GBB team

1. GBB team Syfte, mål och arbetssätt Fastställt av Aleksandra Holmlund 2011-03-31 Foton är från Åke Lindelöw, SLU

2. GBB teamens roll • Att hjälpa till att sprida information till skogsägare lokalt kring GBB biologi och bekämpningsmöjligheter • Att hjälpa till med fällövervakning • Att hjälpa till med att förmedla plastfällor

3. Sammansättning och ersättning • GBB teamen kommer att bestå av intresserade rådsmedlemmar som råden själva utser samt 1 skogsinspektor från relevant distrikt. • Engagerade råd kommer att ersättas med samma taxa/timme och mil som för övriga förtroendeuppdrag.

4. Kontaktperson och information • Kontaktperson för GBB teamen är Mårten Karlow. • Information om Norrskogs insatser lämnas lokalt av DC och centralt av FC. • Vår hemsida en bra informationskälla.

5. GBB biologi • Ca 4-5 mm lång insekt • 8-tandad granbarkborre, Ips typographus • 1-årig livscykel • Svärmar vid över + 18C (ca maj) • Angriper försvagade träd, vindfällen och obarkat virke • Kan angripa friska, levande träd vid massförekomst • För med sig blånadssvamp, som bidrar till att döda träd och sätter ner värdet på ditt virke. • Hannen lockar till sig honor (och andra hannar) med doftämnen - feromoner

6. Angrepp • Hanarna borrar sig in under barken och anlägger en parningskammare (maj). • Angrepp sker ofta en bit upp på stående träd • Skuggade träd ofta angripna lite högre upp • Nedersta 1-2 metrarna oftast helt oangripna på stående träd • På liggande träd angrips ofta hela stammen.

7. Angrepp Ingångshålet är cirka 2-3 mm stort och avslöjas av

8. Angrepp • I första hand angrips vindfällen, försvagade träd eller obarkat virke. • Syd och väst-exponerade beståndskanter mest utsatta • Angripna träd kan skifta färg redan under sensommaren • Sent angripna träd kan stå med grön krona långt in på hösten. Barken till stor del avhackad av hackspett och kronan trots det grön. • Ofta kan översta kronan vara grön • Hackspettar kan ibland barka av stammen nästan helt till nästa vår

9. Angrepp Från parningskammaren gnager varje hona en modergång i stammens längdriktning. Äggen läggs utmed den upp till ca 10 cm långa gångens sidor. 

10. Angrepp • Barkborrarna näringsgnager under barken innan övervintringen. • Nya generationen övervintrar vid trädens bas (i förnan) eller under barken. • Övervintring i barken antas normalt vara ovanligare i norr, och här har dessa en större dödlighet. Mer forskning behövs dock från norrländska skogar. • Barkborren lämnar trädet genom runda utgångshål som de gnager i barken.

11. +18o i flera dagar Svärmning 1-årig livscykel Foto: SLU Maj Vår Angrepp och utveckling i träden sker huvudsakligen från maj till och med juli. Det tar ca 6-8 veckor från svärmning till att 1a generationen lämnar trädet. 1a gen. lämnar träd Juli Vinter Höst Tidpunkter är ungefärliga, varierar med väderlek, och är tidigare i södra Sverige 1a gen. övervintrar i mark (och träd)

12. +18o i flera dagar Svärmning Syskonkull Vår Maj Föräldradjur lämnar, en del svärmar om Föräldradjuren svärmar om Ny kull färdig efter 6-8 veckor 2 syskonkullar förekommer, 2a kullen är mindre i antal och dör oftast 1a gen. lämnar träd Juli Syskonkull färdigutvecklad Vinter 2a syskonkull färdigutvecklad (ovanligare, färre gbb) Höst 1a gen. övervintrar i mark (och träd)

13. Naturliga fiender Myrbagge angriper gbb Foto: Mats Wilhelm Parasiterade larver av granbarkborre Foto: Milan Zubrik, Forest Research Institute - Slovakia, Bugwood.org Parasitstekellarver med gbb under bark Foto: Åke Lindelöw

14. Hackspettar: Större hackspett Spillkråka Tretåig hackspett m.fl. GBB-fiender antal GBB antal Större hackspett www.fotoakuten.se Allmän barkbock Foto: Gunnar Isacsson Styltflugelarver (5 mm, med sugrör) Foto: Gunnar Isacsson

15. Förhindra spridning Rädda virkesvärde Vad ska vi göra? ?

16. Norrskogs strategi Vårt fokus ligger på att rädda virkesvärden och så långt som möjligt bekämpa vidare spridning av granbarkborren.

