1 / 23

Utveckling av kriminalitet bland unga personer

Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet Risk- och skyddsfaktorer för kriminalitet hos unga personer Hur förhindra/mildra utveckling av kriminalitet?. Ungdomsåren. Omvälvande period

yamal
Télécharger la présentation

Utveckling av kriminalitet bland unga personer

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Utvecklingavkriminalitet bland ungapersoner Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr.

  2. Fokus för föreläsningen • Ungdomsåren & kriminalitet • Risk- och skyddsfaktorer för kriminalitet hos unga personer • Hur förhindra/mildra utveckling av kriminalitet?

  3. Ungdomsåren • Omvälvande period • Barn  vuxen? • Förändrade krav (”maturity gap”) • Biologiska förändringar (t.ex. hormoner) • Omställning av sociala förebilder familj  jämnåriga • Spänningssökande beteende • Många ungdomar är antisociala under tonåren- bara 10 % är inte antisociala Piqueroet al. 2005

  4. Kriminalitetöverlivsförloppet • Kraftig ökning i tidiga tonåren • ”Topp” i sena tonåren • Minskar drastiskt i tidiga vuxenåren Moffitt 1993

  5. Utvecklingsvägar till kriminalitet:”Tonårskriminalitet” Moffitt 1993, 2007 • Börjar tidiga tonåren/mitten av tonåren • Samtidig process som puberteten • Avtar i tidiga vuxenåren • Spänningssökande beteende • Icke-aggressivt antisocialt beteende tillsammans med jämnåriga • Relativt vanligt

  6. Utvecklingsvägar till kriminalitet:”Tonårskriminalitet”Moffitt & Caspi 2007 • Medel till god social bakgrund • Vinster med beteendet:- acceptans/”respekt” av jämnåriga- distansierasig från föräldrar- påskyndad ”social mognad” • Kan medföra livslånga problem (har blivit dömd, missbruk, psykiska problem etc.)

  7. Utvecklingsvägar till kriminalitet:”Livslång kriminalitet” Moffitt1993 • Ovanligt • Mest pojkar/män • Börjar redan som barn (t.ex. eldsanläggelse, ljuger, stjäl, skadegörelse, skolk) • Dåliga biologiska & psykologiska förutsättningar i kombination med dåliga sociala förutsättningar (t.ex. brist på prosociala, vuxna förebilder) • Problem inom de flesta områden av livet (t.ex. missbruk, ingen sysselsättning, dålig ekonomi, svårt med bostad och partner, psykiska problem)

  8. Utvecklingsvägar till kriminalitet:”Livslång kriminalitet” • Står för de mest allvarliga våldsbrotten Loeber et al 1998 • Svårt att finna prosociala alternativ till kriminell livsstil Livslång kriminalitet • Unga våldsbrottslingar (16-17 år) som förmodligen har påbörjat en livslång kriminalitet:- Män: 20-45 %- Kvinnor: 69 % Stattin & Magnusson 1996

  9. Riskfaktorer för upprepat våldsbeteende Wallinius 2012 • Tidigare våld • Narkotikabrott • Ung ålder vid första våldsbrott • Psykopati? • Psykiska störningar- uppförandestörning- drog- och/eller alkoholmissbruk- antisocial personlighetsstörning • Psykosocial bakgrund- man- problem i skolan- dåliga förutsättningar barndomen/ungdomsåren

  10. Vad vet vi om upprepat våldsbeteende?Wallinius 2012 • En liten grupp upprepat våldsamma (män) står för de flesta våldsbrott i samhället • Våldsamt beteende och utagerande psykiska störningar finns ofta samtidigt hos personer • Tidig debut i aggressivt och våldsamt beteende = viktigaste riskfaktorn • Finns ofta ett särskilt tankesätt som skyddar ungdomen från skuldkänslor

  11. Vändpunkter i kriminalitet • Det som kan få en person att ändra livsstil, t.ex.- livssituationer- partnerförhållande- religion- arbete- ändrade sociala nätverk Minskad kriminalitet (över tid) • Kan ofta ses först i efterhand- insiktsrelaterat

