RADON ett inomhusmilj problem

1. RADONett inomhusmilj�problem Inneh�ll: Vad �r radon? Radonsituationen i Sverige Hur farligt �r radon? M�tning av radon Att t�nka p� som m�klare  Tryggve R�nnqvist Gammadata M�tteknik AB

2. Uran i Sverige

3. S�nderfallskedja f�r Uran-238

4. Alfapartiklar Alfapartikeln best�r av tv� protoner och tv� neutroner tillsammans, dvs en heliumk�rna. Alfapartiklarna �r stora och klumpiga, m�tt med atom�r m�ttstock. De n�r bara n�gra centimeter i luft. I vanliga fall �r de ofarliga f�r oss, eftersom de inte n�r l�ngre �n hudens yttersta lager. Om det alfastr�lande �mnet d�remot f�ljer med inandningsluften kan alfapartiklarna skada lungv�vnaden.

5. Gammastr�lning En k�rna, som har f�r mycket energi kan ocks� s�nda ut den som elektromagnetisk str�lning, gammastr�lning. Gammastr�lning n�r l�ngt i luft. Eftersom den kan g� rakt igenom kroppen, kan den ocks� ge skador �verallt.

6. Enheter 1. Koncentration av radioaktivt �mne: SI-enhet: 1 Becquerel (Bq) 1 Bq = 1 s�nderfall/sekund Gas: Bq/m3, Fast �mne: Bq/kg: Flytande �mne: Bq/l 2. Str�ldos (m�tt p� hur farlig str�lningen �r): SI-enhet: 1 Sievert (Sv) Vanliga �rsdoser brukar vara n�gra mSv. Str�ldos fr�n material (t.ex. bl�betongv�gg) brukar m�tas i �Sv/h. Man uppskattar att en radonhalt i en bostad p� ca: 100 Bq/m3 ger en �rlig str�ldos p� ca: 2 mSv.

7. Radonk�llor

8. Riktv�rden och m�l Rikt- och Gr�nsv�rden Bost�der: H�gsta halt enligt Socialstyrelsen 200 Bq/m3 Skolor: H�gsta halt enligt Socialstyrelsen 200 Bq/m3 Arbetsplatser: H�gsta halt enligt Arbetsmilj�verket 400 Bq/m3 H�gsta gammastr�lningsniv� i nya byggnader enligt Boverket: 0,3�Sv/h. Nationella radonm�l (riksdagens inomhusmilj�proposition) Radonhalten i alla skolor och f�rskolor ska vara l�gre �n 200 Bq/m3 �r 2010. Radonhalten i alla bost�der ska vara l�gre �n 200 Bq/m3 �r 2020. �ven: samtliga byggnader d�r m�nniskor vistas ofta eller under l�ngre tid senast �r 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation.

9. ELIB unders�kningen1991-1992 Medelv�rden f�r Sverige, radonhalt Alla typer av bost�der 108 Bq/m3 Sm�hus 141 Flerbostadshus 75 Antal bost�der �ver 200 Bq/m3 ca 500�000 st 400 Bq/m3 ca 150�000 st

10. Radonhalter i olika bostadstyper

11. Radonhalter i bost�derf�r olika kommuner

12. Radonhalter i svenska bost�der H�gst uppm�tta - I ett svenskt bostadshus: 80�000 Bq/m3 - Av Gammadata: > 24 500 Bq/m3 Utomhus - Utomhus n�ra markytan: 2-20 Bq/m3, k�lla SSI Bl�betong � Enligt v�r erfarenhet �r det inte ovanligt att bl�betonghus med sj�lvdrag har en halt runt 400 Bq/m3

13. Radonhalter i bost�derf�r olika byggnads�r

14. Radonhalter i sm�husinom olika riskomr�den

15. Radonk�llor

16. Svenska jordarter

17. L�ttbetong i Sverige

18. V�ra str�lk�llor Cirkeldiagrammet motsvarar 4,5 mSv, vilket �r den genomsnittliga str�ldosen en person i Sverige �rligen uts�tts f�r.

19. Risk f�r lungcancer

20. H�lsoeffekter av radon Radon ger en �kad risk f�r cancer, i huvudsak lungcancer. Det finns en stark kombinationseffekt mellan r�kning och radon vilket ger en h�g risk f�r att utveckla lungcancer. Antal personer i Sverige som avlider i lungcancer p� grund av radon ber�knas till 500 per �r. Av dessa �r 450 r�kare. Radon kan INTE ge n�gra andra h�lsoeffekter.

