Medicinsk grund

1. Medicinsk grund Första hjälpen

2. Du kan rädda andras liv • Livräddande första hjälp används vid olyckor och akuta sjukdomstillstånd, till exempel medvetslöshet på grund av stroke, hjärtstillestånd, förgiftningar, kramper och diabetes/insulinkoma

3. 112 • LARMNUMRET 112 ÄR ALLMÄNEUROPEISKT • Ett nödsamtal är avgiftsfritt och det behövs inget riktnummer. • Innan du slår larm måste du ta reda på följande... • Vad har hänt och var är du? • Är det fråga om en olycka eller en sjukdomsattack? • Är människor i fara? • Är patienten vid medvetande eller går han att få liv i?

4. Första hjälpen • När du träffar en tillsynes livlös person måste du ta reda på hur allvarligt tillståndet är. Det gör du genom tre undersökningar: • KONTROLLERA medvetande andning puls.

5. Första hjälpen - LABC • Det är de första 5 minuterna efter en olycka som avgör hur stora chanser den skadade har att överleva. • LABC står för Livsfarligt läge, Andning, Blödning, Chock. • Livsfarligt lägeLivsfarligt läge utförs först och syftar till att föra bort personen från allvarliga faror som t.ex. brand, vatten, järnvägsspår, plats med risk för ras och liknande

6. Kontroll av medvetande • Ta kontakt genom att skaka försiktigt i skuldrorna och ropa "hur mår du?" • Om den skadade reagerar på tilltal eller beröring är hon vid medvetande • Stanna hos personen. Tillståndet kan försämras. • Ring 112 vid behov.

7. Första hjälpen - LABC • Andning Kontroll av andning • Lägg din hand på den skadades panna. Placera två av andra handens fingrar på underkäken. Sträck försiktigt huvudet bakåt och lyft underkäken. • Böj dig ner. Håll din kind nära munnen och titta på bröstkorgen. • Se in bröstkorgen höjer sig. Lyssna efter andningsljud. Känn efter andning mot din kind.

8. Kontroll av puls • Håll huvudet bakåtsträckt med en hand. • Placera den andra handens pek- o långfinger över struphuvudets högsta punkt, adamsäpplet.För fingrarna rakt ner mot sidan på halsen, ca: två cm, mot den sneda halsmuskeln. • Känn efter pulsslag mot fingertopparna under minst fem sekunder.

9. Stabilt sidolägeFRAMSTUPA SIDOLÄGE • Lägg den skadades arm, som är närmast dig, på marken i en rät vinkel ut från kroppen. Lägg andra armen över bröstet. Fatta tag om bortre skuldran respektive bortre knäet och vänd över personen mot dig. Böj det översta benet i nästan rät vinkel. Lägg översta armens hand under kinden. Kontrollera att det finns fri luftväg. • Håll den skadade varm.

10. MUN-TILL-MUN-ANDNING • Bibehåll fri luftväg genom att hålla huvudet försiktigt bakåtsträckt. Täpp till näsborrarna med tumme och pekfinger. • 2. Ta ett djupt andetag,gapa stort och slut dina läppar runt personens mun och blås in luft. Blås in långsamt under cirka två sekunder. Kontrollera att bröstkorgen höjer sig. Då vet du att luften har nått ner till lungorna. • 3. Lyft upp ditt huvud. Medan den skadade andas ut och bröstkorgen sjunker ihop tar du ett nytt andetag.

11. Hjärt- lung räddning • Om den skadade är medvetslös, saknar egen andning och puls, föreligger ett hjärtstopp. • Ring 112. • Starta hjärt-lungräddning genom att blåsa in luft två gånger. • Lokalisera sedan bröstbenet genom att känna med pek- o långfinger utmed revbensbågen. Placera långfingret i fördjupningen där revbenen möter bröstbenet. Pekfingret placeras intill långfingret. • Lägg andra handens handlov på bröstbenet ovanför de två fingrarna. • Placera andra handen ovanpå.

12. HLR forts • Luta dig över personen och tryck rakt ner med raka armar.Använd din egen kroppstyngd för att trycka ner bröstbenet,ca: 4-5 cm, släpp upp bröstbenet mellan kompressionerna men bibehåll hudkontakten.Du bör göra kompressionerna i en takt av 80-100 ggr/minut. • Efter 15 kompressioner blåser du in luft, två gånger. Fortsätt med en ny serie, 15 kompressioner och två inblåsningar tills professionell hjälp kommer

13. Föremål i luftstrupen, "sätta i halsen" • Om personen inte kan tala eller inte får luft ber du någon ringa 112. • Ställ dig bakom personen och lägg armarna runt om honom/hennes midja. • Du bryter ena handen och placerar tumsidan mot magen mellan bröstbensspetsen och navlen. • Tar med den andra handen runt handleden och trycker kraftigt inåt - uppåt. Då åstadkommer du en luftstöt som kan få hindret att lossna. Upprepa om det behövs.

