Grunderna i arbetarskydd i grundexamen inom f retagsekonomi

1. Grunderna i arbetarskydd i grundexamen inom f�retagsekonomi Samh�llsvetenskapliga, f�retags-ekonomiska och administrativa omr�det

2. 2 TRYGGA S�KERHETEN I ARBETET Introduktion och inskolning Hj�lper arbetstagaren att anpassa sig, f�rbinda sig och klara av arbetsuppgifterna arbeta p� ett s�kert och korrekt s�tt Beh�vs s�rskilt f�r nya arbetstagare och studerande som utf�r inl�rning i arbetet i samband med att arbetsuppgifterna �ndras Viktigt att introduktionen omfattar f�ljande: arbetsplatsen arbetskamraterna och kunderna arbetsuppgifterna och f�rv�ntningarna i fr�ga om dem det egna ansvaret i arbetslaget

3. 3 Inskolning i arbetet Riktiga arbetsst�llningar och r�relser M�jligheter att justera m�bler och arbetsredskap Centrala arbetarskyddsfr�gor beh�rskande av kundsituationen arbetsuppgiften och -s�ttet brands�kerheten

4. 4 Introduktion till inl�rning i arbetet P� l�roanstalten den ansvariga l�raren informerar och f�rbereder den studerande f�r inl�rningen i arbetet

5. 5 P� arbetsplatsen handledaren introducerar den studerande i arbetslaget introduktionens basinneh�ll: arbetsplatsens verksamhetsid�, aff�rsid�n och kunderna lokalerna och personalen arbetet arbetsmilj�n de n�rmaste arbetskamraterna kundservicen arbetets inneh�ll, skeden och principer anordningarnas placering, anv�ndning, underh�ll och funktion vid st�rningar utv�rdering och utveckling av kvaliteten p� arbetet

6. 6

7. 7 �vrig viktig information arbetskl�der och renlighet m�ltider pauser fr�nvaroanm�lan information om hur man r�r sig p� arbetsplatsen och om passagekontrollen uppf�rande och tobaksr�kning

8. 8 Introduktionens betydelse minskar os�kerheten och felen f�rebygger arbetsolycksfall ger motivation f�r arbets-prestationerna, �kar f�retag-samheten minskar den psykiska belastningen

9. 9 Arbetsmilj�n p� kontor och i aff�rer Hur fr�mjar arbetet din h�lsa? - Regelbunden dygnsrytm och livsf�ring. - Arbetet och privatlivet ger livet mening och inneh�ll. - Positiva erfarenheter av att lyckas och respons. - Nya f�rdigheter och kunskaper. - Positiv social v�xelverkan och deltagande. - F�retagsh�lsov�rd - M�jlighet att �ta p� arbetsplatsen. - Tack vare arbetet orkar du vara fysiskt aktiv �ven p� fritiden. - Projekt d�r arbetstagarnas h�lsa fr�mjas, t.ex. TYKY- verksamhet

10. 10 Ergonomi p� kontor I arbetarskyddslagen definieras arbetsplatsergonomi, arbets-st�llningar och arbetsr�relser (24 �) Beakta: arbetstagaren har tillr�ckligt med utrymme att utf�ra arbetet fria g�ngv�gar till och p� de platser d�r arbetet utf�rs tillr�cklig bordsyta med tanke p� arbetsuppgifterna tillr�ckligt med utrymme f�r arbetsstolen m�jlighet att byta arbetsst�llning en �ndam�lsenlig plats f�r dator och till�ggsutrustning arbetet kan vid behov underl�ttas med hj�lpmedel bullret fr�n apparater och milj�n skall inte st�ra arbetet allm�nbelysningen �r tillr�cklig och bl�ndar inte, punktbelysning som l�mpar sig f�r arbetet

11. 11 F�rebygga belastning som beror p� arbetsst�llningen undvik att skjuta fram huvudet sitt s� rak som m�jligt i ett neutralt l�ge h�ll axlarna nere och avslappnade byt arbetsst�llning efter behov planera ditt arbete s� att det blir omv�xlande, v�xla mellan att sitta, st�, halvsitta och att r�ra p� dig h�ll pauser

12. 12 Att sitta belastar nedre delen av ryggen mer �n att st�. D�rf�r �r det b�ttre att under arbetsdagens g�ng v�xla mellan olika arbetsst�llningar: arbeta sittande, st�ende och halvsittande. Att byta arbetsst�llning �kar aktivitetsniv�n samt f�rb�ttrar blodcirkulationen och �mnesoms�ttningen i ryggens diskar.