  12. Unga vuxna i KriminalvårdenBillstedt & Hofvander 2013 • DAABS-studien (the Developmentof Aggressive Antisocial BehaviorStudy) • 18-25-åringar dömda för vålds- och/eller sexbrott (”hands-on”) • Kriminalvården Region Väst (9 anstalter) • 270 deltagare • Syfte- undersöka psykisk hälsa- undersöka stöd- och behandlingsbehov • Särskilt fokus Tidigt debuterande beteendestörningar http://www.kriminalvarden.se/upload/Informationsmaterial/Rapport-Tidigt-debuterande.pdf

  13. Psykosocial bakgrund • Medianålder 22 år • Vanligast med misshandel/annat våld i aktuell dom (43% respektive 44%) • Ovanligt med sexbrott, särskilt mot barn (5%) • 2 av 5 hade föräldrar med allvarliga missbruksproblem • 1 av 5 hade växt upp i hemmet med båda föräldrarna • Varannan hade blivit slagen av vuxen i hemmet under uppväxten • 2 av 5 blev institutionsplacerade innan 18 års ålder • Nästan 9 av 10 är tidigare dömda

  14. Psykosocial bakgrund • 3 av 4 hade gått ut grundskolan, men bara 1 av 5 gymnasiet • 3 av 4 hade fått särskilda stödinsatser i skolan, 9 av 10 hade skolkat • Nästan varannan hade mobbat andra, men bara 1 av 4 hade blivit mobbad själv • 2 av 5 hade haft kontakt med BUP respektive ungdomsvård • 15% AD/HD-diagnos sedan innan • 1 av 4 är själv förälder • 7 av 10 redan repetitiva våldsbrottslingar • Nästan 9 av 10 extremt höga nivåer av aggression över livstiden

  15. Intelligens Generell intelligens IK = 94

  16. Tidigt debuterande beteendestörningar 77 63 43 28 2 15 10

  17. Psykiska störningar 99 82 54 52 20 8 1 1

  18. Sammanfattning av unga vuxna inom Kriminalvården • Unga vuxna inom Kriminalvården = tungt belastad grupp- social bakgrund- tidigare kriminalitet - psykisk hälsa • Svårigheter med skolgång trots genomsnittlig intelligens • Tidig debut av problem • Vanligt med psykisk problematik, särskilt:- Missbruk & beroende- Antisocial personlighetsstörning- AD/HD- Förstämningssyndrom- Ångestsyndrom

  19. Hur förhindra/mildra utveckling av kriminalitet?

  20. Tidiga insatser • Tidig identifikation av riskindivider- Mödra- och barnhälsovård- Förskola och skola • Skolan som möjligt ”sållningsinstrument”- lärares observationer kan tidigt identifiera riskindivider för aggressivitet och kriminalitet Sourander et al. 2006, Zara & Farrington 2009- allvarligt skolk som möjlig identifikator? • Våga uppmärksamma tidigt riskbeteende!- Risk för stigmatisering vs risk för utveckling av kriminalitet? • Hur få med de som mest behöver insatserna?

  21. Samverkan • Många myndighetskontakter- lite samverkan- minskad samverkan har lett till ökad kriminalitet bland barn & ungdomar med psykiska problem? Engqvist & Rydelius, 2007 • Sekretesslagen • Tydliga och samstämmiga mål och tillvägagångssätt • Multidisciplinärt- tillsammans är vi starkare- och smartare! • Tydlig ansvarsfördelning • Vilka samarbetspartners behövs?

  22. Individanpassat • Arbeta med ungdomen med hänsyn till den miljö där den befinner sig- umgänge- familjeförhållanden • Individuella egenskaper- styrkor- svagheter • Arbeta aktivt med ”vändpunkter”- vad kan motivera personen att byta livsstil? • Hantera psykisk ohälsa?

  23. Att gå vidare… • Använd kunskap som redan finns! • Bidra till kunskapen- vetenskapliga utvärderingar Har ni frågor/funderingar? Marta.Wallinius@med.lu.se

More Related