15. LABC • BlödningMan ska alltid försöka få stopp på en blödning så fort som möjligt. Små venösa blödningar slutar och torkar av sig själva under loppet av några få minuter. Man kan tvätta rent och sätta plåster på såret.

16. Blödning forts • pulsåderblödning räknas som "livsfarligt läge”. • Enklaste sättet att begränsa en blödning är att hålla den skadade kroppsdelen högt och trycka på såret med handen. Därefter lägger man ett tryckförband runt såret. Om det blöder igenom förbandet lägger man ett nytt förband utanpå det gamla.

17. Näsblod - vad gör jag? • Kläm om näsans brosk med pekfingret och tummen i tio minuter utan att minska trycket. I och med detta pressas blodkärlet samman, vilket oftast är nog för att stoppa blödningen. (Andas genom munnen.) Om det inte slutar att blöda ska du kontakta läkare.

18. LABC • ChockChock eller cirkulationssvikt orsakas av att mängden blod i kroppen är för liten för att syreförsörjningen till kroppens olika delar ska bli tillräcklig. Den här typen av chock är livshotande och skall inte förväxlas med den psykiska reaktionen chock.

19. Chock • Blek • Kallsvettig • Benägen att svimma • Pulsen blir svag och snabb • Blodtrycket faller • Andningen blir långsam och svag • Ängslig och orolig • Förlorar medvetandet

20. Första hjälpen vid chock är: • Personen skall läggas ned på rygg, gärna med fötterna uppåt för att ge mer blod till hjärnan. • Se till att personen ligger så varmt och behagligt som möjligt, gärna med en filt. • Ge ingenting att dricka, eftersom personens sänkta medvetande kan orsaka kvävning. • Om personen kastar upp eller om det sipprar ut blod från munnen ska han placeras på sidan för undvika kvävning. • Ring ambulans. En person i chock måste alltid komma under läkarvård.

21. Brännskador • Brännskador eller brännsår är en skada på huden efter kontakt med eld eller värme. Elskador, strålning eller vissa kemikalier kan också ge brännskador

22. Brännskador forts. Brännskador delas in i olika kategorier beroende på hur allvarlig skadan är: • Första gradens brännskada är ytlig. Huden är röd, svullen och öm. Man känner en brännande sveda. • Andra gradens brännskada är djupare och ger samma symtom som första gradens skada och det bildas blåsor i huden. • Tredje gradens brännskada är ännu djupare, med bortbränd hud. Kvarvarande hud är vit, grå eller svart och känsellös. Vävnaden i hudens alla lager är död och i regel krävs hudtransplantation för att behandla skadan

23. Brännskador forts. • Åk till akutmottagning på sjukhus vid: • tredje gradens brännskador • andra gradens brännskador som är större än den skadades handflata  • brännskador på händerna eller i ansiktet hos barn. • Vänd dig till din vårdcentral om: • barn har brännskador • brännskadorna sitter i ansiktet, på händer, på fötter eller över leder • skadan lagts om, och efter några dagar börjar värka, vätska sig eller lukta

24. Brännskador forts Brännskada från värmekälla eller elström • Vid brand i kläder eller hår.Få omkull personen och släck med klädesplagg eller filt. • Lägg filten över ansiktet och drag långsamt ner över kroppen. • Vid elektrisk brännskada - slå av strömmen. • Spola omedelbart den skadade kroppsdelen i svalt vatten, minst 15 minuter - för att sänka temperaturen i huden. • Bevara blåsor och lägg ett luftigt förband. • Förebygg cirkulationssvikt. • Kontakta sjukvård.

25. Brännskada orsakad av kemikalier (eller komprimerad gas). • Spola omedelbart rikligt med vatten i minst 15 minuter för att skölja bort alla spår av kemikalien. • Ta av ringar, klockor och de kläder som varit i kontakt med ämnet. • Ring 112 ellergiftinformationscentralen, tel: 08 - 33 12 31. • Sök sjukvård om den skadade har frätskador eller tecken på allmänförgiftning

26. Höftledsbrott • Höftledsbrott sker i huvudsak på två ställen i höften, antingen i själva lårbenshalsen eller i övre lårbenet där musklerna har sitt fäste. • Det skadade benet ser ofta kortare ut och kan vara vridet utåt. Minsta försök att röra sig gör ont. Ibland känns smärtan ned mot låret och knäet • Ligg still och invänta ambulans

27. Drunkning • Använd om möjligt livboj eller båt för att rädda den nödställde. • Om den skadade är medvetslös, inte andas men har puls, börjar du med mun till mun andning. • Om den skadade är medvetslös, saknar egen andning och puls, startar du hjärt-lungräddning.