13. 13 Bildsk�rm, tangentbord, mus och k�llmaterial placeras p� bordet s� att man kan rikta blicken snett ner�t, h�lla armarna n�ra kroppen och s� att man inte beh�ver sitta med �verkroppen vriden.�

14. 14 Bildsk�rmar En smal bildr�rssk�rm �r l�ttare att placera p� bordet. Uppdateringsfrekvensen skall helst vara h�gre �n 80 hertz. D� upplevs inte flimret som st�rande. R�tt avst�nd till bildsk�rmen: du kan se �ven liten text utan besv�r. Resolutionen �r b�ttre hos platta sk�rmar och bilden flimrar inte. Bildsk�rmen har s� smala och ljusa kanter som m�jligt. H�jden och vinklingen p� bildsk�rmen kan regleras.

15. 15 En b�rbar dator �r ett bra arbetsredskap om man r�r sig mycket eller distansarbetar. D� �r det viktigt att ofta byta st�llning och h�lla pauser. Enligt lagen skall man i kontinuerligt arbete kunna anv�nda ett skilt tangentbord och en skild bildsk�rm. Genom att skaffa en dockningsstation f�r den b�rbara datorn blir det l�ttare att anv�nda skilt tangentbord, skild mus och skild bildsk�rm.

16. 16 Tangentbord och mus Tangenterna och placeringen av dem skall vara s�dan att h�nderna eller nack- och axelpartiet inte blir belastade. Musen borde f�s s� n�ra tangent-bordet som m�jligt. Ett smalt tangentbord m�jligg�r anv�ndning av musen p� ett optimalt arbetsomr�de. L�r dig anv�nda musen med b�da h�nderna. Anv�ndningen av musen underl�ttas med ett styrdon, RollerMouse, som �r integrerat med ett handledsst�d som placeras framf�r tangentbordet.

17. 17 Handleds- och armst�d Placera arbetsredskapen s� att du kan uppr�tth�lla en bra arbets-st�llning. Med hj�lpmedel kan man f�rb�ttra arbetsst�llningen och minska den statiska belastningen. M�nga tangentbordsmodeller �r f�rdigt utrustade med handledsst�d. Stolens inst�llbara armst�d fungerar som st�d under arbetet.

18. 18 Armb�gs-, handleds- och musst�d Ett kombinerat GEL-musarmb�gsst�d m�jligg�r en ergonomisk arbetsst�llning och hinderfri anv�ndning av musen.

19. 19 Med en ergonomisk arbetsplats f�r den b�rbara datorn blir syn-avst�ndet riktigt och man h�ller underarmarna och handlederna raka och st�dda. Med en b�rbar Laptop-ergoenhet kan man placera bildsk�rmen p� en b�rbar dator p� �nskad h�jd och anv�nda enheten som manus-h�llare. Med hj�lp av ett minitangentbord kan man h�lla armarna n�ra kroppen.

20. 20 Manush�llare Med hj�lp av manush�llare blir nackens st�llning och blickens riktning b�ttre. St�llningens placering, storlek och stadighet �r beroende av vilket slags manus man skall placera p� den och hur manuset skall anv�ndas. Manush�llaren kan placeras t�tt intill bildsk�rmen p� h�gra eller v�nstra sidan, mellan bildsk�rmen och tangentbordet eller bredvid tangentbordet. Ibland kan manuset t.o.m. placeras p� bordskanten framf�r tangentbordet.