18. Var ska prioriteringar göras? Prioriteringar behöver göras på följande områden: Distrikt Syd Distrikt Mitt, samt områdena Sundsvall-Stöde längs Ljungandalen Bräcke-Pilgrimstad

19. Vilka prioriteringar bör göras? Typ av skog Prioritera angripen granskog. Inga gallringar i äldre granskog. Storlek Prioritera större framför mindre avverkningar. Prioritera slutavverkning före gallring. Varje distrikt får göra egna gränsdragningar utifrån tillgänglig kapacitet. Markägare Prioritera medlemmar före icke-medlemmar. Bekämpning Enligt bekämpningsplanen och särskilda anvisningar. Fångstvirke skall endast sättas ut i anvisade områden. Skötsel Undvik helt andra gallring i granskog (>30% gran) Undvik skärmställning av gran, undvik alternativ skötsel som friställer gran (>30% gran)

20. Hantering av fällor Vi kommer att arbeta med två typer av fällor: • Plastfällor • Fångstvirke

21. Plastfällor • Plastfällor och tillhörande påsar med feromon kommer att beställas centralt av Mårten Karlow och distribueras till distriktskontoren. • Plastfällor kommer att förmedlas till intresserade skogsägare som kommer att instrueras av lokala SBO teamen. • Plastfällor bör också sättas ut i områden där vi vill bedriva bekämpning men där vi vet att vi inte kan få ut fångstvirket i utsatt tid eller där vägarna inte bär.

22. Plastfällor Dessa fällor används för övervakning av svärmning. Bekämpning: • Färska granhyggen, före svärmning (ca 1/5) • Minst 20 meter från beståndskant • Minst 3 fällor per 100 meter beståndskant • Lokal effekt – fällor på alla färska hyggen inom ett område (ca 1000 ha stort) med dokumenterad förekomst av granbarkborre • Upp till ca 30 % av populationen kan fångas • I stort sett samma effekt som fångstvirke

23. Fångstvirke Flera metoder förekommer: Fångstvirkestravar med feromonpåse Fångstvirkesfällor (behandlat med insekticid) Obehandlat fångstvirke Vi kommer bara att arbeta medfångstvirkestravar. Fångstvirkestravar får endast sättas ut om man är säker på att uttransport kommer att ske inom utsatt tid och om vägarna bär, dock endast i följande områden: • Matfors-Stöde-Ånge • Ragunda-Böle • Kring Halån • Området mellan Sollefteå och Kramfors

24. Fångstvirkestravar – hur? • Färska granhyggen där skog saneringshuggits • Ej närmare än 20 meter från mogen granskog. • Kan även läggas vid farbar väg. • Markeras med färg. • Solbelysta travar fångar bäst. • Bäst effekt om fångstvirket dopas med feromonpåse, påskyndar naturligt feromon. Sätts ut före svärmning. Sätts skuggigt. • Ju mer barkyta ju mer fångst – långa, låga travar bättre • Mängden virke i fångsttravarna bör motsvara mängden skadat virke i skogen • Obehandlat fångstvirke måste ut före 15/7 • Får ej läggas på vägar med dålig bärighet • ”Ej enstaka travar på ensliga vägar”, samla insatserna • Kräver god planering och logistik • Allt måste göras rätt – annars marginell effekt, eller förvärrat läge!

25. Fällövervakning • GBB teamen behövs för att hjälpa oss övervaka svärmningstidpunkt för borrarna. • Särskild instruktion kommer för övervakning av fångsvirkestravar. • Detta blir aktuellt maj-juli.

26. Förmedling av plastfällor • Mårten Karlow gör centralt inköp. • Intresserade skogsägare kan genom sitt lokala SBO köpa fällor till rabatterat pris. • Instruktion kring utsättning och skötsel av fällor ska GBB teamet kunna tillhandahålla. Anvisningar kommer inom kort.

27. GBB teamens arbetssätt • Främsta uppgiften är att informera, instruera och vara god förebild. • Vara behjälplig vid fällövervakning. • Lotsa skogsägare till Norrskog för vidare hjälp. • Väcka intresse och engagemang för GBB problemet genom utsättning av plastfällor.