En introduktion

1. ESTER En introduktion ESTER

2. Vad är ESTER? • Ett forskningsbaserat bedömningssystem som innehåller • (1) ett screeningsystem (ESTER-screening) • (2) ett strukturerat bedömningsinstrument (ESTER-bedömning). • Ett datorstöd som förenklar tolkning av resultat, professionellt samarbete, etc. • Risk-behovsbedömning av risker och skydd bland unga (0-18 år) med eller i riskzonen för normbrytande beteende • Kan användas både i förebyggande och behandlande sammanhang • Gjort för uppföljning över tid – t.ex. Före och efter insats • Gjort för att kunna användas av samtliga verksamheter.

3. Varför viktigt med strukturerad risk-behovsbedömning? • Kan vi vara riktigt effektiva i insatser om vi inte innan insatserna identfierar den unges specifika risker och brister i skydd? • Om vi gör en sådan specifik bedömning • Individuell risk-skyddsprofil -> insatsplan • Då kan vi sätta in specifika insatser som kan reducera de aktuella riskerna och stärka de aktuella skyddsfaktorerna • Bra förutsättningar för insatserna

4. Varför viktigt med strukturerad risk-behovsbedömning? (forts.) • En bra risk-behovsbedömning kan bidra till effektivare insatser! • Minskar subjektivitet och godtycklighet i bedömningar • Ökad samstämmighet mellan oberoende bedömare • Kan användas för att följa upp effekter av insatser • Utvärdering på individ- och organisationsnivå

5. ESTER är utvecklat av forskare i samarbete med praktik • Utvecklat av Henrik Andershed, docent i psykologi och Anna-Karin Andershed, fil.dr. i psykologi. Verksamma vid Örebro universitet. • Kommentarerochförslagfrån: • Praktikerfrånförskola/skola, socialtjänst, BUP, etc. • Forskareinomområdet • Har formats genompraktiskochvetenskapligprövning • Oktober 2007 - Pilotversion– Praktisktestning - Revisioner • April 2008 - Version 1 – Praktisktestning – Revisioner – Vetenskapligtestning • Oktober 2008 - Version 2 - forts. vetenskapligtestning – • Januari 2009 - påvisadinterbedömarreliabilitet • Januari 2009 – släpps till praktikutanförforskning

6. Att användas av alla verksamheter och professioner som arbetar med barn och ungdomar • Samtligasomgårutbildningkananvända ESTER (oavsettförkunskaper) • Använderettneutralt, basalt språkochsättattmätariskerochskyddsomallaverksamheterskakunnaacceptera, hanteraochtyckaär relevant • Förbättrakommunikationochsamarbetemellanverksamheter • Datorstödetunderlättarsamarbete

7. ESTER - relation till annat och vilken är målgruppen? • ESTER-bedömning är tänkt att komplettera utredningar som genomförts med stöd av t.ex. BBiC, DSM-IV-TR eller annat ambitiöst utredningsverktyg. • ESTER är relevant att användas t.ex. på: • Unga som begått brott • Unga i riskzonen för normbrytande beteende • Med riskfaktorer eller brister på skyddsfaktorer – eller båda • Hjälper att identifiera vilka specifika riskfaktorer som finns i det specifika fallet och vilka skyddsfaktorer som brister • En specifik risk-skyddsprofil -> insatsplan

8. Unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende • Med normbrytande beteende menas beteenden som på olika sätt bryter mot gällande normer och regler i den miljö individen befinner sig. • Kan innebära allt ifrån regelbrott som att skolka från skolan, snatta och klottra till mer allvarliga förseelser som till exempel att slåss (fysisk aggressivitet), sexuellt ofreda andra och att plåga djur. • Hög risk för långvariga psykosociala problem bland barn och unga med normbrytande beteende • Unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende bör prioriteras • ESTER-systemet är tänkt för denna breda grupp

9. ESTER baseras på ett ”risk-skyddsperspektiv” • Detta innebär: • Identifiering/bedömning av riskfaktorer • Identifiering/bedömning av skyddsfaktorer • Bedömningen ger en unik ”risk-skyddsprofil” för den unge • Gör insatsplan som syftar till att: • Reducera de riskfaktorer som finns • Stärka de skyddsfaktorer som brister

10. Vad är risk- och skyddsfaktorer? • Riskfaktor • Något som ökar sannolikheten/risken för normbrytande beteende. • Skyddsfaktor • Något som fungerar som en buffert mot risk, eller som en mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för risk • Minskar sannolikheten för att risker ska leda till normbrytande beteende

11. Risker och skydd som mäts i ESTER-bedömning • Risker och skydd som har mest praktisk betydelse för insatser till unga i riskzonen • Risker och skydd som: • (1) kan gå att påverka och förändra • (2) kan anses vara direkt snarare än indirekt kopplade till den unges risk för normbrytande beteende. • De risker och skydd som bedöms är uttryck för föränderliga saker • Ger den viktiga signalen om att man utgår ifrån att ett problem går att arbeta med, förbättra och t.o.m. lösa.

12. Hos familjen Risker som bedöms i ESTER-bedömning Hos den unge Trotsighet, ilska eller oräddhet Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder Nedstämdhet eller självskadande beteende Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer • Föräldrarnas egna svårigheter • Svårigheter i föräldra-barnrelationen • Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier

13. Hos familjen Skydd som bedöms i ESTER-bedömning Hos den unge Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningar Positiva umgängen och aktiviteter Den unges medvetenhet och motivation • Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd • Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier • Föräldrarnas medvetenhet och motivation

14. En viss tidsperiod bedöms • Man bedömer en bestämd tidsperiod tillbaka i tiden • 1-36 månader tillbaka i tiden • Man väljer som professionell detta • Utgår ifrån vad som är syftet med bedömningen • Längre tid tillbaka vid den första bedömningen?