21. 21 Arbetsstolar Stolens m�tt skall passa den person som skall sitta p� den. Stolen skall ge st�d i olika arbetsst�llningar. Stolen skall vara l�tt att st�lla in. P� en standardenlig kontorsstol skall h�jden kunna regleras mellan 39 och 50 cm. Ryggst�dets h�jd och vinkling skall kunna st�llas in s� att man f�r tillr�ckligt st�d f�r l�ndryggen. Storleken och formen p� ryggst�det beror p� arbetet och vilket st�d som beh�vs. En stol med h�gre ryggst�d l�mpar sig f�r bl.a. m�nga bildsk�rmsarbeten.

22. 22 Sittdjupet p� stolen skall kunna regleras mellan 38 och 44 cm. Om sittdjupet �r f�r litet kan stolens framkant trycka mot l�ret och om det �r f�r stort kan framkanten trycka mot kn�vecket. Reglering av sitsens lutning g�r det m�jligt att anv�nda olika st�llningar. Armst�den minskar belastningen p� axlarna om man kan st�lla in dem b�de i h�jd- och sidled. Stolens stoppning skall vara l�mplig. Hjul p� stolen g�r att arbetet l�per smidigare. En arbetsstol med h�gt ryggst�d som har gungmekanism passar f�r arbeten d�r man sitter p� sin plats under l�ngre perioder. Ett h�gt ryggst�d underl�ttar det statiska muskelarbetet.

23. 23

24. 24 Arbetsbord Arbetsrummets storlek samt placeringen av maskiner och m�bler inverkar p� hur arbetet l�per. �verblick �ver arbetsplatsen. S�kerhetsfaktorerna �r i skick (t.ex. sekretessbelagt material ligger inte framme). Kablar och ledningar ligger i kabelr�nnor eller har avl�gsnats p� annat s�tt, men kan fortfarande tas loss vid behov. Underh�llsarbeten och st�dning kan l�tt utf�ras. De mest anv�ndbara borden har formen av ett L eller l�ttkr�kt U. Bordsbenen hindrar inte arbetsstolen.

25. 25 Pausgymnastik Med aktiva stretchr�relser kan man f� musklerna att slappna av och f�rb�ttra blodcirkulationen. F�r att f� musklerna avslappnade r�cker det med att upprepa varje r�relse fem g�nger. Pausgymnastik ger ett beh�vligt avbrott i arbetet och piggar upp.

26. 26 Arbetsmilj�n p� kontor Nuf�rtiden f�rs�ker man anv�nda utrymmen s� effektivt som m�jligt. Ett kontorslandskap indelas enligt vilka krav olika arbeten st�ller. Det kan finnas skilda rum f�r arbeten som kr�ver sekretess; mellanv�ggar �r elementl�sningar som l�tt kan �ndras. Med mellanv�ggar kan man avskilja t.ex. ett konferensrum eller ett grupparbetsrum som kr�ver tystnad.

27. 27 I "multifunktionskontor" anv�nds olika former av arbetsplatshelheter. M�blerna har blivit l�ttare, eftersom apparaternas storlek har minskat. Till exempel de b�rbara datorerna och platta sk�rmarna f�r traditionella bordsdatorer g�r det m�jligt att anv�nda smalare bord.

28. 28 Att arbetsborden �r l�tta att st�lla in p� h�jden m�jligg�r anv�ndning av tillf�lliga arbetsplatser. Arbetstagarna har inga stadigvarande arbetsbord, utan man tar i bruk en ledig arbetsplats. Stoll�sningarna till�ter olika sittst�llningar.

29. 29 Buller I kontorsarbete borde inte bakgrundsbullrets styrka �verstiga 50�55 dB. Det blir sv�rare att h�ra i telefonen om bullerniv�n �verstiger 65 dB. I kontorsarbete som kr�ver koncentration borde bullerniv�n vara 45 dB eller l�gre. Som m�l f�r ett kontorsrum kan man st�lla 30�45 dB. Minska bullret tysta maskiner och apparater mellanv�ggar och ljudd�mpningsmaterial som isolering F�r arbeten som kr�ver koncentration ordnas separata arbetsutrymmen.