21. M�tning av radonSluten sp�rfilm med filter Funktion Radongas diffunderar (l�cker) in i dosan genom springan mellan lock och botten. Inga radond�ttrar kan komma in i dosan utifr�n (filter). I dosan sitter en sp�rfilm (plastfilm) som endast �r k�nslig f�r alfastr�lning.

22. PADC plast CR-39�

23. Hur kan man m�ta radon? Radon s�nderfaller genom att avge en alfapartikel. Om en alfapartikel tr�ffar en m�tfilm orsakar den en skada som kan detekteras.

24. Radonsp�r

25. M�tning av radonSluten sp�rfilm med filter Egenskaper f�r m�tmetoden M�tmetoden �r enkel och s�ker och ger ofta goda resultat i j�mf�rande tester. F�r en 3-m�nadersm�tning d�r man kan r�kna enskilda sp�r �r m�tomr�det ca: 20-3000 Bq/m3. Gammadata har utvecklat en analysmetod f�r h�gt bestr�lade filmer som �r ackrediterad upp till 25000 Bq/m3 St�rsta os�kerhetsk�llan f�r korttidsm�tningar eller m�tningar vid l�ga koncentrationer �r kvalit�n p� plasten (bakgrunden). Eventuell felm�tning ger oftast f�r f�r h�ga halter vilket kan bero p� brister i laboratoriets rutiner f�r att f�nga upp kvalitetsproblem i plasten. Ett annan felk�lla kan vara att kunden har �ppnat p�sen l�ngt innan dosorna placerats ut i bostaden.

26. L�ngtidsm�tning VS Korttidsm�tning L�ngtidsm�tning M�ttid minst 2 m�nader (3 m�nader vanligast). �ldringseffekter p�verkar relativt lite. Inget st�rre problem att lagra detektorerna. Korttidsm�tning (indikationsm�tning) St�rre dosa (RAPIDOS) ger b�ttre r�knestatistik. M�ttid minst 7 dygn (10 dygn vanligast). Detektorerna b�r inte lagras under n�gon l�ngre tid. M�tning med direktvisande instrument: m�ttid minst 2 dygn.

27. Korttid vs L�ngtidsm�tning

28. M�tning av radon i inomhusluft

29. Att m�ta radon med sluten sp�rfilm med filter Hur g�r man f�r att m�ta? SSM�s metodbeskrivningar f�r bost�der samt arbetsplatser. Metodbeskrivning f�r m�tning av radon i bost�der Enfamiljsbost�der Flerfamiljsbost�der Metodbeskrivning f�r m�tning av radon p� arbetsplatser Lokaler f�r allm�nna �ndam�l t.ex. kontor och skolor.

30. M�tning av radon i inomhusluft Grundregler f�r m�tningar som skall ge ett �rsmedelv�rde: M�t d�r folk vistas i den luft dom andas in och under normala f�rh�llanden M�t i varje v�ningsplan med boutrymme i bostaden. M�t under eldningss�song (1/10-30/4) M�t minst 2 m�nader Anv�nd minst 2 detektorer/bostad Avst�nd till v�gg minst 25 cm Avst�nd till tilluft, d�rr, f�nster, element etc. minst 1,5 m Avst�nd till fr�nluft minst 0,5 m

31. Variation av radonhalt �ver ett �rSvenska villor (unders�kning av SSM 1995)

32. Variation pga. ventilation

33. M�tning av radoni flerbostadshus Enligt Str�ls�kerhetsmyndighetenb�r radonm�tning g�ras: I alla l�genheter med direkt markkontakt, d.v.s. d�r det inte finns k�llare under bostaden. P� h�gre v�ningsplan i minst 20 % av l�genheterna. I minst en l�genhet per plan p� h�gre v�ningsplan. I de l�genheter d�r byggnadsmaterialet kan antas bidra till en f�rh�jd radonhalt. I de l�genheter som angr�nsar till hiss- eller ventilationsschakt eller andra utrymmen som g�r vertikalt genom fastigheten.

