280 likes | 518 Vues
Kropp och sjl hnger ihop - Allmnhetens frstelse fr sambandet. Stressmedicin - stress pverkar kroppen.Psykisk reaktion p kroppslig skada - stroke och hjrtinfarkt kan leda till depression.D av sorg, d av skrck. Den historiska, klassiska uppdelningen av uppdraget hlsa".. Kroppen o
E N D
1. Sjukgymnastens kunskapsgrundKROPP OCH SJLHur interagerar de?
Lena Hedlund
Leg. Sjukgymnast med
specialistkompetens inom psykiatri och psykosomatik
Doktorand vid Inst. Hlsa, vrd och samhlle
Lunds Universitet
2. Kropp och sjl hnger ihop - Allmnhetens frstelse fr sambandet
Stressmedicin - stress pverkar kroppen.
Psykisk reaktion p kroppslig skada - stroke och hjrtinfarkt kan leda till depression.
D av sorg, d av skrck
3. Den historiska, klassiska uppdelningen av uppdraget hlsa.
Kroppen och kroppsliga besvr = somatiken, primrvrden, medicin, sjukgymnastik etc..
Psyket = psykiatrin, medicinering, samtal/psykoterapier, organet hjrnan. Sysselsttning/aktivering
4. Kroppsliga besvr vid psykisk sjukdom och ohlsa ca: 70 % av patienterna har kroppsliga symtom/funktionspverkan till fljd av den psykiska ohlsan
Mnga r stress- och ngestrelaterade.
Mycket vanligt med strning i bodyimage, kroppsuppfattning och pverkan p rrelsefrmgan
Kroppslig hlsa frsmras till fljd av psykisk ohlsa (och medicinering)
5. Behver vi bry oss om detta? Psykisk obalans/sjukdom leder efter ett tag till frndringar av kroppsfunktion och kroppsstruktur.
Kroppsliga besvr upprtthller oro och ngestspiraler.
Strningar i bodyimage och kroppslig identitet ibland den centrala problematiken.
6. Sjukgymnastik inom psykiatri och psykosomatik Kroppsorienterad behandling
behandling dr kroppen eller kroppslig aktivitet
anvnds fr att n individen som helhet.
7. Relationsplanen i nuet
Medvetandet
Kroppen
8. ExistensnivernaBasal Kroppsknnedom Helheten
9. Sjlvutvecklingen enl. Stern m.fl
10. Affekterna en inre kroppslig rrelse Kategoriaffekter, avgrnsade i tid med tydlig utlsande stimuli. Frvning, Intresse. Gldje, Ledsnad, Frakt, Motvilja/Avsky, Vrede, Fruktan, Skam
Vitalitetsaffekter, information om aktuellt sjlvtillstnd; trtt, pigg, tyngd, stark, lugn, samlad, splittrad, nedstmd, alert etc.
Affekter kan hanteras via kroppsliga strategier fr coping, frstrka och dmpa, avbryta affektiva reaktioner
11. Brister i sjlvutvecklingenUtvecklingsstrning Neurologisk strning? Sensomotoriska svrigheter utan somatisk orsak.
Svrigheter med nrvaron och att knna sig hel.
Svrt fr att formulera upplevelser/knslor kontaktproblem eller alexitymi
Kroppsupplevelsestrningar
Relationsstrningar
Ej utvecklat frmgan till reflektion
Upplsningsngest
12. Behandling med kroppslig aktivitet Trning av varseblivningen, sensomotorisk- och affektiv kontakt.
Intentionalitet att vara en agent,
Affektreglering p en kroppslig niv.
Etablera kroppen som fysiskt vlavgrnsat subjektivt jag vari det mentala rummet/sjlvet vilar.
Jag r jag i varje cell av min kropp
13. Embodied kognition Roth and Lawless beskriver den kroppsliga formen av kognition som basic level schemata
(a) generally self-explanatory
(b) basic elements of cognitive functioning
14. Generally self-explanatory Sensomotoriskt frankrade vid kroppen och rummet. Sjlvet!
Kroppens utseende
Vitalitetsaffekterna- hur mr/har jag det idag?
Kategorieffekterna hur mr jag i relation till dig?
15. Via tidig, frsprklig kroppslig erfarenhet skapas frstelse/djupet i centrala begrepp som vi behver fr att frst/organisera vra intryck i vr milj och relationer och i ett senare skeende flexibelt kunna anvnda oss av sprket
Nra, nrhet, under, ver, lngt borta, ha distans, framfr, nedt, st emot, ge efter, ppna, stnga mm.