28. Elskada • Bryt strömmen genom att dra ut kontakten eller stäng av strömmen till elkällan (tänk på att skydda dig själv). • Släck brand i kläderna. • Om den skadade är medvetslös, saknar egen andning och puls, startar du hjärt-lungräddning. • Förebygg cirkulationssvikt.

29. Epileptiskt anfall • Kännetecken är omedvetna rörelser. Plötslig medvetslöshet, faller omkull, muskelryckningar, kramper. Epileptiska anfall kan pågå under någon minut. Efter anfallet kan personen känna sig mycket trött. • Ta emot fallet och skydda personens huvud. Håll inte fast honom/henne. • Ta det lugnt - anfallet går oftast över inom några minuter. • När anfallet är över lägger du personen i framstupa sidoläge. • Stanna kvar tills personen är helt vaken.

30. Hjärtinfarkt • symtomen på hjärtinfarkt kan vara ihållande bröstsmärtor som ofta strålar ut till hals och armar, andnöd, kallsvett och matthetskänsla. • Låt personen vila i en bekväm ställning. • Lossa åtsittande kläder. • Hjälp till att ta fram eventuell medicin. • Ring 112 - förklara symptomen för att få en akutbil. • Vid medvetslöshet - placera i framstupa sidoläge. • Vid hjärtstopp - starta hjärt-lungräddning.

31. Insulinkänning/Koma Kännetecken är blekhet, kallsvett, irritation, avsaknad av sjukdomsinsikt och eventuellt medvetslöshet. • Om personen är vid medvetande höjer du blodsockerhalten genom att ge något sött. juice, saft, mjölk eller någon sötsak • Vila i 10 minuter. • Stanna kvar hos personen. • Om ingen förbättring skett inom 10 minuter, ring 112 för ambulans. • Vid medvetslöshet - placera i framstupa sidoläge.

32. KylskadorKännetecken på lokal kylskada: • Huden: • Är vit och kall. • Saknar känsel. • Är oelastisk och styv. • Vid djup skada även hård.

33. kylskador • För den skadade till en varm, skyddad plats. • Värm den skadade kroppsdelen med din egen kroppsvärme, med dina händer eller placera kroppsdelen i din armhåla eller ljumske. • Ge varm dryck. • Placera dem nedkylda kroppsdelen i ett stort kar 42 grader, varmt vatten.

34. Nedkylning • Nedkylning kan vara livshotande • Den skadade: • Huttrar i början men blir sedan stilla. • Blir trött, slö och oföretagsam. • Blir så småningom medvetslös. • För den skadade till en varm och skyddad plats. • Ge varm dryck - om den nedkylde är vid medvetande och kan dricka själv. • Ta varsamt av våta kläder och svep in i torra kläder eller filtar. Isolera armar och ben för sig.Skydda även huvudet. • Om den nedkylde verkar slö och omtöcknad - ring 112

35. Slaganfall - Stroke • Kännetecken kan vara förlamning i någon kroppsdel eller kroppshalva, talsvårigheter, domningar, medvetslöshet. • Låt personen vila i en bekväm ställning. • Kontakta sjukvård. • Stanna kvar hos personen. • Vid medvetslöshet - placera i framstupa sidoläge

36. Utslagna tänder • Handskas varligt med tanden. Förvara den fuktigt, gärna i ett glas mjölk eller i en plastpåse. Uppsök tandläkare snarast möjligt.

37. ögonskada • Skador orsakade av kemiska ämnen • Ögat spolas omedelbart med ljummet vatten eller ögondusch. • Vid stänk av frätande ämnen, fortsätt spola minst 15 minuter. • Håll ögonlocken brett isär och spola med mjuk vattenstråle. Var försiktig så att vattnet inte rinner över i det andra ögat. • Kontakta sjukvård - helst ögonläkare.

38. Ögonskada forts. • Skärsår, rivsår samt föremål som trängt in i ögat • Lägg en gasbinda eller tygkompress över båda ögonen och sätt fast den löst med ett förband. • Ta inte bort föremål som trängt in i ögat. • Uppsök sjukvård - helst ögonläkare.