30. 30 Belysning Kontrollera f�ljande: att rummets allm�n- och punktbelysning �r tillr�cklig att ingen bl�ndning eller st�rande reflexioner f�rekommer att inga ljusa f�nster- eller v�ggytor finns bakom bildsk�rmen, eftersom en stor kontrastskillnad anstr�nger �gonen belysningsrekommendationer f�r olika arbetsomr�den p� kontor enligt den europeiska standarden SFS-EN 12464-1: Teknisk ritning 750 lux Arbete vid en CAD-station 500 lux Bildsk�rmsarbete, l�sning 500 lux Konferens-, m�tesrum 500 lux Kopiering 300 lux Reception 300 lux Arkiv 200 lux

31. 31 Inomhusklimat P� inneluftens kvalitet inverkar v�rmef�rh�llandena, fukthalten, drag och luftf�roreningar samt ventilationen. I kontorsarbete �r m�nniskans v�rmeproduktion liten, vilket st�ller h�ga krav p� v�rmef�rh�llandena. Arbetarskyddslagen inneh�ller inga gr�nsv�rden f�r luftens temperatur och fukthalt i arbetsrum.

32. 32 Halten av luftf�roreningar beror p� rummets storlek och inredning, ventilation och f�roreningsk�llor. En bra inneluft f�rebygger irriterade och torra slemhinnor, �gon och hud huvudv�rk och tr�tthet hosta Bra inneluft f�s genom �ndam�lsenlig ventilation, riktiga materialval, reng�ring och st�dning samt regelbundet underh�ll av apparaterna. Luften p� kontor kan ocks� f�rb�ttras med olika luftreng�rare.

33. 33 Olycksfall p� kontor Br�dska, svag belysning och d�liga skor �kar risken f�r olycksfall. Risksituationer uppst�r ocks� n�r man stiger upp p� bord och stolar, anv�nder stegar samt str�cker sig efter saker p� ett of�rsiktigt s�tt. Se till att det �r god ordning och reda p� arbetsplatsen golvytorna inte �r hala, oj�mna eller trasiga elledningar, kablar och eluttag �r hela ledningarna inte �r i v�gen n�r man r�r sig omedelbart meddela om defekta maskiner, ledningar och m�bler. Man f�r inte anv�nda defekta elapparater. anv�nda skyddsutrustning vid behov

34. 34 Arbetsmilj�n i aff�rer I en v�lplanerad arbetsmilj� �r arbetsutrymmet funktionsdugligt, det r�der ordning och reda, m�blerna �r av god konstruktion och har goda egenskaper och �r r�tt inst�llda. En bra arbetsmilj� borde vara �ndam�lsenlig, s�ker och riskfri med tanke p� h�lsan och dessutom trivsam. En god ordning och reda p� arbetsplatsen f�rebygger olycksfall och materialskador f�rb�ttrar flytet i varutrafiken ger en god bild av f�retaget f�rb�ttrar kundtillfredsst�llelsen

35. 35 S�rj f�r att n�dv�ndiga arbetsredskap och dokument samt varor f�rs till �verenskomna platser skr�p och annat avfall f�rs till de platser som finns reserverade f�r dem on�diga, ur bruk tagna varor, maskiner och anordningar avl�gsnas g�ngv�gar och n�dutg�ngar h�lls fria man kan komma �t elkablar och utrustning f�r f�rstahands-sl�ckning l�nade saker f�rs tillbaka observerade brister rapporteras omedelbart

36. 36 S�kerhet och flyt g�ngv�gar och korridorer �r tillr�ckligt breda golvytorna �r inte hala on�diga tr�sklar undviks olika niv�er syns tydligt t.ex. med hj�lp av belysning fotg�ngar- och varutrafiken skiljs tydligt �t Olycksfall i aff�rer halkningar, fall och snubblingar skador orsakade av fallande f�rem�l olycksfall vid anv�ndning av maskiner och apparater lyft i fel st�llning

37. 37 Ventilation och v�rmef�rh�llanden Med ventilation beh�rskar man inneluftens renhet, temperatur, fukthalt och luftens r�relse. I fr�ga om ventilation och v�rmef�rh�llanden �r det inom handeln fr�mst draget fr�n d�rrarna i aff�rerna och lagren samt skillnaderna mellan inomhus- och utomhus-temperaturerna som �r de st�rsta problemen. Draget kan f�rhindras genom att det bildas �vertryck i aff�ren och lagret samt genom att d�rr�ppningarna f�rses med v�rmebl�sning eller uppv�rmda vindf�ng.