34. M�tning av radon p� arbetsplatser Radonm�tning p� arbetsplatser (ovan jord)b�r g�ras enligt: M�tning kan utf�ras i tv� steg. Det f�rsta steget, orienterande m�tning, utf�rs under en tidsperiod som omfattar minst 2 m�nader. Visar den orienterande m�tningen radonhalter som �verskrider gr�ns- eller riktv�rden b�r en uppf�ljande m�tning utf�ras f�r att f� en b�ttre uppskattning av radonhalten under arbetstid (p� m�nga arbetsplatser st�ngs ventilationen av under helger och n�tter vilket leder till att radonhalten �kar). Eventuellt: Kan en uppf�ljande m�tning anv�ndas direkt beh�ver en orienterande m�tning inte g�ras (undantag skolor). *Varje m�tpunkt skall ligga under gr�ns- eller riktv�rdet.*

35. M�tningp� arbetsplats I lokaler d�r man misst�nker f�rh�jda radonhalter eller d�r en uppm�tt gammastr�lning �verskrider 0,3 mSv/h eller det �r k�nt att delar av byggnaden inneh�ller bl�betong b�r m�tning g�ras i fler lokaler �n vad som anges ovan.  M�tmetod M�tperiod Ventilation Sp�rfilm Minst 2 m�nader Normal, inkl. tidsstyrning Elektret Minst 2 m�nader Normal, inkl. tidsstyrning Sp�rfilm Minst 10 dygn I drift dygnet runt varav 8 arbetsdagar Elektret Minst 5 arbetsdagar I drift dygnet runt Elektret Minst 5 arbetsdagar Normal, inkl. tidsstyrning om m�taren st�ngs under icke arbetstid Kontinuerlig 2 dygn Normal, inkl. tidsstyrning radongasm�tare

36. Energideklaration Allm�nt I energideklarationen ska anges om radonm�tning utf�rts i byggnaden. Om det finns en utf�rd radonm�tning anges uppm�tt radonhalt (h�gsta �rsmedelv�rdet vid m�tning i flerbostadshus), m�tmetod och slutdatum f�r m�tningen F�r att m�tningar ska kunna j�mf�ras med myndigheternas gr�ns- och riktv�rden b�r l�ngtidsm�tning enligt Str�ls�kerhetsmyndigheten metodbeskrivning ha gjorts. Hyres- och bostadsr�ttshus Till �rsskiftet 2008/2009 ska hyres- och bostadsr�ttshus ha en energideklaration. Egna hem Vid f�rs�ljning efter den 31:a december 2008 ska en energideklaration finnas f�r byggnaden.

37. Radonarbetet i Sverige fr�n �r 2000.

38. Att t�nka p� vid fastighetsf�rs�ljning 

39. TACK

40. Radondryck f�r v�lbefinnande

41. Radon i vatten

42. Radonhalter i vatten

43. Gr�nsv�rden ochriktv�rden f�r radon i vatten

44. Radon i andra l�nder Norge Fr�n september 2009: Maxgr�nsv�rde p� 200 Bq/m3, rekommenderar �tg�rder f�r halter �ver 100 Bq/m3. Anv�nder �rstidskorrektioner. Har inget radonbidrag. Genomsnittlig radonhalt l�gre �n i Sverige men vissa omr�den har mycket h�ga halter. Relativt vanligt att man sover med �ppet f�nster vilket kan ge betydligt l�gre halter. Schweiz Gr�nsv�rde med krav p� �tg�rd: 1000 Bq/m3. Rekommenterad h�gsta radonhalt: 400 Bq/m3. Har gjort omfattande kartl�ggning under m�nga �r. I kantonen (Ticino) med de st�rsta problemen har man m�tt i ca: 85% av enfamiljshusen. Funderar p� hur man ska hantera WHO�s (http://www.who.int/ionizing_radiation/env/radon/en/index1.html) nya riktlinjer.

45. Radon i andra l�nder forts. Tyskland Str�lskyddsmyndigheten har f�reslagit ett riktv�rde p� 100 Bq/m3. F�r kostsamt enligt F�rbundsl�nderna vilket har stoppat det hela. Ingenting h�nder. D�lig medvetenhet bland befolkningen. USA Medvetenheten bland befolkningen h�g. Riktv�rde 150 Bq/m3. Genomsnittlig radonhalt: 46 Bq/m3. En stor m�ngd m�tningar har gjorts. Majoriteten av m�tningarna �r korttidsm�tningar som g�rs i samband med fastighetsf�rs�ljningar. K�paren m�ste upplysas om radonproblematiken. England Har haft ett aktivt radonprogram i m�nga �r. Riktv�rde: 200 Bq/m3. Landsgenomsnitt p� 20 Bq/m3 men har omr�den med mycket h�ga radonhalter (Cornwall).

46. Radonhalter i sm�hussom �r byggda efter 1980

47. Tjernobyl 1986

48. Cesium-137 Exempel p� m�jliga intag av cesium-137 f�r en vuxen person och de str�lningsdoser som cesiumintaget ger upphov till.

49. SSI Environmental Lab