskrävande att förvalta Procent

  9. Diversifiering och aktiv förvaltning är förklaring till högre kostnader för AP3

  10. AP3s portfölj avkastar mer än AMFsmen AP3s förvaltning kostar mer än AMFs p g a högre aktieandel och mer diversifierad portfölj +3,8 %

  11. Vad ska då en kapitalförvaltning liknande en AP-fond kosta att förvalta? • KPMG: 10,7 punkter eller 0,107 procent • CEM: 18,3 punkter eller 0,183 procent • Jämförelser är svåra eftersom kostnaderna beror på förvaltningsinriktning • Riskjusterad avkastning efter kostnader har högst relevans när förvaltningar ska jämföras

  12. Kostnadseffektivitet är väsentligt! • Vi säkrar konkurrenskraftiga priser på de tjänster vi köper genom upphandling och benchmarking • Vi säkrar på bästa sätt att vi får en högre avkastning om vi köper dyrare tjänster bl a genom rörliga avgifter • Vi har en hög kostnadsmedvetenhet internt, kultur • Vi följer hur våra kostnader utvecklas i förhållande till branschen

  13. Vår kostnadsökning utgör i huvudsak investeringar som ska generera högre framtida intäkter! • Vald förvaltningsinriktning påverkar kostnaderna • Ren kostnadsstyrning får direkt effekt på förvaltningsinriktningen • Hög kostnadsmedvetenhet, benchmarking och transparens skapar trovärdighet • AP-fondernas förvaltningskostnader betraktas som ”administrationskostnader” av pensionssystemet men har i stor utsträckning en koppling till framtida intäkter och bör inte analyseras isolerat från intäktsidan.

  14. Bakgrundsinformation

  15. Utdrag ur Finansplanen 2005/06:1 ” I och med pensionsreformen blev ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ett autonomt system som skall bära sina egna kostnader – inklusive administrationskostnaderna. Med denna utformning skapades en direkt koppling mellan administrationskostnaderna och de framtida pensionerna – ju högre kostnader desto lägre framtida pensioner, allt annat lika. Kopplingen mellan kostnader och pensioner gör kostnadsutvecklingen betydelsefull för systemets trovärdighet, och därmed också för dess politiska stabilitet. Systemets stabilitet kan därför sägas förutsätta att administrationen alltid verkar för pensionärernas och pensionsspararnas bästa genom en kostnadseffektiv hantering av deras medel. Det är därför väsentligt att följa kostnadsutvecklingen och att verka för en effektiv administration.”

  16. Administrationskostnader för den inkomstrelaterade ålderspensionen

More Related