Evolutionär ekologi

1. Evolutionär ekologi Hur individer lever tillsammans i ett organismsamhälle

2. Symbios • Den form av samlevnad som inte skadar någondera parten • Kan vara ensidig eller ömsesidigt nyttoförhållande Skogsfru växer i skuggiga mullrika skogar, från Skåne till Torne Lappmark, men är sällsynt överallt. Genom sin symbios med svampar kan orkidén leva ett dolt och underjordiskt liv i många år och först då gynnsamma förhållanden råder skjuta upp en späd blomstängel. En lav består av en svamp och en alg som lever i symbios

3. Predation • Är ett nytto – skade förhållande • Predatorer består av alla slags rovdjur, djur som livnär sig på animalisk föda (allt från rävar till svalor) • Predatorns populationsstorlek är direkt beroende av förekomsten av byte, sid 108 • Predatorerna kan påverka bytespopulationen positivt genom att de ofta angriper skadade och sjuka djur Ett år med mycket lämmlar resulterar oftast i ett nästkommande år med mycket fjällrävar

4. Parasiter • Parasiter är oftast starkt specialiserade konsumenter. Många har bara en enda art som värd. • Parasiten dödar oftast inte sitt värddjur eftersom den då förlorar sin källa till näring och skydd • Parasiter sprids oftast bäst i en tät population av värddjur. Dålig tillgång på föda hos värddjuret resulterar i svaga individer med nedsatt immunförsvar Misteln är Sveriges enda trädlevande parasit. Fästingar är parasiter som har olika arter som värddjur

5. Växt - växtätare • Oftast äter inte djuren upp växterna helt, för då förlorar de ju sin födokälla • Växterna skyddar sig mot att bli uppätna genom olika försvarsmekanismer som; • Taggar • Hår • Gift • Färg Att använda sig av gift eller illasmakande ämnen kräver mycket energi, därför används det oftast bara om växten löper stor risk att bli uppätna Fingerborgsblomma är giftig och innehåller glykosider som använts kommersiellt inom läkemedelsindustrin, som aktiv substans i olika hjärtmediciner Ulltistelns greniga stjälk är brett vingkantad med kraftiga tornar. Bladen är stora, grunt parflikiga och grovt tandade med kraftiga tornar.

6. Konkurrens mellan arterna • Individer som lever i samma biotop kan ha liknande eller samma krav på föda och/eller boplats. Vid brist på något av dessa uppstår en konkurrens mellan eller inom arterna (inomarts konkurrens). • Även växter konkurrerar om ljus, näring och utrymme. Vissa växter avger giftiga ämnen så att inte andra växter kan växa på samma plats.

7. Ekologisk nisch • För att slippa konkurrens mellan arter, har olika arter utvecklats till att istället samleva sida vid sida. Ex blåmes och talgoxe, där blåmesen är mindre och lättare och kan då söka sin föda längre ut på grenarna, medan talgoxen som är större och väger mer, håller sig längre in mot stammen.