38. 38

39. 39 Exponering f�r kemikalier hantering av starka tv�ttmedel anv�ndning av tuschpennor, m�larf�rg och lim, t.ex. vid dekorering hantering av frukt, gr�nsaker och andra livsmedel samt blommor farliga kemikalier som f�rvaras i lager eller finns till f�rs�ljning blandning av m�larf�rg och f�rtunningsmedel Du kan skydda dig mot exponering p� f�ljande s�tt med ventilationsteknik genom att anv�nda skyddskl�der och skyddshandskar genom att skaffa tillr�cklig information om �mnena fr�n bruksanvisningarna och f�rpackningsm�rkningarna

40. 40 Ergonomi vid kassaarbete Till kassabitr�denas yrkesskicklighet h�r ut�ver f�rdigheter i kundservice, kassasystemet och betalningstransaktionerna �ven ergonomin i kassaarbetet. Inst�llning av arbetsstolen Minska sp�nningen i nack- och axelregionen: Sitt n�ra kassabordet. Se till att armb�garna n�r �ver kassabordet och att du har bra plats f�r f�tterna under kassabordet. Se till att du har armb�garna n�ra kroppen.

41. 41 S�rj f�r blodcirkulationen i benen Du skall kunna h�lla dina f�tter stadigt mot golvet eller ett fotst�d, och se till att stolens framkant inte trycker p� l�ret. St�ll in ryggst�det s� att det st�der h�ftens �vre del och svanken. S�tt dig s� l�ngt in p� stolen som m�jligt.

42. 42 Kassaarbete Att f�rebygga belastningskador: St�ll in bandets hastighet, handskannerns ljudstyrka och bildsk�rmens kontrast s� att de �r l�mpliga f�r dig. Anv�nd kassabandet s� att du inte i on�dan beh�ver str�cka dig och lyfta. Undvik att arbeta med kroppen b�jd eller vriden. S�k priskoden p� varan p� bordet. Skuffa varorna med l�tta r�relser. H�ll handleden i ett neutralt l�ge och undvik kraftiga b�jningar. S�nk ner handen mellan varje arbetsskede.

43. 43 Kassaarbete st�ende Undre delen av ryggen och axlarna belastas mindre n�r du st�r �n n�r du sitter. Du beh�ver inte str�cka ut armarna lika mycket. S�tt dig �nd� emellan�t. Anv�nd b�da h�nderna n�r du lyfter tunga varor. Stora och tunga varor skannas i kundvagnen. Arbetsskor Arbetsskorna �r viktiga s�rskilt i arbeten som utf�rs st�ende. De viktigaste egenskaperna: de �r tillr�ckligt rymliga de st�der foten de �r elastiska och sitter bra p� foten de skaver inte sulan �r elastisk och stadig och �r inte hal p� en v�t yta t�skydd �kar s�kerheten

44. 44 Lyft och f�rflyttningar i aff�rer Anv�nd hj�lpmedel: palldragare och k�rror med plan, lyft-, staplings- och flyttvagnar. Planera alltid varifr�n du skall lyfta en vara och vart du skall flytta den. Bed�m f�rst om du orkar sj�lv eller om du beh�ver hj�lp. Arbeta i par om h�jdskillnaderna �r stora. Anv�nd en stegpall n�r du skall lyfta varor �ver axelniv�. Om du tar ner en vara fr�n ett h�gt st�lle, s�nk f�rst ner varan mot br�stet och b�j samtidigt kn�na.

45. 45 N�r du fyller p� i hyllor, anv�nd en pall som hj�lp eller st� p� ena kn�et f�r att spara ryggen.

46. 46 N�r du lyfter, h�ll varan s� n�ra kroppen som m�jligt, b�j kn�na, luta kroppen fram�t och ta ett fast grepp om varan. Det �r tryggt att lyfta �ven n�r du �r i r�relse. Undvik att vrida p� kroppen under lyftet.