Skjuta ifrn sig, stta ned foten, styvnackad, hnga med huvudet, tjockhudad
Begreppen gestaltas ofta och kan ns knslomssigt via kroppshllning och kroppsaktivitet
Basic elements of cognitive functioning
16. Basic elements of cognitive functioning
Spegelneuron
Frn kropp till kropp handling till upplevelse
Styr vr upplevelse och beteende i nuet, i
relation till aktuell milj
Theory of mind
Mentaliseringens grund
17. Kropp till kropp - Vad innebr detta?
Mnniskan ppnar eller sluter sig i relation till den retning, det sammanhang/milj hon befinner sig i.
Leder till en grundlggande kroppslig (psykofysisk) beredskap
Oftast en omedveten, reflexreaktion
18. Kognitiv trning via kroppen och kroppsaktivitet Spatial orientering
Uppmrksamhet, varsebli, amodal perception, vigilance
Reaktionshastighet
Sensomotorisk funktion, intentionalitet
Meta-kognition, att distansera sig och reflektera ver sina upplevelser
Preverbalt arbete med begreppsvrlden, kroppslig beredskap
Kroppslig stabliltet en fast punkt i relation till rrelse
19. Vrt fysiska jag Struktur som ska erbjuda jaget liv, stabilitet, flexibilitet, mobilitet, njutning och behovstillfredstllelse, skydd, kontakt, vila/terhmtning mm.
Kroppsjagsfunktionerna
- Balans/Grundning
- Centrering/Andning
- Flde
- Nrvaro
20. Upplevelsebaserad inlrning/trning Upplevelse
Verbalisering
BEARBETNING
Mentalisering
Erfarenhet
Kunskap
21. Varfr strva efter vlfungerande kroppsjagsfunktioner? Identitetsstrkande kroppen som fysiskt rum, frbttrad kontakt med egna behov och knslor, tycka om/acceptera kroppen/sig sjlv
Resursperspektiv, aktivera inneboende mjligheter
Eliminera eller minska symtom/funktionssvrigheter p felaktigt anvndande av kroppen
terhmtning underlttas, det rr p sig, flde
Profylaktiskt hlsoarbete , kad stress och ngesttolerans, kunna tycka om egna kroppen och att rra p sig!
22. Stressens tre positioner Kamp
Flykt
Freeze
23. Stressens pverkan p kropp och medvetandet
24. Muskelspnningens riktning och funktion
kar kroppens frmga att stabilisera sig vid rrelse och fr kad kraftutveckling
Affektkontroll - hlla ihop sig fr stunden
25. Spnningsreglering Framgngsrik avspnning r inte bara att musklerna spnner av utan att ihopdragningen i kroppen slpper. Sensoriskt och mentalt ppnande.
Mnga har brister i denna skyddsmekanism, drfr trnar sjg. frmgan till centrering och aktiv spnning, lika vl som funktionell djupavspnning
Fr att kunna slappna av slppa mste man i kroppen veta vart man slpper sig.
26. Andningspverkan hyperventilering, hypoventilering, ointegrerad/rigid? Hur ser det strda andningsmstret ut, funktion, tidsaspekter?
Hur locka fram en flexibel och funktionell andning fr affekthantering, reglering och som copingstrategi?
Manuella tekniker, direkt och indirekt rrelse och avspnnings-/spnningsreglerande behandling
27. Sjukgymnastisk bedmning Diffrentialdiagnostisering
Brister i kroppsjaget och mjuka neurologiska fynd
Kroppsliga frsvarsmekanismer och stressreaktioner - svrighetsgrad och omfattning
Vad fungerar av kroppens resurssystem?
Validerade och reliabilitetstestade instrument
28. Sammanfattning - behandling Utnyttja kroppens eget harmoniserande system, coping
Kan ge dramatisk gynnsam pverkan p stress/ngestniv och ger en upplevelse/smak av vad man ska strva efter.
Strka sjlvet (empowerment, self-efficacy, subjektivitet i upplevelserna, verbaliseringsfrmga, affekt/kroppskontakt och affekttolerans).
Trning av kognition p kroppslig niv
ka frstelsen mellan samband kropp, knsla, tanke, historisk och aktuell livsomstndighet, med betoning p egenupplevelse av samband! KBT orienterad pedagogik
Minska symtom, frbttra rrelsefrmgan och rrelsegldje,
29. Tack fr er uppmrksamhet!