1 / 25

JA!

Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot?. JA!. Tinna Åhrén, Regionala Strama. Antibiotika resistens. WHO: ” ett av våra största hot mot mänsklighetens framtida hälsa. Tinna Åhrén, Regionala Strama. Rapport 2009. 25 000 européer dör årligen. 1,5 miljarder euro per år.

loc
Télécharger la présentation

JA!

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? JA! Tinna Åhrén, Regionala Strama

  2. Antibiotika resistens WHO: ” ett av våra största hot mot mänsklighetens framtida hälsa Tinna Åhrén, Regionala Strama

  3. Rapport 2009 • 25 000 européer dör årligen. • 1,5 miljarder euro per år Tinna Åhrén, Regionala Strama

  4. Antibiotika en förutsättning för modern sjukvård! Enorma medicinska vinster Minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner Förutsättning för modern sjukvård • Avancerad kirurgi • Cytostatikabehandling • Transplantationer • Neonatalvård Tinna Åhrén, Regionala Strama Otto Cars, STRAMA

  5. Resistensgeners ursprung ? • resistensgener har alltid funnits skyddsmekanism hos mikroorganismer • • mutationer i gener • ? 4 miljoner år, Lechuguilla caves, New Mexico, Bhular K, PLoS, april 2011 Tinna Åhrén, Regionala Strama

  6. Hur sprids resistens? • Genom celldelning/arv • inom arten • Genetiskt matrial överförs mellan bakterier • inom och mellan arter • t ex ESBL-bärande plasmid Klebsiella  E.coli • Resistenta stammar överförs mellan individer, djur Tinna Åhrén, Regionala Strama

  7. Kretslopp av resistenta bakterier (gener) ”från jordbord från farmtarm” • Resistenta bakterier sprids från djur till människa och vise versa • t.ex Salmonella, MRSA • Resistens-gener sprids från ”djurbakterier”/jordbakterier till sjukdomsframkallande bakterier Tinna Åhrén, Regionala Strama

  8. Blir bakterierna resistenta under pågående kur ? • • sällan mot de som orsakar den aktuella infektionen • • kuren påverkar bakteriefloran • -resistent nästpåföljande infektion Tinna Åhrén, Regionala Strama

  9. Selektionstryck gynnar resistens! antibiotika Resistent bakterie Tinna Åhrén, Regionala Strama

  10. Ju mer kinoloner ( Ciproxin) som används desto fler kinolonresistenta E coli! Cheng AC, EID 2012 Tinna Åhrén, Regionala Strama

  11. Globalt perspektiv! • Multiresistent tuberkulos • 3,2 % av alla nya fall av tuberkulos • Multiresistent gonorré • 3 miljoner (5%) misslyckade behandlingar/år • Multiresistenta diarré-bakterier • Salmonella • Campylobacter (kycklingbakterier) Tinna Åhrén, Regionala Strama

  12. 2000/2005-talet 1990/2000-talet 1990-talet 1960-talet Vågor av multiresistenta bakterier (MRB) sköljer över oss! Resistenta tarmbakterier med ESBL MRSA, Resistenta pneumokocker Första multiresistenta arterna Tinna Åhrén, Regionala Strama

  13. Tinna Åhrén, Regionala Strama

  14. MRSA i Sverigesmitta utanför sjukhus dominerar, allt fler barn! Import Tinna Åhrén, Regionala Strama Inhemska fall www.smittskyddsinstitutet.se

  15. Andel MRSA, blodförgiftning 2007 2010 http://www.ecdc.europa.eu/en/activities/surveillance/EARS-Net Tinna Åhrén, Regionala Strama

  16. E.coli, Klebsiella (tarmbakterier) • Urinvägsinfektioner, blodförgiftning, • infekterade sår • ESBL-bildandeviss andel (ca 3%) • Lika vanligt i öppen vård som sluten vård E.coli 2011 Klebsiella Tinna Åhrén, Regionala Strama www.smittskyddsinstitutet.se

  17. ESBLCARBA • Senaste sortens ESBL • Resistens mot • Penicilliner • Cefalosporiner • Karbapenemer (t ex Meronem) • Samvarierar med annan resistens  det finns inget kvar att behandla med • Anmälnings- och smittspårningspliktig enligt Smittskyddslagen sedan mars 2012 Tinna Åhrén, Regionala Strama

  18. Varifrån kommer de resistenta tarmbakterierna? Samhället: familjen husdjur boskap livsmedel vatten Import: patienter resenärer livsmedel vård-central sjukhem Vården Allt fler av oss blir bärare i tarmen! Tinna Åhrén, Regionala Strama

  19. 30 % riskerar att bära på resistenta bakterier efter utlandsresa till Sydostasien, Egypten, Turkiet, Mellanöstern Indien: 80 procent Peru: 36 procent Egypten: 50 procent Sydafrika: 27 procent Thailand: 30 procent Tanzania: 24 procent Tinna Åhrén, Regionala Strama

  20. Andel E. coli med ESBL, blodförgiftning, EARS-net 2006  2011 2011 2006 www.ecdc.europa.eu/en/activities/surveillance/EARS-Net Tinna Åhrén, Regionala Strama

  21. Andel ESBL-bildande Klebsiella, blodförgiftning, EARS-net 2005  2011 2011 2005 www.ecdc.europa.eu/en/activities/surveillance/EARS-Net

  22. Antal fall av tarmbakterier med ESBLCARBA Sverige 2007-2011 Majoriteten är utlandsvårdade patienter Tinna Åhrén, Regionala Strama

  23. Vi kan inte stoppa men kanske bromsa utvecklingen -flera ben! Goda hygienrutiner i samhället och i vården Minska infektions-bördan Behandla utifrån riktlinjer – bara när det behövs! Tinna Åhrén, Regionala Strama

  24. Stramas kampanj – ”Stoppa invasionen” Patientfoldrar och affischer, kan beställas kostnadsfritt via www.vgregion.se/strama Tinna Åhrén, Regionala Strama

  25. Vad kan Strama bistå med • Information till allmänheten • informationsmaterial • media • Besök på VC • Boka någon av våra allmänläkare för ett besök på APT • Kontaktläkarutbildning i vår • Uddevalla 5 mars • Göteborg 6 mars, 14 maj 12.00-16.30 • Skövde 9 april • Borås 16 april • Förskrivar- och resistensdata, nya rön • Behandlingsriktlinjer –”Strama VGR” Tinna Åhrén, Regionala Strama

More Related