47. 47

48. 48 Arbete i kall milj� Arbete utomhus t.ex. i lager, i kassa- och kioskarbete (drag). Som kallt arbete r�knas arbete i 10�15� C och l�gre temperaturer. K�ld belastar kroppen, d�rf�r k�nns ett arbete i kall milj� tyngre �n i varm milj�. Temperaturf�r�ndringar k�nns mest i ansiktet, i pannan, under �ronen och p� halsen. �ven br�stet, undre delen av buken, korsryggen, handlederna och fingrarna �r k�nsliga. K�ldt�ligheten f�rsvagas av s�mnbrist, tr�tthet, v�tske- och energibrist. God fysisk kondition, �ndam�lsenligt intag av mat, minskad alkoholkonsumtion och minskad tobaksr�kning f�rb�ttrar k�ldt�ligheten.

49. 49 Bek�mpning av kyla Kyla kan bek�mpas genom att f�rkorta exponeringstiden, minska v�rmeavgivningen fr�n kroppen eller v�rma upp arbetsplatsen. Tekniska alternativ �r bl.a. ventilation och vindf�ng. Arbetsorganisatoriska �tg�rder �r bl.a. arbetsrotation, tillr�ckliga pauser, torra och varma pausutrymmen. Kl� dig i flera lager: underkl�der som h�ller huden torr, ovanp� dem kl�der som v�rmer och ytterst skyddande ytterplagg. Huvud, h�nder och f�tter skall skyddas ordentligt. N�r man skaffar kl�der skall man beakta de krav som arbetsr�relserna och arbetsst�llningarna st�ller: man skall t.ex. kunna str�cka sig, b�ja sig, sitta eller luta sig.

50. 50

51. 51 Hygienutbildning och egenkontroll En god hygien h�r till de grundl�ggande fr�gorna n�r man s�ljer mat. Av alla som hanterar livsmedel som l�tt f�rfars, f�ruts�tts att de utf�r ett kunskapstest i livsmedelshygien. Kunskapstestet kr�vs inte av dem som transporterar och hanterar f�rpackade livsmedel eller personer som enbart arbetar i kassan. Allm�nna anvisningar Tv�tta h�nderna. Hosta inte mot mat; mikrober sprider sig som droppsmitta. H�ll redskap och arbetsytor rena. Undvik on�dig hantering av r�varor. Se till att sm�ltv�tska fr�n djupfryst kyckling inte hamnar p� andra livsmedel. Registrera temperaturerna.

52. 52 Personals�kerhet Hot och v�ld i arbetet verbal kr�nkning, hot eller misshandel t.ex. n�gon kastar saker, f�rol�mpar, ropar, knuffar, sparkar och hindrar n�gon fr�n att r�ra sig allvarliga hotsituationer r�n, f�rs�k till r�n, vapenhot (egg- eller skjutvapen, narkotikasprutor) risken f�r v�ld �r h�gre i dessa fall kundservice hantering av pengar, f�rs�ljning eller lagring av alkohol eller andra beg�rliga eller v�rdefulla saker ensamarbete eller arbetsplatser d�r personalstyrkan �r liten arbete p� natten eller tidigt p� morgonen arbetsplatsen �r avl�gset bel�gen eller finns i ett omr�de d�r det beg�s mycket brott

53. 53 En god s�kerhet f�ruts�tter f�ljande: en person som ansvarar f�r s�kerheten personalen har f�tt s�kerhetsutbildning kassorna �r l�sbara kassaskrin med tidsf�rdr�jning eller r�rpost kassask�p med bankfack speciella utrymmen d�r dagskassan r�knas penningtransporten ordnad p� ett s�kert s�tt d�rrar som uppfyller s�kerhetskraven god belysning vid alla d�rrar ett fungerande och snabbt larmsystem l�ngdm�tt vid kundd�rrar beredskap att hj�lpa r�noffer st�ndigt god ordning