15. ESTER-bedömning • Forskningsbaserat strukturerat risk-behovsbedömningsinstrument av risker och skydd för normbrytande beteende hos unga 0-18 år • 19 risk- och skyddsfaktorer • Beslutstöd inför insatser • Inbjuder till uppföljande bedömningar (t.ex. före och efter insatser) • Datorstöd som förenklar tolkning, presentation och samarbete

16. ESTER-bedömnings huvudsakliga syfte Syftet med ESTER-bedömning är att fungera som ett strukturerat, forskningsbaserat beslutstöd för den professionelle inför val och beslut om vilka insatser som ska sättas in till den unge.

17. Delari en ESTER-bedömning • En ESTER-bedömningsbok fylls i vid varje ny ESTER-bedömning: • Bakgrund • Informationsbas • Bedömning av de 19 risk- och skyddsfaktorerna • Man kan välja att endast använda denna del om man så önskar (dvs. göra bedömning av de 19 faktorerna men inte använda övriga delar i ESTER-bedömningsbok) • Planerade insatser • Genomförda insatser • Uppföljningsanalys

18. Exempel på informationskällor som kan användas för att göra en ESTER-bedömning. OBS! Samtliga av dessa källor måste inte användas.

19. Vad har man tid med och vad är möjligt? • Hitta ett sätt som fungerar tidsmässigt i din verksamhet att samla in information från minst två olika källor (t.ex. föräldrar och lärare eller föräldrar och den unge). • Värna om kvalitén.

20. Bedömning av en riskfaktor i ESTER-bedömning

21. Datorstöd till ESTER-bedömning • Användarvänligt • Via internet • Följer datainspektionens riktlinjer, PUL, etc. • På säker server med dubbla lösenord, kryptering. • Underlättar: • Tolkning och presentation av resultat • Visualiserar resultaten på enkelt sätt • Rapporterna som produceras kan användas direkt med föräldrar och den unge • Samarbete mellan kollegor och verksamheter • Kan enkelt dela och flytta klient till annan ESTER-användare

22. Startsida för klient

23. Risk-skydds profil

24. Sammanställning över tid av varje risk- och skyddsfaktor

25. Summerande stapeldiagram - risker

26. Summerande stapeldiagram - skydd

27. ESTER-screening • Kort frågeformulär om styrkor och svagheter/svårigheter – 4 sidor (ca 15 minuter) • Fokus framförallt på riskfaktorer • Huvudsyfte: • Att screena för att se vilka barn/ungdomar som är i behov av mer detaljerad bedömning/insatser • Versioner till: • Föräldrar/vårdnadshavare(med eller utan familjerisker) • Professionell (t.ex. lärare, behandlingsassistent, etc) (med eller utan familjerisker) • Den unge själv (10 år eller äldre) (med eller utan familjerisker)

28. ESTER-screening (forts.) • Två öppna frågor om styrkor och svagheter/svårigheter • Ett antal kryssfrågor om riskfaktorer hos den unge och i familjen (familjedelen kan väljas bort) • Ett öppen fråga i slutet om upplevt behov av hjälp eller stöd

29. ESTER-utbildning och stöd • ESTER-grundutbildning • En heldag.- Samtliga ESTER-användare skall genomgå grundutbildningen - Utbildningen är introducerande och förutsätter egenstudier av ESTER-manual – Intyg erhålls. • ESTER-handledarutbildning • En halvdag - Två personer från varje enhet/arbetsplats/team görs till ESTER-handledare. - Handledarna har tillång till daglig support via e-post. - ESTER-handledare erbjuds ESTER-fortbildning.- Utbildningen fokuserar på handledarens roll, supportfunktionen samt djupare genomgång av ESTER-manualen - Föreslås hålla i kontinuerliga ESTER-träffar lokalt - Intyg erhålls. • ESTER-fortbildning • En halvdag. En första fortbildning ca 2-3 månader efter grundutbildningen. Riktar sig främst till handledarna – Övriga också välkomna i mån av plats.

30. Viktig litteratur för socialtjänsten www.socialstyrelsen.se

31. BBiC i kombination med mer specifikt risk-behovsbedömningsintrument • ”BBIC är inget standardiserat bedömningsinstrument utan utmärks av flexibilitet när det gäller både struktur och innehåll. Därför kan det vara värdefullt att inom ramen för en utredning enligt BBIC använda standardiserade bedömningsinstrument som komplement i den mån sådana finns. ”

32. ESTER är forskningsbaserat • ESTER är forskningsbaserat på så sätt att de riskfaktorer och skyddsfaktorer som mäts/bedöms har påvisats vara just risk- och skyddsfaktorer i empirisk forskning. • Observera dock att ESTER som instrument är relativt nytt och forskning på dess psykometriska egenskaper (reliabilitet och validitet), samt praktiska funktion och nytta pågår. • Forskningsresultat läggs upp på www.ester-bedomning.se

33. Implementering av ESTER • Viktigt att man upplever behov av utveckling/förbättring vad gäller bedömningar • Annars inga bra förutsättningar för framgångsrik implementering • Att man anser att ESTER är den metod som kan bidra med denna utveckling • Välja annat instrument annars? • Att man har en implementeringsplan och håller sig till den • Planera in grundutbildning, handledarutbildning och fortbildning direkt. Planera ESTER-möten, etc. • Ledningen behöver ge stöd åt implementeringsprocessen • Chefer bör gå ESTER-grundutbildning och sen ge tid åt instudering, övning, etc. • Ge en mindre grupp mer tid i början för att komma igång och visa vägen istället för att ge alla lite tid? • Implementering tar tid

34. www.ester-bedomning.se