54. 54 Att identifiera, f�rebygga och beh�rska v�ldssituationer Hot- och v�ldssituationer som �r typiska inom servicebranschen meningsskiljaktigheter och skillnader i uppfattning som h�r ihop med att verkligheten inte motsvarar f�rv�ntningarna och uppfattningarna kunden verkar st�rd eller har f�rlorat verklighetsuppfattningen (narkomaner) br�k, hot eller v�ld snatteri, st�ld, r�n Risken f�r ett v�ldsamt beteende �kar i dessa fall anv�ndning av rusmedel, tidigare v�ldsamhet och psykiska problem vissa fysiska sjukdomar som inverkar p� centrala nervsystemet olika livskriser

55. 55 De viktigaste delomr�dena i fr�ga om hantering av v�ldsrisker p� arbetsplatser handlingsprinciper, dvs. spelregler i fr�ga om f�rebyggande av v�ld och hot hurdana v�lds- och hotsituationer som f�rekommer p� arbetsplatsen och hur ofta hur man �r beredd p� v�ldssituationer: de tekniska och organisatoriska �tg�rderna samt instruktionerna och utbildningen tekniska skyddsanordningar h�llbara material och konstruktioner, skyddande m�bler, m�jlighet att snabbt fly, bra sikt och belysning, passagekontroll tv- och video�vervakning, bevakning m�jlighet att larma hj�lp

56. 56 in�vning av handlingss�tt man utarbetar handlingss�tt tillsammans och skriver instruktioner utbildning: principerna f�r en god och s�ker kundservice, arbetsplatsens s�kerhetsanordningar och anv�ndningen av dem, f�rebyggande av v�ldssituationer st�d och efterv�rd f�r att klara av en traumatisk h�ndelse f�r att utveckla �tg�rder som beh�vs f�r att f�rebygga motsvarande v�ldssituationer

57. 57 Hantering av hot- och v�ldssituationer Grundfaktorerna vid s�ker kundservice �r f�ljande: man ger yrkeskunnig och h�gklassig kundservice man bevarar handlingsf�rm�gan i hotfulla situationer

58. 58 Allm�nna anvisningar f�r hur man skall hantera en kund som upptr�der hotfullt Ge personen i fr�ga plats och l�t honom bevara sitt revir. Tala tydligt och kortfattat. H�ll med. H�ll dina h�nder synliga. Undvik att stirra. S�ra inte personen. Skratta inte, anv�nd inte humor. Bevara ditt lugn. St�ll krav p� ett allm�nt s�tt. (Inte: �Sluta genast att r�ka!�, utan: �Man f�r inte r�ka h�r!�) F�rs�k f� den hotfulla personen att sitta. Om ni st�r, st� lite med sidan mot personen. Om ni g�r, g� lite bakom personen. V�nd inte ryggen mot personen. Undvik pl�tsliga r�relser. Ber�tta vad du g�r och f�rs�kra dig om att det passar.

59. 59 Snatteri och st�ld Vidta �tg�rder f�rst n�r du �r s�ker p� att den misst�nkta personen har varan eller pengarna i sin besittning. Be den misst�nkta l�mna tillbaka den stulna egendomen. Be den misst�nkta visa inneh�llet i sin v�ska, sina fickor eller n�got annat g�mst�lle. Unders�k inte hans eller hennes kl�der. F�rs�k ta reda p� personens namn. Meddela alltid polisen. Du har r�tt att ta fast en tjuv som du tar p� bar g�rning och f�rhindra denne att avl�gsna sig fr�n platsen innan polisen kommer. Polisens n�dnummer �r 10022.

60. 60 R�n Lyd, g�r inte motst�nd. Ge pengarna och med dem en f�rgpatron eller m�rkta sedlar. F�rs�k bevara ditt lugn, andas in djupt. Observera r�naren, f�rs�k att l�gga r�narens signalement och s�tt att tala p� minnet. Om r�narna �r flera, f�rs�k att f� ett bra signalement p� den ena r�naren i st�llet f�r vaga signalement p� flera. F�lj med blicken vart�t r�naren �ker eller g�r. Fyll i en identifikationsblankett genast efter h�ndelsen. Kalla p� hj�lp s� fort det �r tryggt att g�ra det. Skriv upp namn och kontaktuppgifter p� de kunder som bevittnade h�ndelsen.

61. 61

62. 62 Allm�n instruktion f�r kundservicepersonal som tar emot bombhot per telefon Avbryt inte personen som ringer. F�rs�k att bevara ditt lugn. F�rs�k f�rl�nga samtalet. Fr�ga: n�r exploderar bomben? var finns den? hur ser den ut? Fr�ga efter namnet p� personen som ringer. Bombhot skall alltid anm�las till polisen. Beskriv personens r�st, spr�k och samtalets bakgrundsljud.

63. 63 Ensamarbete Vid uppenbara risker f�r v�ld eller olyckor skall riskerna minskas till exempel med hj�lp av inskolning, personlig skyddsutrustning, planering och �ndam�lsenlig larmutrustning p� arbetsplatsen. F�rbjudet f�r unga arbetstagare som inte fyllt 18 �r, d� det �r f�renat med uppenbar risk f�r olycksfall eller v�ld (F om arbeten som �r s�rskilt skadliga och farliga f�r unga arbetstagare 475/2006). Risken �r st�rst under dygnets sena timmar samt vid �ppnings- och st�ngningsdags.

64. 64 Mentalt v�lbefinnande Psykisk belastning orsakas bl.a. av obalans mellan m�nniskans funktionsf�rm�ga och kraven i arbetet samarbetssv�righeter p� arbetsplatsen stress och kontinuerlig kundstr�m datastress

65. 65 Den psykiska belastningen minskar om: introduktion och inskolning sk�ts v�l arbetsf�rdelningen �r r�ttvis i f�rh�llande till yrkesf�rdighet, erfarenhet och resurser ansvarsomr�dena �r klara arbetsuppgifterna �r tillr�ckligt m�ngsidiga och omv�xlande, och de bildar en logisk helhet tillr�ckligt med pauser h�lls ansvaret �r i r�tt proportion till beslutsr�ttigheterna f�r dem som arbetar ensamma finns ett kontaktsystem f�r n�dsituationer arbetstagarna utbildas i hur man skall handla i hot- och v�ldssituationer

66. 66 Beh�rskande av arbetet samt kunnande De fortl�pande f�r�ndringarna i samh�llet och arbetslivet f�ruts�tter att arbetstagarna och arbetsplatserna anpassar sig, f�rnyar sig och har f�rm�ga till livsl�ngt l�rande. Om man har uppr�tth�llit det egna kunnandet har man en betydande konkurrensf�rdel n�r man s�ker arbete. De v�sentligaste f�r�ndringarna i handelns arbeten utg�rs av �kade problem med f�ljande: deltidsarbete br�dska (pauserna har minskat i alla yrkesgrupper) hot- och v�ldssituationer (s�rskilt i sm� butiker)

67. 67 lyftande och b�rande i butiker och lager (s�rskilt f�r de ansvariga expediterna) symptom i nack- och axelpartiet (aff�rsf�rest�ndarna, minskning hos de ansvariga expediterna) ryggproblem (hos de ansvariga expediterna och aff�rsf�rest�ndarna) symptom i h�nderna och handleden (hos kassapersonalen och kontorspersonalen) �gonbesv�r (hos kontorspersonalen och personalen vid kassorna i dagligvarubutiker) tr�tthet och irritation i alla yrkesgrupper

68. 68 F�rdigheter i informationsteknik kr�vs s�rskilt i kontorsarbete Programvarornas egenskaper f�r�ndras, datakommunikationsf�rbindelserna f�rb�ttras. Av arbetstagaren kr�vs allt b�ttre f�rm�ga att s�lla, hantera och beh�rska stora kunskapsm�ssiga helheter.

69. 69 Arbetstagaren som expert och utvecklare av sitt arbete Man skall k�nna till organisationens m�l och kundernas behov. Alla arbetstagare inverkar f�r egen del p� kvaliteten p� varor, tj�nster och kundservice samt p� kundtillfredsst�llelsen. Alla arbetstagares erfarenheter, kunnande och samarbetsf�rm�ga �r en v�rdefull del av arbetsplatsens psykiska v�lbefinnande. Det g�ller att f�rst� att det egna arbetet inverkar p� f�retagets l�nsamhet och d�rigenom �ven p� den egna arbetsplatsens varaktighet.

70. 70

71. 71

72. 72

73. 73